Joe Rogan driver ett av de största poddradioprogrammen i världen – ”The Joe Rogan Experience”. Nu flyttar han från Youtube till Spotify och enligt vännen Alex Jones är orsaken inte bara att han får ett förmånligt kontrakt med Spotify, utan även en protest mot den omfattande censuren på Youtube.
Rogans flytt till Spotify bedöms kunna få negativa konsekvenser för Youtube som företag och hota deras dominerande ställning när en av deras absolut största program nu väljer att helt lämna plattformen.
– Det kommer vara precis samma show. Det kommer vara gratis, men du måste använda Spotify, säger Rogan själv.
Rogan har själv inte kommenterat flytten i större detalj, men enligt Alex Jones har Rogan ledsnat på att de ansvariga för Youtube behandlar sina videokreatörer som hundar, censurerar dem och skuggbannar konton som de inte gillar, även om det handlar om läkare och experter som går emot den officiella linjen i olika frågor.
Annons:
Det slutgiltiga valet att byta plattform kan inte ha varit svårt eftersom Spotify betalar hela 100 miljoner dollar för att motivera Rogan att flytta dit - en övergång som ska ske från och med den 1 september.
Alex Jones menar att Rogan oaktat det förmånliga kontraktet har tagit rätt ställning i kriget mellan dem som värnar yttrandefriheten och patriotism och de företag och politiska krafter som vill censurera och tysta ner oliktänkande.
Spotify har dock inte heller varit helt befriat från politisk censur. Tidigare i år rapporterade Nya Dagbladet om den yttrandefrihetsvänliga tjänsten Liberplay som lanserats som ett svar på att band och artister censureras även där.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Silvermynt och ett silverfragment ur Mørstadskatten, som norska arkeologer har röstat fram till årets fynd. Ett urval av skattens mynt visas på Historisk museum i Oslo från och med i dag.
Mørstadskatten har röstats fram till årets fynd av norska arkeologer, och i dag, fredag, öppnar utställningen på Historisk museum i Oslo. För första gången kan allmänheten se mynt ur Norges största vikingatida myntskatt på plats i museet.
Omkring 180 deltagare på Det norske arkeologmøtet utsåg skatten i början av november. Porslinsvraket på 600 meters djup kom tvåa.
I museets myntkabinett visas ett urval av de drygt 5 500 mynten fram till 28 mars 2027. Tidigare har de första hundra mynten redan visats digitalt.
Bland höjdpunkterna finns mynt från England och det tysk-romerska riket samt ett sällsynt mynt präglat för Olav Haraldsson, senare Olav den helige. Mynt för hans halvbror Harald Hårdråde markerar början på en ny epok i norsk myntning.
Annons:
Skatten grävdes ned omkring 1046–1047, enligt museet. Detektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre hittade den 10 april nära Rena i Innlandet.
Fylkesarkeolog May-Tove Smiseth var den första som mötte detektoristerna ute på åkern, skriver forskning.no.
— Vi gick och vadade i silvermynt. Det är sex kilo silver, säger Smiseth.
Utgrävningen i somras hittade varken bosättning eller gravar. Arkeologen Kjetil Loftsgarden har tidigare sagt att något dramatiskt måste ha hänt efter nedgrävningen.
Utställningen är öppen i dag klockan 11–16. Entrén kostar 160 norska kronor för vuxna, medan barn under 18 år går in gratis.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
13 års väntan är till ända: Grand Theft Auto VI släpptes vid midnatt natten till torsdag. Hajpen hade då pågått i dagar: redan under onsdagen kunde tittare följa spelare i Nya Zeeland.
Rockstar anger att GTA VI släpptes klockan 00.00 lokal tid i samtliga regioner, till plattformarna Playstation 5 och Xbox Series X/S.
Klockan 12.00 svensk tid började det nya dygnet i Nya Zeeland, och där gick spelet att spela.
Bonnierägda DN rapporterar att vissa samtidiga strömmar hade uppemot 200 000 tittare.
Annons:
GTA 6 has now officially launched worldwide. https://t.co/3yTgXy8EPC
Väntan syntes också på nätet. Vid midnatt låg internettrafiken 35 procent över det normala, uppger fiberleverantören GlobalConnect.
