Annons:

Marie Krarup, Dansk Folkeparti

En av Danmarks ledande kvinnliga politiker är Marie Krarup som menar att EU, invandring och islam hotar Danmarks frihet som nation. I invandringens spår de senaste årtiondena har muslimska parallellsamhällen växt fram i Danmark – någonting som den danska politikern tar avstånd ifrån.

Publicerad mars 12, 2016

Muslimer bosatta i Danmark måste rätta sig efter dansk lag. Vi tänker inte acceptera parallellsamhällen och sharialag

Den danska folketingsledamöten Marie Krarup, Dansk Folkeparti, representerar allt det som den svenska åsiktseliten skyr allra mest. Hon är major, diplomat, teolog, pedagog och kristen - men framförallt en modig kvinna med hjärtat på rätt plats. Sprungen ur en bildad familj, har Marie Krarup och hennes systrar följt fadern; författaren, prästen och politikern Søren Krarup i dennes politiska fotspår. De gör alla sina röster hörda i den livliga samhällsdebatten om Danmarks framtid.

I dag intar Marie Krarup en ledande position i Dansk Folkeparti, som en av partiets folketingsledamöter i det danska parlamentet, Folketinget, och hon har vid ett flertal tillfällen sagt att Danmarks frihet hotas av EU, invandring och islam. Innan Marie Krarup blev folketingsledamot år 2011 så arbetade hon som lektor vid Fredriksborgs Gymnasium. Och vore det inte för hennes politiska uppdrag i Folketinget skulle hon gärna återvända tillbaka till läraryrket.

I detta personporträtt möter Nya Dagbladet danskan Marie Krarup, en tuff kvinnlig politiker som vågar ta sig an det problem som alldeles för många europeiska politiker duckar inför; nämligen hotet från islam.

Hur har din far Søren Krarup påverkat ditt liv?

Annons:

– Han är min far. Så självklart betyder han mycket för mig. Precis som min mor. Men eftersom jag har tagit hans plats i Folketinget – eller det är vad jag försöker göra – så betyder han mer för mig än bara som en vanlig far.

Vad får dig att känna glädje?

– Mina barn, min man, min familj och mina idrottsintressen - rodd och löpning, och att läsa och förkovra mig.

Hur påverkar din kristna tro ditt dagliga liv?

– Kristendomen ger hopp och frihet att leva ditt eget liv och att kämpa för de saker som du tycker är rätt. Jag ser kristendomen som en befrielse från religion. Det finns inga ritualer eller konstiga saker som man måste göra eller bära. För Jesus har redan räddat oss. Vi behöver inte rädda oss själva. Därför kan vi ägna oss åt att leva våra liv och göra sådant som är nödvändigt. Och det är att älska din nästa och göra sådant som vi själva tycker är bäst.

Varför vill du hålla politik fri från religion?

– Som jag just förklarade så handlar kristendomen om att man ska vara fri från religion. Det finns inga heliga lagar i kristendomen. Så politik är inte en del av kristendomen.
Det roliga är att det är mycket enklare att hålla religionen utanför politiken om du är kristen. För sekularisering kommer från de ord som Jesus sade om att man ska ge till Julius Caesar det som han behöver och ge till Gud det som han behöver. Islam är någonting helt annat. Den blandar ihop politik och religion.

När förstod Dansk Folkeparti att invandring skulle bli en ödesfråga för Danmark?

– Dansk Folkeparti grundades på den här frågan i 1995. Det har nästan hela tiden varit den stora och allra viktigaste frågan för partiet. Grundfäderna och mödrarna insåg detta redan 1983 när en mycket liberal och flyktingvänlig lag infördes i Danmark.

Vilket hot utgör islam för ett land som Danmark?

– Islam är ett hot eftersom den handlar om religion, ideologi och politik. Och det finns ingen frihet inom islam. Där islam styr, lämnar friheten. Vi har incidenten med Muhammed-teckningarna som ett bevis på konflikten mellan yttrandefriheten och islam. Därför måste muslimer bosatta i Danmark rätta sig efter dansk lag. Vi tänker inte acceptera parallellsamhällen och sharia-lag i Danmark.

Är det möjligt att reformera islam så det uppstår en dansk variant av islam?

– Jag tror att det är väldigt svårt att reformera islam. Men jag hoppas för muslimernas skull, att de en dag i framtiden kan se Koranen som en bok skriven i en annan tid, av människor. Om de kan acceptera det så kommer det bli mycket enklare för dem att tolka boken mera fritt. Nu, när de bara behöver acceptera att varenda stavelse och ord kommer direkt från Allah så är det ett stort problem. Speciellt när det handlar om verser i Koranen som sura 9.5.

Vad ska man göra om muslimer boende i Danmark vägrar att anpassa sig till dansk kultur och lagstiftning?

– Om du bryter mot dansk lag, så är du en brottsling. Det finns straff för sådant.

Borde man förbjuda utländsk finansiering av moskéer och utländska imamer som praktiserar i Danmark såsom man gör i Österrike?

– Ja, det skulle vara en bra idé. Vi behöver verkligen mer kontroll över sådant som händer i moskéerna.

Vilken plikt har en människa för att stå upp för sitt eget folk och eget land även i svåra tider?

– Om du vill bli en dansk medborgare och få ett danskt pass måste du också vara lojal mot Danmark. Mer lojal mot Danmark än mot någonting annat till exempel ditt ursprungliga hemland eller din religion. Du ska också vara beredd att kämpa för Danmark i militära insatser om det skulle visa sig vara nödvändigt.

Hur ska vi behandla unga män från Syrien, Irak och Afghanistan som kommer till Europa – när de har lämnat kvar barn, kvinnor och äldre där hemma?

– Jag tycker att Danmark ska hjälpa flyktingar i deras närområde. Vi borde se till att asylum-shoppare inte ges tillträde till Danmark. Men vi ska framförallt skicka pengar till riktiga flyktingar utomlands som har det väldigt svårt.

Kan dagens trögrörliga politiska system hantera allt snabbare samhällsförändringar?

– Det här är det politiska system som vi har. Det har sina avigsidor, men vi har inget bättre system än demokrati. Vi ska förstås hålla oss till det, även om det är långsamt och har sina svagheter.

Vilken roll har Turkiet i inbördeskriget i Syrien?

– Jag vet faktiskt inte. Ibland ser det förstås rätt tvivelaktigt ut.

Hur ska EU förhålla sig till Turkiet?

– EU och nationalstaterna i EU måste kontrollera sina egna gränser. Det är löjligt att be Turkiet att kontrollera EUs gränser. Det är mycket, mycket fel. Och Turkiet borde aldrig få bli medlem i EU. Turkiet är inte en del av Europa.

Hur ser du på framtiden för Danmark?

– Jag kan känna mig väldigt ledsen ibland. Men vi får aldrig ge upp hoppet. Kom ihåg hur det kalla kriget slutade. Plötsligt och fredfullt. Likt ett under. Kanske kan den islamiska utmaningen sluta lika fredligt?

Men jag tänker inte sätta mig ned och hoppas på det. Jag tänker också arbeta för en sådan utveckling. Jag kommer göra mitt allra yttersta för att begränsa invandringen från muslimska länder till Danmark. För det är det enda rätta man kan göra just nu.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.