MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 18 maj 2025

söndag 18 maj 2025


Den maskerade censuren

Macron har i Frankrike trots hård kritik lyckats genomdriva en lag mot fake news och manipulation av allmänna val. Problemet är icke ryska hackare eller högerextrema nätaktivister, utan mediernas avsaknad av självkontroll och deras propagandistiska sammansvärjning mot sanningen. Det skriver den tyske juristen dr Nicolaus Fest.

publicerad 3 december 2018

För några veckor sedan antog Frankrikes nationalförsamling en lag mot fake news och manipulation av allmänna val. Alla oppositionspartier förkastar denna lag, två gånger avvisades den i senaten. Nu har president Macron, stödd på sitt partis majoritet, likväl drivit lagen igenom.

Den nya lagen gäller under de tre månaderna närmast före ett allmänt val och ålägger leverantörer av sociala nätverk att medelst snabbförfarande utplåna falska uppgifter om kandidater. Vidare måste Facebook, Twitter, Google och andra öppet uppge vilka som betalat för publicerade annonser. Utländska tv-sändare, som sprider falska uppgifter, kan hållas avstängda ända fram till valet.

Urval betyder påverkan

Icke så få franska kommentatorer betraktar lagen som en skandal. Att bara utländska, men inte inhemska sändare kan sanktioneras för falska uppgifter, är faktiskt knappast begripligt. Lika ensidigt verkar åläggandet på nätverken att lämna uppgifter om sina finansiärer, eftersom det inte omfattar det egna landets press. Att arabiska prinsar, ryska underrättelsetjänsten eller vem man nu vill hävda påverka valen, skall sätta in annonser på Facebook eller Twitter i eget namn, synes lika verklighetsfrämmande.

Men detta är nog det minst betydande av den bristande verklighetskontakt som den nya lagen utstrålar. Ty själva det ädla målet är en dumhet: Den som vill avskaffa ”informationsmanipulation”, måste förbjuda alla massmedier.

Den som vill avskaffa ”informationsmanipulation”, måste förbjuda alla massmedier

Att göra urval innebär att påverka. Bilden av den drunknade lille pojken på stranden i Bodrum spreds över hela världen. Fotografier av barn som kördes över vid vid det islamiska attentatet i Nice 2016 visade knappt någon tidning. Offren för yxanfallet utanför Würzburg år 2016 fick i de tyska medierna inget ansikte, men de sociala nätverken visade dem och även deras gapande sår.

Våldtäkten och mordet på 19-åriga Maria Ladenburger i Freiburg 2016, vilka förövades av en flykting, som redan i Grekland dömts för mordförsök, betraktade Tagesschau såsom icke värda att rapportera. Däremot berättas regelbundet i huvudnyheterna om att vita poliser i Förenta staterna skjuter färgade kriminella eller att argentinska, mexikanska eller ryska reportrar mördas.

Förlagshus skall göras fogliga

I samband med övergreppen i Köln nyårsnatten 2015 svek hela den samlade etablerade pressen, hand i hand med politiken och säkerhetstjänsterna. Först de sociala medierna sörjde för att ”gästernas” sexuella massattacker över huvud taget blev kända för allmänheten. Detta är bara några få exempel bland hundratals. De är alla fjärran från den avsiktliga lögnen. Men de har utan tvivel potential till att påverka ett allmänt val i ena eller andra riktningen.

Gränsen mellan urval och manipulation är alltid tunn, och detta framför allt i tider då journalistiken innebär mindre rapportering än ”attityd” – och icke sällan hysteri. Detsamma gäller det vida området rapportering om misstänkta brott. Också där kan man fullfölja manipulativa mål, såsom till exempel det nyss aktuella titelreportaget i veckotidningen Spiegel, där utan ett enda bevis påstods att miljardären Finck finansierat partiet Alternative für Deutschland. Allt var bara ”lär” och ”kunde”, allt framställt bara som möjligt och antytt av ”insiders”. I Frankrike torde Spiegel att få problem, om den inför nästa presidentval publicerar dylikt förtal om någon av kandidaterna.

