Jenny Nyström (1854–1946) var en svensk konstnär och illustratör som skapade den ikoniska bilden av jultomten, en central del av den svenska jultraditionen och välkänd från julkort och tidningsomslag.

Hennes konstnärliga resa började i Göteborg, dit familjen flyttade när hon var åtta år gammal.

Vägen till framgång

Nyströms formella utbildning började vid Kjellbergska flickskolan och Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola (nuvarande Konsthögskolan Valand). Redan som 12-åring imponerade hon på sina lärare, däribland Fredrik Wohlfart, en framstående målare och pedagog, samt den välkända tecknaren och illustratören Hilda Lindgren. År 1873 antogs hon till Konstakademien i Stockholm, där hon studerade fram till 1881.

Nyström utmärkte sig med sin ambition och talang och under sitt sista levnadsår blev hon den andra kvinnan – efter Emma Ekwall 1871 – att tilldelas Akademiens prestigefyllda guldmedalj för målningen Gustav Vasa som barn inför Kung Hans.

Denna framgång, tillsammans med ett stipendium, möjliggjorde vidare studier i Paris åren 1882 till 1886 vid Académie Colarossi och Académie Julian. Här förfinade hon inte bara sina tekniska färdigheter utan kom också i kontakt med den framväxande vykortsmarknaden, som skulle komma att bli en central del av hennes konstnärliga gärning.

Trots att hon inledningsvis avvisades av Bonniers förlag fann Nyström en samarbetspartner i S. A. Hedlund för sina illustrationer till Viktor Rydbergs Lille Viggs äventyr på julafton. Verket blev snart en svensk julklassiker.

Nyströms omfattande produktion gjorde henne till Sveriges mest framstående och produktiva konstnär och illustratör under sin tid. Hennes verk spreds över hela landet via Strålin & Persson AB i Falun. Utöver sina berömda julillustrationer skapade hon ett brett spektrum av konst, däribland landskapsmålningar, genremålningar och porträtt i olja, akvarell och pastell. Verk som En bondes trädgård på Aspö och Från min ateljé i Paris vittnar om hennes mångsidighet och skicklighet.

Nyström uttryckte ofta att hennes mål var att föra både barn och vuxna till det “vackra landet öster om solen och väster om månen”, inspirerat av hennes mammas barndomsberättelser. I en självbiografisk artikel från 1910 skrev hon:

“Att jag mest ritar för barn beror nog på att jag alltid har älskat barn och att jag alltid har velat visa dem något av det vackra soliga landet öster om solen och väster om månen, det vackra som har fastnat i mitt minne från min barndom i Kalmar. Därför föredrar jag också att rita vackra bilder”.

Denna värme och kärlek till barndom och fantasi blev bärande teman i hennes konstnärskap.

Ett bestående arv

År 1887 gifte sig Jenny Nyström med medicinstudenten Daniel Stoopendaal. På grund av tuberkulos kunde Daniel inte fullfölja sina studier eller utöva sitt yrke, vilket gjorde Jenny till familjens försörjare. Trots dessa prövningar förblev hon djupt engagerad i sitt konstnärliga arbete och skapade ett arv som fortsätter att inspirera. Paret fick sonen Curt Nyström Stoopendaal, född 1893, som följde i sin mors fotspår och blev en framstående vykorts- och affischkonstnär med en stil som nära påminner om hennes.

Jenny Nyströms konstnärskap hyllas idag med en permanent utställning på Kalmar läns museum, och hennes verk återfinns i samlingar vid Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum, Länsmuseet Gävleborg, Nordiska museet i Stockholm och Kalmar konstmuseum. Hon har också fått sitt namn förevigat genom Jenny Nyströmskolan i Kalmar och Jenny Nyströms gata i Fruängen i Stockholm.

Under sitt liv skapade Nyström tusentals verk och formade den svenska bilden av jultomten. Hennes konst förenar svensk folktro med julens värme och magi och fortsätter att inspirera generationer, vilket befäster hennes plats som en tidlös gestalt inom svensk kulturhistoria.

Den som vill utforska mer av Nyströms konst kan besöka databasen hos Jenny Nyström och Curt Stoopendaal-stiftelsen.

Kulturredaktionen