Ett vägval för att skydda vår hälsa

Om folkhälsan faktiskt ligger i makthavarnas genuina intresse vore det en långt klokare strategi att satsa på breda åtgärder och råd till människor hur de skall stärka sitt immunförsvar snarare än det enfaldiga fokus som nu läggs på vaccin. Det skriver Lars Bern.

publicerad 17 januari 2021
- av Lars Bern
Foto: Pixnio
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Vid förra sekelskiftet var infektionssjukdomar ett långt större problem för människor än de metabola sjukdomarna. Idag 120 år senare har pendeln svängt och de metabola sjukdomarna som tar över 40 miljoner liv årligen (cirka hälften av alla dödsfall) och nästan halva jordens befolkning är mer eller mindre sjuka.

Den aktuella infektionssjukdomen Covid-19 har i år tagit uppskattningsvis 0,3 miljoner liv direkt och 1,8 miljoner har dött med en aktiv smitta. Det är svårt att avgöra hur många som är eller har varit sjuka. Vi vet däremot att av de som dött med en aktiv smitta, så har flertalet haft ett dåligt immunförsvar på grund av just metabol sjuklighet. Det har väckt vårt intresse för den aktuella epidemin.

Behovet av en förening som Riksföreningen för Metabol Hälsa (RMH) har uppkommit, därför att varken de politiska beslutsfattarna eller skolmedicinen visar något betydande intresse för att hjälpa människor att undvika den metabola sjukligheten eller bota den. Vi har från föreningen försökt påtala för politikerna vad man borde göra, men helt utan någon respons. Skolmedicinen, som är helt dominerad av läkemedels- och livsmedelsindustrins förlamande inflytande över såväl läkarutbildningen, forskningen som vårdinriktningen, är enkelspårigt inriktad på att bara behandla de metabola sjukdomarna farmaceutiskt med symptomdämpande kemikalier. Kemikalier som kommer med svåra biverkningar.

Vi inom RMH har gått tillbaka i vår historia till perioder när metabola sjukdomar var i stort sett okända. Baserat på de erfarenheter man kan dra från den analysen har vi sammanställt slutsatser över vad det är i vår kraftigt ändrade livsstil och kost under de gångna 120 åren som ligger bakom sjukligheten. Därifrån försöker vi förmedla råd till allmänheten, om vilken väg man skall välja för att undvika sjukdomarna och även bota dem.

Vägval inför Covid-19

Som jag nämnde tidigare har forskarna funnit ett starkt samband mellan allvarlig sjuklighet i Covid-19 och bakomliggande metabola åkommor såsom högt blodtryck, diabetes, hjärtkärlsjuklighet, cancer med mera. Det finns med andra ord anledning att studera de rekommendationer som vi lämnat för att minska risken för metabol sjuklighet, för dem som vill även minska sin risk för svår Covid-19 sjuklighet. En oss närstående brittisk kardiolog Aseem Malhothra har bland annat skrivit boken Bättre Immunförsvar på 21 Dagar som ger goda sådana råd.

Skolmedicinen går tyvärr helt i vaccinindustrins ledband och spelar fullständigt ner betydelsen av människans eget immunförsvar mot smittan. Att det är så beror på att de tongivande opinionsbildarna inom skolmedicinen mycket ofta har läkemedelsindustrins grepp om forskarutbildning och forskningsmedel att tacka för sin upphöjelse till medicinska auktoriteter och för sina professorstitlar. Om ni gräver lite i bakgrunden hos alla de grandiosa professorer som nu förkommer i mediedebatten om Covid-19, så lovar jag att ni kommer att stöta på en eller flera av de stora vaccinindustrierna. Resultatet är att man ensidigt satsar på att enbart stävja sjukligheten med den nu startade vaccinationskampanjen med flera i stort sett oprövade vacciner. Läs gärna Peter C. Götzsches bok Vacciner.

Hur klok är egentligen den valda strategin? Vacciner har ofta varit ett effektivt vapen mot farliga smittsamma sjukdomar, där ett vaccin kunnat erbjuda ett i bästa fall livslångt skydd. Med influensavirusinfektioner förhåller det sig annorlunda. Eftersom de aktuella virusstammarna muterar ganska snabbt erbjuder en vaccindos i värsta fall bara något års immunitet, sedan måste man vaccineras med ett nytt vaccin. Vi har haft vaccin mot säsongsinfluensa i ett halvsekel men influensan är fortfarande kvar.