Faktiskt inriktar sig Macrons nya lag mindre på journalister. Den är, liksom den i Tyskland antagna lagen om tvångsåtgärder mot nätverk (Netzwerkdurchsetzungsgesetz), avsedd att tvinga förlagshusen till lydnad. Likadan är avsikten med de regelverk som planerats ingå i det globala migrationsfördraget (Global Compact for Migration) och som söker stoppa all kritik mot migration. För att slippa anklagelsen för censur opererar de alla med ekonomiska sanktioner mot förlagen.

Många journalister är manipulativt halsstarriga

Inget nytt här, inte. En liknade debatt fördes i åratal om tidningen Bild och dess – likaså ur vänsterperspektiv – alltför stora inflytande på väljarna. Också på den tiden krävde man gång på gång bojkottåtgärder. Nu, sedan detta massmedium minskat i upplaga och makt, gäller klagomålet de sociala nätverken. Ty där finns nu denna antipublicistisk av bloggare, specialister och uppgiftslämnare som motsäger de rödgröna medierna – och därmed undergräver de politiska eliternas legitimitet.

Att dessa mediers inflytande verkligen skulle vara så stort som påstås synes lika diskutabelt som tidigare. Gerhard Schröder valdes trots Bild, Helmut Kohl förblev vid makten emot all manipulativ nedvärdering av honom som ”päron” och ”lantis”.

Journalistisk rapportering löper alltid risken att missbrukas till fake news och manipulation

Journalistisk rapportering löper alltid risken att missbrukas till fake news och manipulation. Detta är inget nytt. Nytt är däremot något annat: Tidigare angreps fake news och ensidig rapportering genast av journalister från andra förlagshus. Numera, vilket fallet Chemnitz visar, håller de flesta medier fast vid regeringstrogna påståenden om ”hetsjakter”, också sedan de länge vederlagts.

Även det sedan en månad pågående regeringstrogna tigandet om den av FN framlagda globala migrationspakten är ett exempel på många journalisters ideologiska halsstarrighet. Problemet är icke ryska hackare eller högerextrema nätaktivister, utan mediernas avsaknad av självkontroll och deras propagandistiska sammansvärjning mot sanningen.

Mot detta hjälper inga lagar.

 

Nicolaus Fest

Publicerad i veckotidningen Junge Freiheit, nr 49/2018.


 

Redaktionens kommentar;

Tagesschau är tyska motsvarigheten till SVT:s Aktuellt

Med ”fallet Chemnitz” åsyftar dr Fest en offentlig skandal i nyhetsrapporteringen om de omfattande demonstrationer som följde på en invandrares mord på en ung tysk i staden Chemnitz. Skandalen bestod i att regimtrogna medier och även regeringens talesman Steffen Seibert påstod att det i samband med dessa demonstrationer förekommit att ”högerextremister” bedrivit ”hetsjakter” på främlingar. Dessa påståenden kunde emellertid inte styrkas, och själve chefen för tyska författningsskyddet Hans-Georg Maassen betecknade dem offentligt som falska uppgifter spridda i avsikten att avleda uppmärksamheten från själva mordet. Även delstaten Sachsens ministerpresident Michael Kretschmer bekräftade: ”Det fanns ingen mobb, det fanns ingen hetsjakt och det fanns ingen pogrom i denna stad.” Men då var ”hetsjakterna” i Chemnitz redan en officiellt fastställd, politiskt korrekt sanning, som kablats ut över världen. Maassen tvangs lämna sin tjänst och gå i förtida pension.

Dr Nicolaus Fest är jurist och publicist. Sedan 2001 arbetade han för förlagshuset Bild, åren 2013-14 som vice chefredaktör för tidningen Bild am Sonntag. Han lämnade år 2014 Bild och skriver numera i veckotidningen Junge Freiheit.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tom Cruise avslutar ”Mission: Impossible”

publicerad 16 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Tom Cruise Mission-Impossible: The Final Reckoning - 2025
Ethan Hunt (Tom Cruise) utför ännu ett våghalsigt stunt i "Mission: Impossible - The Final Reckoning".

