Unesco har beslutat att fäbodbruk ska föras upp på listan över mänsklighetens immateriella kulturarv. Förra året nominerade både Sverige och Norge traditionen till listan.
Unesco antog konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet år 2003, med syftet att länder ska bevara och föra vidare kulturarvet till kommande generationer. Sverige anslöt sig till konventionen 2011.
Immateriellt kulturarv omfattar traditioner, seder och bruk som har förts vidare genom generationer. Det inkluderar kunskap om djur och natur, skogsbruk, hantverk och berättelser.
Beslutet fattades den 3 december under Unescos årliga kommittémöte, som i år hålls i Paraguay mellan den 2 och 7 december. Fäbodbruket nominerades av både Sverige och Norge.
– Fäbodbruket är ett gott exempel på en levande tradition med ett starkt engagemang hos utövare och som förs vidare från generation till generation. Det är ett kulturarv som vi delar med vårt grannland Norge och jag vill tacka alla engagerade utövare i båda länderna som möjliggjort denna inskrivning. Ert engagemang är helt avgörande, och värt all uppmärksamhet, för att fäbodbruket ska fortsätta hållas levande, säger kulturminister Parisa Liljestrand, i ett pressmeddelande.
Sverige har redan, tillsammans med de nordiska länderna, den nordiska klinkbåtstraditionen med på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Traditionen omfattar hantverkstekniken att bygga båtar med överlappande bordläggning, en metod som använts i Norden i tusentals år.
I Unescos register över goda metoder för att trygga immateriellt kulturarv finns Nyckelharpans nätverk, som arbetar för att bevara nyckelharpans musik, samt Sagobygden, ett utflyktsmål med fokus på muntligt berättande.
Fakta: Fäbodkultur
Fäbodbruket är en traditionell form av småskaligt gårdsbruk där djuren förs på sommarbete till en fäbod i utmarken. Varje gård hade sin egen form av fäbodbruk utifrån naturens förutsättningar. Vid varje fäbodställe fanns ofta flera mindre byggnader där det fanns bostadshus, fähus för djuren samt även hus för beredning och lagring av exempelvis mjölkprodukter.
Det dagliga arbetet på fäboden utfördes främst av unga kvinnor och flickor, och kunde bestå av att bland annat valla boskap samt även mjölka och klippa dem, kärna smör, ysta ost och koka messmör, samt spinna ull, sticka och sy. Vidare tillverkade man diverse föremål som exempelvis kvastar och skor, samt plockade bär och fiskade.
I fäbodkulturen ingår också en speciell arbetsmusik som skapades med horn och lurar. I hela kulturen ingår en stor kunskap kring skogsarbete, matberedning, djur, natur, berättelser samt även redskap och musik.
Fäbodkulturen ska ha förekommit redan under medeltiden och började sakta fasas ut under 1800-talet.
Källa: Levande kulturarv