Eftersom de aktuella virusstammarna muterar ganska snabbt erbjuder en vaccindos i värsta fall bara något års immunitet, sedan måste man vaccineras med ett nytt vaccin.

Vi kan redan notera hur det nästan dagligen dyker upp nya mutationer av det aktuella SARS-CoV-2 viruset och det är bara en tidsfråga innan de framtagna vaccinerna inte fungerar. Självklart skulle årliga vaccinationer av miljardtals människor vara vaccinindustrins perfekta storm, inkomsterna skulle bli fullständigt astronomiska.

Vi kan se hur vaccinindustrin vuxit över alla breddar sedan industrin med stor skicklighet i slutet av 80-talet lyckades få politiker i hela västvärlden av lyfta av industrin deras ansvar för alla skadliga biverkningar som vaccinerna orsakar. Industrin fick dock behålla sina astronomiska inkomster oinskränkt. Detta om något visar vilket enormt politiskt inflytande dessa globala megaföretag och deras hyperrika ägare har i vårt samhälle. I USA har detta fribrev till industrin lett till att amerikanska barn som 1962 fick 5 vaccindoser nu får 72 doser och skadebiverkningar från vaccinerna har givetvis ökat i samma takt utan att industrin hålls ansvarig. Av dagens 72 doser utgör cirka hälften just influensavacciner och med det nya coronavaccinet kommer man att årligen lägga till ytterligare en eller två doser. Detta är givetvis en helt ohållbar strategi, även om industrin jublar.

Varje vaccindos innehåller olika tillsatser (så kallade adjuvanser) som skall hjälpa den aktiva substansen genom att ”provocera” immunresponsen. Dessa ämnen medför ofta oönskade toxiska effekter och ju fler doser man ger en människa ju större blir givetvis de samlade toxiska effekterna. Därför är skolmedicinens accelererande användning av vaccination mot snart sagt alla oönskade medicinska tillstånd inte en hållbar strategi i längden.

En långt klokare strategi för att möta den nuvarande epidemin vore att satsa på åtgärder och råd till människor hur de skall stärka sitt immunförsvar. Till exempel de råd som Malhotra ger i sin bok och de erfarenheter som vi redan dragit under epidemin, av hur vitaminer som C och D3 tillsammans med mineraler som zink och selen kan stärka vårt immunförsvar mot virus. En annan åtgärd hade varit att satsa vaccinmiljarderna på att ta fram och utveckla mediciner och metoder för att bota de som ändå blir sjuka.

Tiotusentals läkare runt om i hela världen har fört fram förslag i den riktning jag nämner, men vad har hänt? Dessa professorer som är städslade av vaccinindustrin har tystat läkarna på fältet och falskeligen deklarerat att det inte finns något människor kan göra för att stärka sitt immunförsvar och det saknas bot. Professorerna i TV-rutan tar aldrig ordet vitamin i sin mun, för då kanske anslagen från Big Pharma surnar. Jag har tidigare påpekat hur till exempel professor Björn Olsen anklagade läkaren Annika Dahlqvist för kvacksalveri i en Expressenintervju, när hon helt korrekt pekade på användning av C-vitamin mot Covid-19.

Oligarkin som kontrollerar både Big Pharma och medierna har å sin sida sett till att censurera alla försök från läkare på fältet att föra ut sina erfarenheter av att ha botat sina patienter. Jag har själv blivit censurerad av oligarkernas Youtube när jag lyft fram dem. Det som pågår för att säkra vaccinindustrins multimiljardintäkter är inget mindre än ett flagrant brott mot mänskligheten och de huvudansvariga är alla de professorer som lånar sig till denna kampanj.

För oss vanliga människor handlar det om att vara ytterst selektiva med vilka vaccindoser vi tar och att följa Malhotras kostråd och andra råd hur vi med vitaminer och mineraler kan stärka vårt immunförsvar. När vi tar våra vitaminer skall vi inte följa den av Big Pharma dominerade skolmedicinens löjligt låga dosrekommendationer som inte ger någon märkbar effekt. Vi skall snegla på djurriket och på friska naturfolk och vad de får i sig. Där rör det sig till exempel om hundra gånger mer C-vitamin än det skolmedicinen rekommenderar och då har vitaminet en tydlig effekt på vårt immunförsvar.

 

Lars Bern

 

Artikeln har tidigare publicerats på Antropocene

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!