Specialagent Ethan Hunt är tillbaka för sista gången. Den åttonde och avslutande delen i Mission: Impossible-serien, ”The Final Reckoning”, har världspremiär på filmfestivalen i Cannes den 21 maj, samma dag som filmen även går upp på svenska biografer.

Efter nästan tre decennier av globala konspirationer, halsbrytande action och miljarder inspelade dollar är det dags att ta farväl av Ethan Hunt – agenten som klättrat på klippor, hängt från flygplan och sprungit genom explosionsartade storstäder, alltid med Tom Cruise själv i centrum.

Tom Cruise, en erkänd adrenalin-fantom, gör i filmen i sedvanlig nästan samtliga våghalsiga stunts på egen hand, något som blivit hans signum och publikens stora dragplåster.

Finalen, med den dramatiska titeln Mission: Impossible – The Final Reckoning, sätter nu punkt för en av Hollywoods mest uthålliga actionserier.

Samtidigt är det en hyllning till ursprunget: precis som tidigare filmer bygger den på 1960-talets TV-serie Mission: Impossible, som i sin tur hämtade inspiration från Sean Connerys era av James Bond – där sofistikerad agentaction, tekniska prylar och skurkar med världsherravälde på agendan var självklara ingredienser.

Stående ovationer

Tom Cruise tog själv farväl av Ethan Hunt med besked under filmfestivalen i Cannes, där Mission: Impossible – The Final Reckoning möttes av fem minuters stående ovationer.

Publiken hyllade inte minst Cruises kompromisslösa insats för att föra halsbrytande, praktiska stunts till bioduken. Hans närvaro kan också sägas ha befäst Cruises roll som en av de sista riktigt stora filmstjärnorna.

Att vara här i Cannes och få uppleva de här ögonblicken – jag menar, när jag var liten och vi växte upp kunde jag inte ens drömma om att något sådant här skulle hända. Jag är bara väldigt tacksam för att jag under 30 år har kunnat underhålla er med den här serien, säger Cruise själv.

Cannes-festivalen har tidigare visat sin uppskattning för Cruises kompromisslösa arbetsmoral och passion för filmkonsten. När han senast besökte festivalen, 2022, möttes han av stående ovationer för Top Gun: Maverick och tilldelades en hederspalm för sitt livsverk.

Nu väntar alltså ännu en adrenalinfylld final, med flygscener, konspirationer och spektakulära uppgörelser. Mission: Impossible må ha nått sitt slut – men för Tom Cruise fortsätter jakten på nästa filmiska kraftprov.

Mission: Impossible – filmserien i kronologisk ordning

  • 1996 – Mission: Impossible
    Brian De Palma regisserade seriens första film där Ethan Hunt introduceras – en spionthriller med högt tempo och ikonisk kabelscen.
  • 2000 – Mission: Impossible 2
    Regisserad av John Woo, med mer action och stiliserade slow-motion-sekvenser – en tonal svängning från originalet.
  • 2006 – Mission: Impossible III
    J.J. Abrams regidebut på bio, med mer fokus på Hunt som person. Philip Seymour Hoffman hyllades som skurk.
  • 2011 – Mission: Impossible – Ghost Protocol
    Brad Bird tog över rodret. Filmen återupplivade serien kommersiellt, inte minst tack vare Burj Khalifa-sekvensen. Bortgångne Michael Nyqvist i en ledande roll.
  • 2015 – Mission: Impossible – Rogue Nation
    Christopher McQuarrie klev in som regissör – ett samarbete som skulle bli långvarigt. Serien hittade en ny, stabil ton.
  • 2018 – Mission: Impossible – Fallout
    Tom Cruise och Henry Cavill möttes i en adrenalinfylld uppföljare med rekordhögt betyg bland kritiker.
  • 2023 – Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One
    Den första delen av seriens avslutande kapitel. Spelades in under pandemin med omfattande produktionsförseningar.
  • 2025 – Mission: Impossible – The Final Reckoning
    Den åttonde och sista filmen i serien (som det ser ut). Premiär i Sverige den 21 maj 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Journalisten ställde kritiska frågor om Israel – portas från Eurovision

