Annons:

GW belyste samband mellan etniska faktorer och brottslighet – nu läggs programmet ner

Organiserade brottsligheten

Uppdaterad maj 2, 2025, Publicerad maj 2, 2025 – av Redaktionen
Leif GW Persson i en diskussion med Liberalernas Johan Pehrson.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Nyligen konstaterade kriminologen Leif GW Persson att det finns ett mycket tydligt samband mellan genetik, etniska faktorer och brottslighet – ett samband som forskare och myndigheter medvetet har tystat ner.

Nu tvingas han plötsligt lämna statstelevisionens program Veckan – som också läggs ner helt och hållet utan vidare förklaring.

I ett avsnitt av SVT:s Veckan med Camilla och Leif GW för en dryg månad sedan väckte Persson viss uppståndelse när han presenterade en inte helt politiskt korrekt förklaringsmodell till den skenande brottsligheten i Sverige – faktorer som myndigheterna helt väljer att bortse från.

– Det finns en som man har undvikit kraftigt eller två snarare. Det ena är det genetiska sambandet som är starkare än de sociala sambanden faktiskt. Alltså hur är det ställt med genetiken om man spårar den här unga brottslingen bakåt och hans släkt.

Annons:

– Det är det ena. Det andra är den här etniska faktorn. De har man undvikit, fortsatte han och beskrev sambandet mellan etnicitet och kriminalitet som ”mycket starkt när det kommer till den grova organiserade brottsligheten i marginaliserade förorter”.

Enligt Persson är dessa förklaringsmodeller någonting ”man ogärna pratar om” – och han argumenterade för att forskarna är mycket väl medvetna om genetikens och etnicitetens betydelse, men att de av rent politiska skäl har undvikit att fokusera på dessa.

– Den kriminologiska forskningen kan med visst fog beskyllas för att de inte riktigt har siktat mot målet. Anledningen till att man gjort det är ju inte för att man varit omedvetna utan att man vill undvika sådant som kan vålla problem för en.

"Till varje pris skulle jag hit"

Kriminologen uttryckte också mycket hård kritik mot politiker och andra makthavare – och menade att dessa bland annat har misslyckats totalt med att bygga upp en fungerande polisorganisation.

Tv-profilens utspel fick vänsteraktivister och liberaler att rasa på sociala medier – och nu har han också fått sparken från den skattefinansierade kanalen.

– Det kom som en överraskning när SVT ringde och sade att de lägger ner programmet. Jag har en bestämd uppfattning om vad det beror på, berättar han för Bonnierägda Amelia.

– Jag blev lite förvånad faktiskt för att de var väldigt angelägna om att få hit mig, och det var bara för något år sedan. – Till varje pris skulle jag hit. Sedan visade det sig att det var i stort sett bara för att göra 20 program, fortsätter Persson.

Han vill just nu inte bekräfta att det var just kommentarerna om etnicitet, genetik och brottslighet som ledde till att han sparkades – men lovar att kommentera saken ytterligare vid ett senare tillfälle.

"Får SVT:s chefer svara på"

Persson pekar också på att programmet haft bra tittarsiffror, varit billigt att producera och att han fått god respons – men att SVT-cheferna ändå väljer att lägga ner det. Inte heller programledaren Camilla Kvartoft vill svara på varför programmet helt plötsligt skrotas.

– Det får SVT:s chefer svara på, men vi har ju haft två jättebra säsonger med jättemycket tittning och jag är stolt över våra program, säger hon.

Sofia Dahlström, som är "tillförordnad beställare för samhälle, dokumentär och minoriteter" på SVT, uppger att det redan från start var bestämt att det bara skulle bli två säsonger – någonting Leif GW Persson dock inte känner igen sig i.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksrevisionen sågar polisen: Två fällande domar för människohandel på fem år

Organiserade brottsligheten

Uppdaterad september 27, 2026, Publicerad september 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Svensk polisbil vid Nybroplan i Stockholm
Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål på fem år. Två fall ledde till fällande dom.

Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen.

Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.

Huliganer och sadelstölder går före

Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen.

I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har.

Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden.

Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.

Förvar i stället för skydd

Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution.

Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år.

Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden.

— Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT.

Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004.

— Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.

Vittnen i stället för målsägande

När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras.

Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gängens rekryteringsförsök når barnens idrottsplatser

Organiserade brottsligheten

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Två fotbollsmål på en gräsplan intill bostadshus och träd.
En kommunenkät visar att 54 kommuner har upplevt gängrelaterade problem vid idrottsanläggningar.

På svenska idrottsplatser har kommuner sett misstänkta rekryteringsförsök, narkotikagömmor och möten mellan kriminella. En ny enkät visar att problemen berör nära var femte kommun – i miljöer där barn och unga ska kunna träna tryggt.

Uppgifterna kommer från Bonnierägda DN:s enkät till Sveriges 290 kommuner. Av de 287 som svarade uppgav 54 att de hade upplevt gängrelaterade problem vid kommunala idrottsanläggningar – nära var femte svarande kommun. Svaren samlades in mellan den 12 maj och den 1 juli 2026.

