”Det är svårt att beskriva hur långt före oss Kina ligger år 2026”, skriver George Galloway efter en resa med kinesiskt höghastighetståg. Med bilder från Shanghai och tågvagnen skildrar han ett land där infrastrukturen, priserna och storstäderna överraskar honom gång på gång.
Den brittiske politikern, programledaren och tidigare parlamentsledamoten brukar inte spara på orden. Hans inlägg från Kina är inget undantag. Resenärens förundran präglar texten, från tågresan och lunchnotan till taxin och skyskraporna.
Galloway noterar också att allt fler utlänningar besöker landet och att de utvidgade möjligheterna till visumfria resor har gjort Kina mer tillgängligt än tidigare.
Höghastighetståget gör starkast intryck
Höghastighetståget tycks ha gjort starkast intryck. Beteckningen räcker inte till, skriver han.
”Jag har just åkt ett ’höghastighetståg’, men den beskrivningen gör inte upplevelsen rättvisa. Det susar fram som vinden. Om man blundade skulle man inte märka att man rörde sig.”
Det väldiga järnvägsnätet binder samman städer över hela landet. När Galloway jämför det med tågen hemma i Storbritannien blir tonen nästan sorgsen.
”Det binder samman städer så mycket bättre än våra tåg att jag får tårar i ögonen. Rent. Brottsfritt.”
Lunch för 2,50 pund
Därefter räknar Galloway upp vardagspriserna med påtaglig förtjusning:
”Priserna är så låga att jag nästan är rädd för att berätta om dem. En rejäl lunch kostar 2,50 pund. Skjortor 12 pund. En lyxig taxi, en eldriven BMW, kostar 4 pund.”
Detta gäller i en av Kinas största städer, betonar han. På mindre orter är det ännu billigare. Även utbudet i butikerna imponerar på honom.
”Butikerna dignar av varor från väst, till kinesiska priser, och från öst, ofta Ryssland – liksom från en inhemsk tillverkningsindustri som utan tvekan är världens största.”
På gatorna ser han samma kontrast mellan Kina och väst. Han skriver:
”Ingen skräpar ned eller går över gatan där det är förbjudet. Ingen ligger i butiksentréer och ingen tigger.”
Han noterar också att poliserna inte bär skjutvapen och att deras bilar saknar sirener och endast använder blinkande ljus.
”På natten ser städerna inte verkliga ut”
Storstaden blir i Galloways text ett eget skådespel. Han beskriver hur höghus i en nästan svindlande mängd former reser sig överallt.
”På natten ser de här städerna nästan overkliga ut”, skriver han.
Som tydligaste exempel lyfter han fram Shenzhen. När hans hustru föddes var staden, enligt hans beskrivning, en obetydlig plats som få människor utanför Kina hade hört talas om.
”I dag är den ett av världens underverk. Ett av många. Om du förnekar det är du en dåre.”
Det är ingen heltäckande beskrivning av Kina, utan en personlig betraktelse från en resenär som låter vardagsintrycken tala. Kontrasten mot väst är ständigt närvarande, men Galloway börjar inte med politiska system eller ekonomiska modeller. Han börjar med tågets jämna gång, maten som kostar några pund och städerna som lyser om nat
Galloways inlägg från resan finns att läsa på X.
Vad saknar du mest av det som Kina verkar erbjuda hemma i Västerlandet?
Röstning stängd
62 röster totalt
