Annons:

DNA-analys bekräftar norsk kungasaga

Uppdaterad maj 15, 2025, Publicerad maj 6, 2025
– av Redaktionen
Så kan Sverreborg ha sett ut. Skelettet hittades i en brunn intill slottet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En DNA-analys av ett skelett som hittades i en brunn vid ruinerna av Sverresborg har bekräftat detaljer från den norska Sverres saga. Skelettet tros tillhöra en man som dödades under en belägring av Sverresborg år 1197, och som kastades i en brunn enligt den historiska berättelsen. Genom moderna analyser har forskare fastställt mannens ålder, utseende och var han kom ifrån, vilket ger nya insikter om den dramatiska händelsen.

Källorna bakom detta pekar på att analysen stödjer sanningshalten i de medeltida berättelserna och att fyndet är ett viktigt bevis på att episoden i sagan kan ha varit en verklig historisk händelse.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 28 oktober 2024.


Sverres saga berättar om kung Sverre Sigurdsson av Norge, som regerade mellan 1177 och 1202. Enligt kungasagan belägrades Sverreborg, som låg i Trondheim, och under en räd år 1197 kastades en av kungens män ner i en brunn, sannolikt i ett försök att förgifta dricksvattnet för birkebeinarna, en fraktion av bondekrigare som motsatte sig de elitstödda baglarna.

Annons:

"Baglarna tog allt gods som fanns i borgen och sedan brände de alla hus som fanns där. De tog en död man och kastade honom upp och ned i brunnen, bar stenar dit och gick tills den var full", står det i sagan.

Hittades på 30-talet

År 1938 hittades ett skelett i den brunn som beskrivs i sagan, men kvarlevorna lämnades orörda. Först 2014 gjordes en konditionsbedömning som visade att skelettet tillhörde en man i 30-årsåldern. Två år senare, 2016, togs skelettet upp ur brunnen.

Nu har forskare genomfört en mer ingående analys av skelettet genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och NTNU Vitenskapsmuseet i Norge.

Resultaten, som publicerats i tidskriften iScience, visar att skelettet kan dateras till samma tidsperiod som händelserna i sagan.

Det är inte ofta man får möjlighet att jämföra fysiska lämningar från arkeologiska undersökningar med specifika karaktärer från sagoberättelser, säger Anna Petersén vid NIKU till forskning.no.

Från Sydnorge

När skelettet togs upp ur brunnen saknades vänsterarmen, och kraniet låg en bit från bålen. Den högra skon satt fortfarande på, vilket var det enda klädesplagg som återfanns. Vidare gav DNA-analyser ytterligare information om mannens utseende.

När han dog var han i slutet av 30-årsåldern och var troligen mellan 175 och 180 centimeter lång. Det var sannolikt en ansenlig längd på den tiden. Det kan tyda på att han hade en bra uppväxt, säger Hanne Ekstrøm Jordahl, osteoarkeolog och expert på mänskliga kvarlevor vid NIKU.

Mannen hade blå ögon, blont hår, en kraftig panna och en framträdande näsa. Han led av skelettsjukdomar och hade även tuberkulos. Forskarna blev dock förvånade över att han ursprungligen kom från Agder i Sydnorge, och inte från Trondheim. Detta väcker frågan om mannen verkligen var en birkebeinare eller om gruppen bestod av människor från flera olika geografiska områden. Forskarna menar dock att analyserna bekräftar att episoden i Sverres saga verkligen ägde rum.

Vår man är ett sällsynt sammanträffande mellan verklighet och en historisk beskrivning av en händelse. Men om han tillhörde Birkebeinerne eller Baglerne, eller var ett slumpmässigt offer, är fortfarande okänt, säger Petersén.

Birkebeinerna bildades 1174 och bestod mestadels av fattiga upprorsmän som stödde Sverre Sigurdssons anspråk på den norska tronen. De kallades "birkebeiner" (”björkben”) som en nedsättande benämning, då de sades bära björknäver som skor. Gruppen blev senare en stark militär makt och försvarade Sverre mot rivaler.

Baglerna grundades cirka 1196 och stöddes av kyrkan och aristokratin, som ville avsätta Sverre. Namnet "Bagler" kommer från ordet "bagall" (staven eller biskopsstaven) och representerade gruppens nära band till kyrkan. De samlade mestadels elitstyrkor från södra Norge.