30 kommuner hade noterat försök eller misstänkta försök att rekrytera barn och unga. 29 hade hittat gömmor med bland annat narkotika. Kommunerna beskrev även våld, hot, skadegörelse och att kriminella använder anläggningarna som mötesplatser.

11-åringar tillfrågades om jobb

I Botkyrkas enkätsvar beskrivs hur unga vuxna omkring 20 år frågade några 11-åringar om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem.

I Haninge har narkotikagömmor hittats i blomlådor, papperskorgar och allmänna toaletter, men också under tak och under konstgräs. Problemen är inte begränsade till storstäder och deras kranskommuner: även mindre orter som Sala och Bollnäs finns bland dem som rapporterat problem.

Polismyndigheten framhåller att unga kan kontaktas av kriminella även på idrottsplatser. I maj beskrev myndigheten kontakter vid Stuvsta IP i Huddinge och Skytteholms IP i Solna som uppfattats som försök att få barn att begå kriminella handlingar. Exakt vad som hade hänt i de två fallen var dock inte helt fastställt.

– Där unga finns kommer de som vill dra in dem i kriminalitet också att finnas – det gäller både i digitala som fysiska miljöer., sade Raoul Silverbring, kommunpolis i Solna.

Fler vuxna och färre gömställen

Haninge har svarat med ökad vuxennärvaro, bättre belysning och nedklippta buskar. Bland kommunernas övriga åtgärder finns väktare, fältassistenter, lås, larm och bättre skydd mot obehörigt tillträde, liksom tätare samverkan med polis, socialtjänst och föreningsliv.

Polisen uppmanar vuxna som oroar sig för att ett barn dras in i kriminalitet att söka hjälp direkt hos polis, socialtjänst eller skola.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kriminella kan ha fått ansvar för utsatta barn i Norge

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 27, 2026 – av Markus Andersson

Personer med kriminell bakgrund eller kopplingar till kriminella nätverk har haft centrala roller hos privata företag som arbetar med utsatta barn i Norge. Nu kartlägger polisen hela landet.

Fynden kommer från A-krimsenteret i Tønsberg, som granskat 16 privata företag i Sør-Øst politidistrikt. Tre var godkända barnavårdsinstitutioner, medan de övriga tillhandahöll andra välfärdstjänster eller arbetade som underleverantörer.

Företagen erbjuder bland annat institutionsplatser, boenden och arbetsträning på uppdrag av kommuner och staten. Økokrim varnar för att barn kan ha kommit i nära kontakt med vuxna med aktiva kriminella kopplingar och att offentliga intäkter kan ha gått vidare till kriminella nätverk.

— Rapporten visar en risk för att kriminella nätverk får ansvar för sårbara barn och unga. Den visar också en risk för att inkomster från lagliga välfärdstjänster går till kriminella nätverk, säger Økokrim-chefen Pål Lønseth till NRK.

Granskningen utvidgas till hela Norge

En av de berörda institutionerna har redan mist sitt tillstånd och barnen som bodde där har flyttats. Polisen ska nu göra motsvarande kartläggning i Norges övriga elva polisdistrikt.

Økokrim beskriver hur lagliga företag kan användas för ekonomisk brottslighet genom bland annat falska dokument, identitetsmissbruk och felaktig fakturering. En central svaghet är att viktig information ligger utspridd hos flera myndigheter.

Regeringen ser nu över kraven på belastningsregister och informationsdelningen mellan myndigheterna. Samtidigt betonar A-krimsenteret att granskningen inte har bedömt kvaliteten på tjänsterna eller undersökt hur enskilda barn behandlats.

— Våra barn ska vara trygga när de möter barnavården. Personer med kriminella kopplingar har uppenbarligen inget där att göra som anställda eller ägare. Det här ska redas upp, säger Norges barn- och familjeminister Lene Vågslid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Larmen om barnrekrytering ökar

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 26, 2026 – av Jan Sundstedt

Anmälningarna om rekrytering av barn och unga till kriminalitet ökade under sommaren – trots att polisen mobiliserat för att stoppa utvecklingen.

Polisen startade i februari den nationella operationen Augere för att bromsa rekryteringen av barn till grova våldsbrott. Satsningen kom sedan antalet 13–14-åringar misstänkta för gängrelaterade våldsdåd tredubblats mellan 2023 och 2025. Målet är att polis, skola och socialtjänst ska dela information och ingripa innan barn dras in i grövre brott.

Trots satsningen fick polisen mellan maj och juli in 240 anmälningar, jämfört med 197 under samma period förra året, enligt siffror som Ekot tagit del av. Det är en ökning med 20 procent. Flest anmälningar kom från Stockholmsområdet.

Rekryteringen sker både digitalt och på platser där barn vistas, exempelvis skolgårdar och idrottsplatser. Kriminella kan ta kontakt genom att bjuda på godis, pizza eller andra småsaker för att sedan be barnen utföra uppdrag.

— Trots mobiliseringen har det ändå pågått lokal fysisk rekrytering ihop med den digitala, säger polischefen Stephan Kiernan, som ansvarar för satsningen, till Ekot.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.