Siffran gäller bolagets mätning av cirka 100 000 svenska fiberhushåll, jämfört med motsvarande veckodagar och klockslag under fyra föregående veckor, inte hela Sveriges trafik.
De första recensionerna är hyllande, och både The Guardian och IGN har delat ut högsta betyg.
Flygplan över stranden
Nattscen
Träningsscen
Motorcykelhopp
Rockstars 27 minuter långa spelvisning granskades av NyD i augusti.
REPORT: About 1 in 5 salaried workers in the United States plan to take PTO to play GTA 6, with an average of 4 days requested off, according to USA Today.
- 27% of Millennial workers plan on using PTO.
- 32% of Gen Z workers plan on using PTO.
- Four days is the average number of days that were requested off, according to the report.
The game has reportedly generated over $1.5 billion in revenue with about 16 million preorders. https://t.co/sXWwypvcQg
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Att kura skymning är att låta mörkret falla en stund, med plats för stillhet, samtal och berättelser. Forskningen om hur kvällsljus påverkar kroppens dygnsrytm ger ett nytt perspektiv på den gamla vanan.
I praktiken innebar det att hushållet satt kvar medan dagsljuset avtog och väntade med att tända lamporna. Dagens arbete fick övergå i en stunds vila, tystnad eller gemensamt berättande, i det sista dagsljuset eller vid skenet från spisen.
Seden fanns i hela landet och i alla samhällsklasser. Det har Isof dokumenterat i förteckningen Levande kulturarv. Den hade också många namn. I olika delar av landet sade man fira, hålla eller lura skymning, sitta skumme eller mörska kväller.
Skälet var praktiskt. Innan den elektriska belysningen slog igenom under första halvan av 1900-talet var ljuset något att hushålla med. Ljus, tjärstickor och senare fotogen kostade pengar, så lampan tändes först när det var riktigt mörkt. När det blivit för skumt för att arbeta ute, men ännu var för ljust för att tända, vilade man, småpratade, sjöng, berättade historier eller stickade i halvmörkret.
Annons:
På nordiska breddgrader är skymningen dessutom utdragen. Solen sjunker i en flack bana, och övergången till kvällsmörker kan ta över en timme.
Skvallertimman vid spisluckan
Minnena av stunden finns kvar i arkiven hos Isof och Nordiska museet, från 1800-talet och början av 1900-talet. Aina Resare, född 1912 i Säfsnäs socken i Dalarna, beskriver i Isofs arkiv skvallertimman som "tiden innan lampan tändes på mörka höst- och vinterkvällar". Hennes mor satt med spisluckan öppen och stickade strumpor och vantar i det svaga skenet, för att spara på fotogenet.
Seden lever vidare, men i ny form. I dag tänds levande ljus gärna redan från början, och berättandet har ofta blivit högläsning. Bibliotek och skolor kurar skymning under Nordiska litteraturveckan, som hölls första gången 1997 och återkommer varje år i vecka 46. Konceptet är enkelt: släck lamporna, tänd ett ljus och läs.
Den äldre skymningsvilan tog slut när lampan tändes. Med elektriskt ljus behövde ingen längre vänta på mörkret. Ett knapptryck räcker för att fortsätta arbeta och vara vaken långt efter att det blivit mörkt ute. Just det kvällsljuset har forskare undersökt, eftersom ljus påverkar hur kroppen ställer in sin dygnsrytm.
Kvällsljuset flyttar kroppens natt
Hormonet melatonin är kroppens inre signal om att det är mörkt. Forskare vid Brigham and Women's Hospital i Boston undersökte i en studie publicerad 2011 totalt 116 friska personer mellan 18 och 30 år i två delstudier. I jämförelsen av ljus före läggdags tillbringade 104 av dem kvällen i både vanligt rumsljus, under 200 lux, och dämpat ljus, under 3 lux.
I dämpat ljus började melatoninet utsöndras knappt två timmar före sänggåendet, i rumsljus bara 23 minuter före. Kroppens melatoninperiod blev därmed omkring 90 minuter kortare, och nivåerna före sömnen sjönk med drygt 70 procent. Sömntiden var densamma, åtta timmar, så det var kroppens nattsignal som kortades. Vilka hälsoeffekter det blir på sikt är enligt forskarna okänt.