Birkebeinerne och Baglerna var i upprepade konflikter, som präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar. Striderna mellan dem formade norsk politik i decennier, där varje fraktion representerade olika sociala och geografiska grupper fram till det slutliga enandet av Norge under Håkon Håkonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny utgåva av ”1984” ges ut – går inte att läsa

Publicerad today 10:48
– av Redaktionen
"George Orwells 1984 - en dystopisk skildring av totalitär övervakning och sanningsmanipulation.

En oläslig utgåva av George Orwells "1984" har getts ut av Dawit-Isaak biblioteket i Malmö. Tanken är att boken ska väcka tankar kring censur under "Banned Books Week".

Böcker har alltid förbjudits eller censurerats för allmänheten på något vis, och det är en företeelse som sker idag i många länder. Även om man idag vanligtvis inte bränner böcker på bål så kan böcker i viss mån begränsas genom att delar av dem censureras, att vissa skolor väljer att inte ta in boken eller så kan försäljningen helt enkelt förbjudas.

Banned Books Week går av stapeln nu mellan 6–12 oktober och i år är temat "Censorship Is So 1984". Just George Orwells böcker har ofta hamnat i fokus för censuren, särskilt den dystopiska samhällsromanen "1984". Därför har nu Dawit-Isaak biblioteket i Malmö, som är med och koordinerar Banned Books Week Sverige, valt att ge ut en specialutgåva av boken. Boken går dock inte att läsa, utan den är inbunden på båda sidor och går inte att öppna.

Det är för att väcka den känslan hur absurt det är när rätten till att läsa det man vill försvinner, säger bibliotekschef Jasmina Dizdarevic Cordero till skattefinansierade SR.

Annons:

Banned Books Week Coalition är ett globalt nätverk med organisationer som syftar till att sprida kunskap om förbjuden litteratur världen över. Banned Books Week Sverige startade 2023, men i exempelvis USA har evenemanget pågått sedan 1982.

Boken har tryckts i 20 exemplar, ett av de kommer att ställas ut under veckan på Brooklyn Public Library i New York City. Malmöbor kommer även att kunna ta del av den vid Dawit-Isaak biblioteket. Under veckan går det även att ta del av en utställning av böcker som är eller varit förbjudna någonstans i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bond 26”: Färska uppgifter och Amazons blunder

Publicerad oktober 6, 2025
– av Jan Sundstedt
'Bond 26' James Bond
Bondgemenskapen får hålla sig till tåls ytterligare ett par år vad gäller "Bond 26".

James Bond-franchisen är på väg mot en ny era med "Bond 26", och intresset och förväntningarna är givetvis skyhöga. Med Denis Villeneuve bekräftad som regissör och Amazon MGM Studios vid rodret finns både spännande fakta och heta rykten att grotta ner sig i.

Här är det senaste om filmen – inklusive Amazons märkliga censurering av Bond med vapen.

Denis Villeneuve är som tidigare rapporterat låst som regissör för "Bond 26". Enligt uppgifter har han emellertid inte rätt till så kallad "final cut" – vilket ger Amazon sista ordet om filmens utformning.

Produktionen är enligt rykten en fullständig reboot, fristående från Daniel Craigs era och senaste filmen No Time to Die. Fokus lär ligga på en yngre James Bond, möjligtvis i hans tidiga karriär i Royal Navy innan han rekryteras till MI6.

Annons:

Manusförfattaren Steven Knight (Peaky Blinders, Rogue Heroes) är bekräftat ombord men huruvida Knight påbörjat ett utkast har inte gått att bekräfta. Många fans hoppas att Villeneuves samarbete med Knight ska resultera i en karaktärsdriven historia som respekterar Bonds arv.

Denis Villeneuve. Foto: Gage Skidmore from Peoria, AZ, United States of America, CC BY-SA 2.0

Vem får rollen?

Det kanske allra viktigaste – sökandet efter vem som tar på sig det berömda axelhölstret – har enligt parterna inte heller påbörjats.

Envisa rykten samt luddiga uttalanden gör gällande att man önskar en okänd brittisk manlig skådespelare i 30-årsåldern, samt att man insinuerat att det skulle kunna bli en icke-vit aktör – något som dock går stick i stäv med den litterära förlagan från skaparen Ian Fleming.

Namn som Tom Holland, Jacob Elordi och Harris Dickinson har nämnts, men källor betonar att Villeneuve och teamet föredrar en okänd skådespelare för att ge en fräsch känsla. Aaron Taylor-Johnson och Jack Lowden dyker också upp i diskussioner, men ingen är bekräftad.

