Exklusiv intervju med This is Europa

Hej, kul att ni ville medverka. Först och främst, vem är du?

– Vi bakom This is Europa är som vilka som helst. Jag personligen är en småbarnsfar som går till jobbet under dagtid och gör mitt bästa för att pussla ihop familjeliv, privata intressen och inte minst metapolitik under de få timmar man har ledig tid över.

Berätta lite kort om This is Europa och ert syfte?

– This is Europa är en metapolitisk tankesmedja som i huvudsak har 3 syften:

– 1. Att förklara och upplysa för folk som inte är insatta i den demografiska utvecklingen i väst om att vi befinner oss in en situation där alla länder med en vit majoritetsbefolkning är på väg att bli befolkningar med en vit minoritet inom några decennier i mångkulturens namn. Det som sker är med andra ord ett pågående folkutbyte.

– Detta är något som vi även väljer att lyfta fram ur ett moraliskt perspektiv. För tänk om man hade fört en liknande politik i till exempel Afrika, där afrikaner på sikt hade riskerat att bli minoritet i sina egna länder genom massinvandring och öppna gränser, vilka av mångkulturalisterna hade då stöttat en sådan utveckling? Och hade man verkligen protesterat mot de som motsatte sig denna utveckling och beskyllt dem för att vara rasister och högerextrema? Vi tror inte det, och det är såna motsättningar vi vill förmedla.

– 2. På samma sätt som vi ser att det finns folk som är antisemitiska och har ett förakt mot judar så ser vi att det finns människor som har ett förakt mot vita/européer. Vi tror att det finns en underliggande antivit mentalitet som är grundorsaken till det ovanstående, vilket är något som vi försöker konkretisera och sätta ord på. Detta då vi tror att det som sker inte beror på någon tillfällighet utan det finns en underliggande intention (både undermedvetet och medvetet) bakom politiken som orsakar denna utveckling.

– Varför vi tror att det finns en bakomliggande antivit mentalitet är bland annat för att samma människor som tenderar att förneka resultatet av den demografiska utvecklingen när de får höra den kan i samma stund rättfärdiggöra det genom att hänvisa till historiska dåd som vi ska vara kollektivt skyldiga till. Det är i bakgrund av detta som vi poängterar om att de som kallar sig själva för ‘antirasister’ i själva verket är antivita.

– 3. Utöver detta vill vi även bidra till att sprida en europeisk identitet och känsla av positivitet och samhörighet via våra kanaler. Vi vill även skifta samhällsdebatten till att bli mer lösningsorienterad än vad den är idag, t.ex. genom att lyfta fram frågan kring återvandring.

Hur gick ditt egna politiska uppvaknade till?

– Det var som för många andra en successiv process. Det var inför valet 2010 som mitt intresse för politik började komma igång mer medvetet och då jag började läsa på en del inför valet och kom i kontakt med alternativa nyhetssidor m.m. och fick upp ögonen för invandringsfrågan och andra samhällsfrågor. Sen jag blev ‘rödpillrad’ har jag bara grävt mer i frågan och bildat min egen uppfattning kring det hela. Jag var dock väldigt objektivt inställd till en början, tills jag insåg att det som sker inte var någon tillfällighet utan att det faktiskt fanns en intention bakom det hela. Det var det som fick mig till slut att engagera mig.

När och hur bildades This is Europa?

– Jag bildade This is Europa redan i slutet av 2012 under tiden då jag var student. I början var det bara en Facebooksida där jag ville sprida information och bilder om europeisk historia, kultur och ideal, men det växte ganska fort till att bli något mer än det och till det det är idag. Idag är vi aktiva på flera plattformar och har vår egen hemsida (thisiseuropa.net) och har i skrivande stund över 115 tusen följare världen över.

Vilka strategier har ni för att nå ut med ert budskap?

– Vi försöker använda alla våra kanaler för att nå ut våra budskap på olika sätt. På Twitter och Facebook fokuserar vi på att lägga ut enkla och korta poänger, delar nyhetsartiklar och försöker väcka ett allmänt intresse och uppvaknande kring europeisk identitet, samhörighet och ideal. På vår hemsida och på vår YouTube-kanal lägger vi extra fokus på att förmedla våra idéer och politiska perspektiv i form av video och artiklar. Vi har även en egen podcast där vi har bjudit in en hel del olika talare från olika europeiska länder för att ge oss och lyssnare bättre inblick om hur det är i deras länder.

Nationalistiska och invandringskritiska idéer är på frammarsch över hela Europa, känner även ni vind i seglen?

– Absolut, vi är extremt positiva till framtiden. Nu när vi har varit med i debatten en stund så kan man konstatera att vår sida har haft rätt i väldigt mycket när det kommer till att förutse framtiden. Nu kan man konstatera att den enda långsiktiga lösningen på invandringsfrågan är i slutändan återvandring. Det spelar ingen roll hur mycket politiker pratar och lägger pengar på integration och liknande. Mångkulturen är något som den tysta majoriteten är starkt emot och inte vill ha, vilket visar sig i varje valresultat i alla mångkultur-drabbade länder världen över. Det är inte en trend som kommer vända, tvärtom.

This is Europa är ju en europeisk rörelse, i vilka länder har ni medarbetare?

– Ingen som arbetar med This is Europa får betalt för det då det är en ideell verksamhet (mycket av våra intäkter kommer in i form av donationer via Paypal och sidor som Patreon som återinvesteras i projektet). Detta innebär i sin tur att det kommer vara folk som kommer och går och bidrar olika mycket och i olika perioder. Vi är ett fåtal i norden som är uppbärande av projektet kan man säga, sen utöver det har vi folk från många olika europeiska länder som bidrar till och från på olika vis. Vi har haft fransmän, engelsmän, italienare, tyskar, österrikare, ungrare m.m. som bidragit genom åren. Vi har även haft hjälpande händer från USA och Nya Zeeland. This is Europa är ett globalt projekt och vi sitter som bekant i samma båt.

Europa är en väldigt vacker och säregen världsdel, vilket är ditt egna favoritland?

– Jag vore väl förrädare om jag svarade något annat än Sverige? Skämt åsido, naturen står mig väldigt nära och där är Sverige och Norge väldigt svårslaget faktiskt, även om jag tycker att alla länder har något unikt vackert att erbjuda med. I slutändan är det här man känner sig som mest hemma.

Linus K