En studie från University of Colorado Boulder 2013 pekar åt samma håll. Åtta personer tältade en vecka i Klippiga bergen med bara solljus och lägereld. Med elektriskt ljus hemma började deras biologiska natt i snitt två timmar senare. Efter campingveckan började den nära solnedgången. Deltagarna fick samtidigt betydligt mer dagsljus, ungefär fyra gånger så mycket ljus som i vardagen, så studien skiljer inte ut vad den mörka kvällsstunden ensam betyder.
— Det som är anmärkningsvärt är hur våra klockor, när vi utsätts för naturligt solljus, synkroniseras med soldygnet på mindre än en vecka, säger professor Kenneth Wright, som ledde studien, i ett pressmeddelande från University of Colorado Boulder.
Wright föreslår mer dagsljus på morgonen och dämpad belysning och mindre skärmtid på kvällen. Det är ljusvanorna forskarna har mätt, inte skymningsstunden vid spisluckan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Robert Pattinson, 40, blir nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade på måndagen att Batman-stjärnan tar över rollen som agent 007 efter Daniel Craig. Filmen, som för stunden bär arbetstiteln "Bond 26", kommer att regisseras av kanadensiske Denis Villeneuve.
Robert Pattinson är född i London den 13 maj 1986 och känd från bland annat Twilight-filmerna, The Batman och Christopher Nolans Tenet.
Han medverkar dessutom i Denis Villeneuves kommande Dune: Part Three och kommer under 2028 tillbaka som Batman i The Batman Part II.
I ett skriftligt uttalande kallar Pattinson James Bond en av filmhistoriens mest legendariska gestalter och beskriver förtroendet att få axla rollen som agent 007 som en stor ära.
Annons:
Han säger att rollen är en dröm som blivit verklighet.
"Bond 26"-regissören Denis Villeneuve säger sig vara överlycklig över att få välkomna Pattinson, som enligt honom bär på 007:s tidlösa själ och samtidigt tillför något helt nytt.
Villeneuve tackar också de övriga skådespelarna i urvalet, men konstaterar att det bara kan finnas en 007.
I maj rapporterade NyD om att Tom Francis uppgavs ha provspelat för rollen. Sedan dess har namn som Callum Turner, Jack Lowden, Nicholas Hoult och Jacob Elordi snurrat i ryktesflödet.
Robert Pattinson kommer från ett starkt år. Variety uppger att Chris Nolans The Odyssey, där han spelar Antinous, har dragit in 1,8 miljarder dollar.
Pattinson har i ett officiellt uttalande från The Ian Fleming Estate fått tummen upp och man välkomnar honom in i den lilla men exklusiva klubben av numera sju skådespelare (ej inräknat inofficiella produktioner som till exempel 1967 års vansinnesparodi "Casino Royale") som förärats rollen som agent 007.
The Ian Fleming Estate and Ian Fleming Publications are delighted to welcome Robert Pattinson to the James Bond family.
As Bond himself reflects at the end of Moonraker when facing the fact that the object of his affections is engaged to another man, 'He must play the role which she expected of him. The tough man of the world. The Secret Agent. The man who was only a silhouette.' We look forward to Pattinson stepping into that silhouette and making it his own. We have no doubt that Ian Fleming would be amazed at the longevity of his creation and the fact that the world is still hungry for tales of the world’s greatest spy.
As the custodians of Ian Fleming's literary work, we wish Pattinson and everyone associated with the film the very best of luck. And as die-hard fans, we can’t wait for Bond 26.
*avser den inofficiella** filmen "Never Say Never Again", som är en nyinspelning av filmen "Åskbollen" (1965), baserad på 1961 års roman "Thunderball".
**dvs. ej producerad av det ursprungliga produktionsbolaget EON Productions, grundat av Albert R. "Cubby" Broccoli och Harry Saltzman.
OBS: Faktarutan inkluderar inte 1967 års inofficiella, smått galna och märkliga parodi "Casino Royale", mot (främst) bakgrund av att James Bond i den filmen gestaltas av minst tre olika skådespelare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.