Det senaste ryktet påstår att den australiske Jacob Elordi fångat Amazons intresse. Om Elordi vinner rollen blir det andra gången efter George Lazenby som en skådespelare med australisk härkomst får rollen.

Premiär 2028?

Inspelningen sägs vara planerad till 2027 med eventuell premiär 2028. Detta skulle i sådant fall göra gapet mellan två Bond-filmer till det längsta i seriens historia – något som gjort många fans närmast förargade.

Även om Denis Villeneuve för närvarande är upptagen med Dune: Part Three börjar hans vision för "Bond 26" sakta att ta form. Enligt insiders siktar han på en mörkare, mer jordnära Bond, med en ton som påminner om hans tidigare verk.

Många fans är dock inte pigga på ännu en film med en grubblande 007, då den tonen kan sägas ha genomsyrat mycket av Daniel Craig-epoken. Många önskar en återgång till just lekfullheten från Connerys och Moores dagar.

Pistolerna som försvann

Den gångna veckan väckte dessutom en oväntad händelse stor uppståndelse inom Bond-gemenskapen, då Amazon plötsligt censurerade bort vapnen från sina Bond-affischer på sin Prime Video-tjänst.

Fansen blev ursinniga och kallade draget "woke" och respektlöst mot franchisens historia. Efter massiv kritik på sociala medier, inte minst på X, ska företaget ha backat från beslutet.

Incidenten har väckt oro för hur Amazon ska hantera "Bond 26". Många undrar om Amazon kommer att anpassa Bond för en modern publik, och hur det i så fall påverkar Denis Villeneuves vision.

Med Denis Villeneuve vid rodret och en tydlig ambition att förnya Bond finns mycket att se fram emot, men också många frågor. Hur kommer hans realistiska stil att balanseras med franchisens ikoniska charm?

Och kan Amazon återvinna fansens förtroende efter affischfiaskot?

För tillfället är "Bond 26" ett projekt i startgroparna, men med en regissör av Villeneuves kaliber och en reboot i sikte är förväntningarna skyhöga – precis som oron för vad Amazon har i kikaren.

63 år av Bond-magi

Som avslutning är det värt att nämna att det i dagarna är exakt 63 år sedan världspremiären av Dr. No den 5 oktober 1962 i London – starten på en saga som fångat hjärtan över generationer.

Med Sean Connery i smoking, en martini i handen och en glimt i ögat föddes en ikon som fortfarande får oss att drömma om äventyr, charm och en värld där gott alltid segrar.

Nu, med "Bond 26" på horisonten, är det svårt att inte känna en pirrande värme inför vad som väntar – en ny Bond, men med samma tidlösa själ. Skål för 007, då som nu!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Youtuber satsar på egna företag – annonsintäkterna oförutsägbara

Uppdaterad oktober 6, 2025, Publicerad oktober 5, 2025
– av Redaktionen
Jimmy Donaldson, känd som MrBeast, har världens största Youtube-kanal med 442 miljoner prenumeranter.

Alltfler Youtube-profiler minskar beroendet av annonsintäkter och varumärkessamarbeten och bygger istället upp egna affärsimperier. Orsaken är att intäkterna från annonser är oförutsägbara och kan försvinna över natten när plattformen ändrar sina policyer.

Youtube har utvecklats till en gigantisk plattform som bidragit med över 55 miljarder dollar till USA:s BNP och skapat mer än 490 000 heltidsjobb. Men trots plattformens framgång har många av de mest framgångsrika innehållsskaparna insett att det är riskabelt att enbart förlita sig på annonsintäkter, skriver Techcrunch.

Många av de största kanalerna har nu förvandlats till vertikalt integrerade medieföretag med produktlinjer, fysiska butiker och konsumentvarumärken som kan överleva algoritmförändringar. I flera fall växer dessa sidoverksamheter snabbare än själva Youtube-kanalerna.

MrBeast leder utvecklingen

Jimmy Donaldson, känd som MrBeast med 442 miljoner prenumeranter, är plattformens mest aggressiva entreprenör. Hans chokladvarumärke Feastables genererade omkring 250 miljoner dollar i intäkter 2024 med över 20 miljoner dollar i vinst – betydligt mer lönsamt än hans Youtube-innehåll som förlorade cirka 80 miljoner dollar samma år. Den första produkten sålde över en miljon enheter och genererade mer än 10 miljoner dollar inom 72 timmar.

Annons:

Donaldson driver också matvarumärket Lunchly, leksaksserien MrBeast Lab, hamburgerkonceptet MrBeast Burger och analysplattformen Viewstats. Nu planerar han att etablera ett eget mobilnätverk.