Situationen vid Gazaremsan

publicerad 15 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Szymon Stellmaszyk - Eurovision 2025 - Basel.
Den från Eurovison 2025 portade journalisten Szymon Stellmaszyk.

Den polske journalisten Szymon Stellmaszyk nekas ackreditering till årets Eurovision i Basel. Själv menar han att det beror på en kritisk fråga han ställde till Israels artist Eden Golan förra året – något EBU förnekar.

Szymon Stellmaszyk har bevakat Eurovision Song Contest i 20 år och driver både Facebook-sidan ”Let’s talk about ESC” och branschsajten ”Radio Newsletter”. I år nekas han för första gången ackreditering för att bevaka tävlingen på plats i Basel.

Bakgrunden, menar Stellmaszyk själv, är en kritisk fråga han ställde till Israels tävlande, Eden Golan, under Eurovision i Malmö i fjol. Då frågade han om Golan, med tanke på det politiska läget och kriget i Gaza, ansåg att hennes närvaro kunde innebära en säkerhetsrisk för övriga deltagare och publik.

Frågan väckte uppmärksamhet och kritiserades av vissa, men Stellmaszyk betonar att den inte var avsedd att vara stötande eller ”antisemitisk”. I ett mejl till Stellmaszyk, som statskanalen SVT tagit del av, motiverar EBU beslutet med att de plattformar Stellmaszyk använder inte har tillräcklig räckvidd.

”Inskränkning”

Szymon Stellmaszyk är själv övertygad om att EBU hittar på ett svepskäl och att det de facto handlar om frågan han ställde förra året.

– Det handlar om någon form av hämnd och i praktiken en inskränkning av yttrandefriheten, säger han.

Noteras kan även att årets så kallade mediehandbok från EBU dessutom innehåller en ny regel om att publicerat innehåll måste vara ”respektfullt” mot Eurovision och EBU. Eurovisionchefen Martin Green menar att formuleringen är olycklig och lovar att den ska omarbetas till nästa år.

Samtidigt vill han inte kommentera enskilda fall, men framhåller att det finns ett begränsat antal platser för journalister.

Eurovision Song Contest 2025 avgörs i Basel, Schweiz.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

James Bond blir ultraglobalist

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 15 maj 2025
– av Jan Sundstedt
James Bond och hans chef M har nu blivit en del av Amazons imperium.

Bondproducenterna Michael G. Wilson och Barbara Broccoli, ägare och förvaltare av produktionsbolaget EoN productions, gick i förra veckan ut med nyheten att man släpper den kreativa kontrollen av James Bond-filmerna till globalisten Jeff Bezos företagsjätte Amazon.

Oro uttrycks från filmentusiaster över att agent 007 nu sannolikt blir än mer ”politiskt korrekt”.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 februari 2025.


Efter decennier av 25 mer eller mindre ikoniska (officiella) filmer under Eon Productions, Michael G. Wilsons och Barbara Broccolis ledning, tog sagan om James Bond i förra veckan en för många fans högst oväntad vändning när globalistföretaget Amazon, som redan 2022 förvärvade MGM (Bond-distributören) för 8,45 miljarder dollar, nu formellt också har erhållit kreativ kontroll över agent 007-franchisen.

Amazon köpte MGM främst för att stärka sin streamingtjänst Prime Video, men enligt de senaste uppgifterna innefattar avtalet även direkt inflytande över Bond-universumets kreativa riktning. Nyheten, som även bekräftas av Eon Productions, har nästintill orsakat chockvågor bland hängivna fans.