Kaffe och energidryck som guldgruva

Emma Chamberlain, med över 12 miljoner prenumeranter, lanserade sitt kaffemärke Chamberlain Coffee 2019. År 2023 nådde varumärket cirka 20 miljoner dollar i intäkter och i januari öppnade den första fysiska butiken. Intäkterna förväntas växa med över 50 procent 2025 och nå mer än 33 miljoner dollar.

Logan Paul skapade tillsammans med KSI energidrycken Prime som passerade 1,2 miljarder dollar i försäljning 2023. Dock har försäljningen minskat kraftigt, särskilt i Storbritannien där intäkterna sjönk med cirka 70 procent mellan 2023 och 2024.

Barnpublik och skönhetsprodukter

Ryan's World, med 13-årige Ryan Kaji som värd, har expanderat sitt varumärke genom leksaker och kläder som rapporterades ha genererat över 250 miljoner dollar i intäkter 2020.

Inom skönhetsindustrin har Michelle Phan grundat prenumerationstjänsten Ipsy och sminkvarumärket EM Cosmetics, medan Huda Kattan byggt Huda Beauty som omsätter hundratals miljoner dollar årligen. Andra kända sminkvarumärken från Youtube-influerare inkluderar Jeffree Star Cosmetics och Tati Beauty, vilket visar att skönhetsbranschen fortsatt är ett attraktivt område för innehållsskapare som vill bygga egna affärsimperier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nick Boström och kampen att övervinna döden

Teknokratins framfart

Trots sitt betydande inflytande är det få som känner till hans namn. Svenske Nick Boström är professorn och transhumanisten som bland annat inspirerat profiler som Bill Gates och Elon Musk.

Publicerad oktober 4, 2025
– av Isac Boman
Nick Boström på TED-talks 2015.

Artikeln publicerades ursprungligen den 3 maj 2022.


Svenske Nick Boström är den relativt dolda profilen som tillhör toppskiktet bland transhumanistiska filosofer. Han använder sig ofta inte av konkreta förutsägelser utan förlitar sig på diverse sannolikhetsteorier där han vidare finner insikter och möjligheter. Boström har sedan 1990-talet varit uttalad transhumanist då han gick med i en rörelse med utopisk syn gällande den accelererande teknologin, som man redan då visste drastiskt skulle förändra den sociala, ekonomiska och biologiska vetenskapen. Hur människan kommer att gå in i ”singulariteten” var något Boström och hans vänner inom rörelsen gärna diskuterade. 

Som enda barn växte Nick Boström, född Niklas Boström, upp i Helsingborg. Det svenska skolsystemet föll aldrig Boström riktigt i smaken och han pinade sig igenom grundskolan. I tonåren kom den drömmande och filosoferande unge Boström över några verk författade av Friedrich Nietzsche och Arthur Schopenhauer och började samla på sig liknande texter och böcker som han ofta läste i en närliggande skog inte alltför långt från sitt barndomshem. Boström har även sagt att det var här han själv började utveckla sina egna tankar kring livet och fann inspiration till att skriva poesi och filosofi, och att det också var här han bestämde sig för att han hade slösat bort alldeles för mycket tid i sitt liv.

Boströms nyfikenhet och intresse för de djupare frågorna i livet, och hur man skulle kunna leva så handlingskraftigt som möjligt, ökade i takt med att han grävde djupare inom konst, litteratur och vetenskap. Boström tjatade på sina föräldrar att få avsluta sitt sista gymnasieår genom hemstudier, vilket de till slut accepterade och tillsammans med skolan ordnade de en läroplan med särskilda prov för sin son. Boströms val av hemstudier resulterade i att han avverkade hela året, alltså två gymnasieterminer, under loppet av endast tio veckor. 

Annons:

Några år senare, som doktorand i Stockholm, studerade Boström den analytiske filosofen W.V Quines arbete om det svåra förhållandet mellan språk och verklighet. Under denna tid hade Boströms intresse mer och mer förflyttats från psykologi till matematik, och vidare till teoretisk fysisk. Internet började växa fram och Boström insåg att filosofin han tidigare blivit inspirerad av började bli föråldrad, vilket resulterade i att han 1995 skrev en dikt som var en avskedsbeskrivning till sitt tidigare jag.

Vad Boström då inte visste var att det fanns ett växande antal människor runt om i världen som delade samma tankar kring den omvälvande förändring internet medförde. Boström gjorde sig känd inom tillhörande kretsar och bekantade sig med många likasinnade i diskussionsgrupper online administrerad av en organisation i Kalifornien, som gick under namnet Extropy Institute. Termen extropi myntades 1967 och används för ”att beskriva livets förmåga att vända spridningen av entropi över tid och rum”. Extropianism beskrivs som en frihetlig stam av transhumanism som försöker styra mänsklig evolution i hopp om att eliminera sjukdom, lidande och död. Extropianerna förespråkade utveckling av artificiell superintelligens för att uppnå dessa mål, och de föreställde sig att mänskligheten skulle kolonisera universum.

1996 fortsatte Boström sina studier vid London School of Economics samtidigt som han blev alltmer aktiv inom Extropy-forumet. Ett år senare grundade han sin första egna organisation, World Transhumanist Association, och började med detta föra ut transhumanistiska värderingar och gav bland annat intervjuer till den brittiska statskanalen BBC. Gränsen mellan Boströms akademiska arbete och aktivism började suddas ut. 

AI, futurism och döden

Nick Boström talar mer än gärna om ämnet ”superintelligens” och lyfter ofta vilka konsekvenser äkta artificiell intelligens kan få. Boström menar att AI kan utgöra faror som överstiger alla tidigare hot från teknik, inklusive kärnvapen, samt att mänskligheten riskerar att utrota sig själv om utvecklingen inte noggrant hanteras och övervakas. Centralt i dessa orostankar är att AI under kort tid kan gå om och överskrida människans intellektuella potential om den når förmågan att kunna utveckla och förbättra sig själv. Boström liknar i dessa framtidsutsikter människor med gorillor; båda primater där den ena arten dominerar planeten, medan den andra får hålla sig långt ute på sin kant.

"Innan utsikten till en underrättelseexplosion är vi människor som små barn som leker med en bomb. Vi har liten aning om när detonationen kommer att inträffa, men om vi håller enheten mot örat kan vi höra ett svagt tickande ljud.”, skriver han.

Några av de kända namn som säger sig ha blivit inspirerade av Boströms arbete är bland andra entreprenören Elon Musk och globalisten Bill Gates. Även futuristen och miljonären James Martin stödjer Nick Boströms organisation Future of Humanity Institute ekonomiskt. Institutet har en filosofisk grund och bland stipendium som delas ut hittar man studier om ett ”mörkt eldscenario” - en kosmisk händelse som skulle kunna inträffa under vissa högenergiförhållanden som skulle mutera vardaglig materia till mörk materia, som vidare skulle kunna radera det mesta av det vi kallar universum. Här har även ämnen som en intergalaktisk maskinintelligens, stödd av ett stort antal sonder, en mer etisk framtid än ett kosmiskt imperium som innefattar miljontals digitala hjärnor.

Kampen för att övervinna döden har varit ett genomgående ämne i Boströms hundratals artiklar han släppt genom åren. 2008 skrev Boström en essä som en uppmaning till handling från en framtida utopi.

”Döden är inte en utan en masslönnmördare. Ta sikte på orsakerna till tidig död - infektion, våld, undernäring, hjärtinfarkt, cancer. Vänd din största pistol mot åldrandet och skjut. Du måste ta vara på de biokemiska processerna i din kropp för att övervinna sjukdom och åldrande. Med tiden kommer du att upptäcka sätt att flytta ditt sinne till mer hållbara medier,” skriver Boström i sin text.

Boström hävdar själv att framtiden kan studeras med samma noggrannhet som det förflutna, även om slutsatserna kommer att skilja sig markant. Som en liknelse menar han att det exempelvis kan vara svårt att säga var en resenär befinner sig om en timme, men efter fem timmar kan man vara någorlunda säker på att resenären förhoppningsvis nått sin destination. På samma sätt menar Boström att den långsiktiga framtiden för mänskligheten är relativ lätt att förutse, men det är svårare att kalkylera exakt när de stora tekniska genombrotten på riktigt kommer att slå igenom.

Foto: Future of Humanity Institute/CC BY-SA 4.0

Nick Boström är professor vid Oxford University och grundare av Future of Humanity Institute. Han har en bakgrund inom filosofi, teoretisk fysik, beräkningsneurovetenskap, logik och artificiell intelligens. Hans bok "Superintelligens: De tänkande maskinernas tidsålder" är en av New York Times bästsäljare.

Boström har listats på Foreign Policys topp 100 ”Globala tänkare” två gånger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.