Inom Bond-gemenskapen uttrycks bland annat oro över är att franchisen, utöver nya filmer, kan komma att expandera med TV-spinoffs om olika sidokaraktärer, digitalt innehåll och inslag präglade av vänsterradikala kulturpolitiska strömningar – känt under beteckningar som woke, DEI och tredjevågsfeminism.

No Time To Die James Bond
James Bond (Daniel Craig) har till dags dato besegrat många storskurkar, men tycks nu ha mött sin överman i globalistföretaget Amazon. Foto från filmen ”No Time To Die”.

Eon Productions, som kontrollerat Bond-produktionerna sedan 1962, ska enligt rapporter fortsätta att ha en central roll i filmproduktionerna. Något som kritiker dock tvivlar på, då en av producenterna, Michael G. Wilson, 83, nu formellt deklarerat att han dragit sig tillbaka.

Med min 007-karriär som sträcker sig över nästan 60 otroliga år, tar jag ett steg tillbaka från att producera James Bond-filmerna för att fokusera på konst och välgörenhetsprojekt. Därför är Barbara och jag överens om att det är dags för vår betrodda partner, Amazon MGM Studios, att leda James Bond in i framtiden, kommenterar Wilson.

Oro uttrycks vidare för att Amazon kan urvattna konceptet genom att planera fler serier och spinoffs på Prime Video, något som tidigare diskuterats till exempel i form av en serie om CIA-agenten Felix Leiter. Man förebådar även att Bond-filmerna kan släppas direkt på Prime, trots att Eon styvnackat krävt att huvudfilmerna premierar på biografer.

“Bond är död”

På sociala medier har reaktionerna över det, för de allra flesta supportrarna chockartade beslutet, varit passionerade. ”Amazon kommer att förstöra allt som gör Bond unik – han blir en algoritmisk actionhjälte”, skriver ett fan på X. Vissa är dock mer hoppfulla. ”Fler berättelser i Bond-världen kan funka, om de respekterar kärnan”, kommenterar en annan användare.

I Reddit-trådar spekuleras det i att Bond nu med stor sannolikhet kan bli än mer ”woke”, och/eller följer liknande trender som Marvels utökade universum.

Bond in i streaming-eran

Mike Hopkins, chef för Prime Video och Amazon MGM Studios, är dock, föga förvånande, optimistisk.

Sedan hans debut på bio för över 60 år sedan har James Bond varit en av de mest ikoniska karaktärerna inom filmnöje. Vi är tacksamma mot framlidne Albert R. Broccoli och Harry Saltzman för att de tog James Bond till biografer världen över.

Enligt rapporter från branschkällor betalade teknikjätten en hisnande summa på ytterligare 1 miljard dollar till Eon Productions för att förvärva de exklusiva rättigheterna. MGM-köpet inkluderade förvisso distributionsrätten av James Bond-filmerna, men den nya överenskommelsen ger Amazon tydligare mandat att utveckla innehåll utanför filmerna.

Bedömare menar att Amazons agerande speglar en trend där streamingföretag köper ikoniska franchise för att locka prenumeranter. Riskerna är dock stora – Bond är en kulturinstitution med krävande fans. Medan Amazon ser möjligheter i att expandera Bond-universumet, kvarstår frågor om hur agent 007:s själva essens kommer att tillåtas bevaras – inklusive en smula politisk inkorrekthet?

Frågan som nu ekar genom filmvärlden är: Hur kommer Bezos globalistimperium att forma framtiden för världens mest kände hemlige agent? Kommer 007:s martini fortfarande vara skakad, inte rörd, i Amazons händer?

Eon Productions

  • Fullständigt namn: Eon Productions Limited
  • Grundat: 1961
  • Grundare: Albert R. "Cubby" Broccoli och Harry Saltzman
  • Nuvarande ägare: Barbara Broccoli och Michael G. Wilson
  • Huvudkontor: Eon House, 138 Piccadilly, London, England

Verksamhet.

  • Primärt fokus på produktion av James Bond-filmserien. Totalt 25 officiella filmer producerade mellan 1962 och 2021. Första film: "Dr. No" (1962). Senaste film: "No Time to Die" (2021).
  • Andra noterbara produktioner: "Chitty Chitty Bang Bang" (1968), "Call Me Bwana" (1963), West End-musikalen "Once" (2013)

Samarbeten.

  • Långvarigt partnerskap med United Artists och senare MGM
  • Joint venture med Amazon MGM Studios för James Bond-franchisen sedan februari 2025

Kulturellt arv.

  • Ansvariga för att etablera James Bond som en av de mest framgångsrika och långlivade filmfranchiserna i historien
  • Har format den moderna actiongenren och spionfilmen

Övrigt.

  • James Bond-franchisen har genererat över 7 miljarder dollar i biljettintäkter globalt
  • Omfattande merchandising och licensiering av Bond-varumärket
  • Utmärkelser: Ett flertal Oscar-nomineringar inklusive vinster. Främst tekniska meriter som specialeffekter och ljudmix
  • BAFTA-utmärkelser, bland annat 2013 års "Skyfall", för Enastående brittiska film

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här är lustiga flygcykeln som byggdes under 50-talet

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Tv: Amerikanska armén testflyger. Tv: Uppvisning av utvecklaren Lewis C. McCarthy.

Det är ett flygplan, det är en cykel!

1955 kliver en man upp på en minst sagt udda konstruktion som har rotorblad likt en helikopter med handtag som på en motorcykel. Stående på mackapären drar mannen i ett startsnöre och rotorbladen börjar snurra under honom. Sedan lyfter han från marken.


Artikeln publicerades ursprungligen 12 mars 2023


Mannen som flyger inför kamerorna heter Lewis C. McCarty och är den som utvecklat och designat mackapären som nu flyger runt med honom i det öppna landskapet. Fötterna är fästa i plattformen under likt på nutidens motionscyklar och runt midjan sitter ett bälte som hindrar honom från att ramla av plattformen. Han flyger lågt ovanför marken med stolthet i blicken när han vinkar till kamerorna. Sedan släpper han handtagen och sträcker ut händerna i luften. Scenen avslutas med att han landar likt en helikopter i ett vattendrag.

Detta är den första prototypen av ”flygcykel” och kallades DH-4 Heli-Vector. Systemet är utvecklat så att piloten ska kunna styra med hjälp av att skifta sin vikt,  som man också använder sig av vid exempelvis cykling eller surfning. Den beskrevs som en ”personlig helikopter”, men lanserades dock aldrig på den allmänna marknaden.

Senare utvecklade företaget de Lackner Helicopters en egen prototyp av flygcykeln som kallades DH-5 Aerocycle där tanken spann vidare på att den skulle användas inom den amerikanska armén.

Det byggdes tolv stycken HZ-1 Aerocycle till den amerikanska armén under 1956, där man snabbt insåg att otränade soldater kunde lära sig att använda flygcykeln på under 20 minuter, vilket man ansåg var otroligt tidsbesparande. Samtidigt visade det sig att HZ-1 var snabbare än andra plattformsflygmaskiner som armén hade vid tidpunkten. Den kunde köra i 121 km/h och vara operativ i cirka 45 minuter och kunde flyga upp till 1 500 meters höjd.

Däremot fick man snabbt inse att flygcykeln inte var så lätt att flyga som man tidigare trott. Under testflygningar kraschade två av de tolv fordonen, varpå man senare beslöt att avsluta projektet. Det är oklart om någon soldat kom till skada under krascherna.

Av dessa tolv som armén beställde av De Lackner Helicopters överlevde enbart en, som idag står på U.S. Army Transportation Museum i Fort Eustis, Newport News, Virginia. Hur läget är med den första prototypen, DH-4 Heli-Vector, är oklart.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.