Krönikor

En falsk bild av oligarkin

Lars Bern skriver i sin senaste krönika om att listan över världens rikaste människor är missvisande och inte belyser den elit som verkligen drar i trådarna.

Den mäktiga Rotschildfamiljen finns inte med på listan över världens rikaste
Publicerad 3 januari 2018
Uppdaterad 7 januari 2018

Ni som brukar läsa mina krönikor vet att jag ofta pekar på hur den allt rikare angloamerikanska oligarkin för varje år ökar sin makt. Dessa förmögenheter växer fortare än ekonomin i övrigt och man sitter idag på tillräckligt med ekonomiska resurser och makt för att kunna korrumpera varje politiker och journalist av betydelse i västvärlden. För att förstå det geopolitiska skeendet är det alltså viktigt att hålla reda på denna oligarkis drivkrafter och vilka som döljer sig bakom förmögenheterna.

I dagarna har Bloomberg publicerat sin lista över vad man menar är världens 500 rikaste multimiljardärer. Listan spänner från en förmögenhet på 100 miljarder till en på fyra miljarder dollar. Listan är en delvis intressant men väldigt vilseledande läsning, för den som vill skaffa sig ett grepp om vilka som har den ekonomiska makten i världen.

För att kunna bedöma olika oligarkers maktutövning måste man skaffa sig information om släktrelationer och den samlade förmögenheten inom en familj, mer än enskilda familjemedlemmars synliga förmögenhet. Redan på listan kan man se att tre familjemedlemmar Walton tillsammans har en förmögenhet på 140 miljarder dollar, alltså betydligt mer än ettan på listan. Facebooks Mark Zuckerberg som är nummer fem på listan tillhör familjen Rockefeller som har haft ett oerhört starkt inflytande över den globalistiska politiken under hundra år, men trots det syns familjen i övrigt inte på listan. Större delen av deras förmögenhet är undanstoppad i stiftelser och skatteparadis samt sprid på en mängd familjemedlemmar.

Världens sannolikt utan jämförelse största privata förmögenhet anses vara den gamla bankirfamiljen Rothschilds. Den brukar av osäkra källor anges till över 500 miljarder dollar. Ostridigt är dock att Rothschilds utövar en enorm makt över världens bankväsende, men trots det hittar ni ingen Rothschild på Bloombergs lista. Intressant att notera är att Rothschildskapelsen George Soros ligger högt upp på listan. Man har valt honom som sin torped för att med mångmiljardinsatser manipulera och underminera nationella regimer och ideella organisationer. Hans uppgift är att driva oligarkins globalistiska agenda för en ny världsordning. På detta sätt kan man fortsätta att analysera listan och skall då finna att främst de äldre finansfamiljerna under åren ofta lyckats sprida ut och gömma undan sina tillgångar, på ett sätt som gör dem osynliga i sådana här sammanhang.

Anmärkningsvärt är att lilla fattiga Sverige sticker ut som ett av länderna med flest mångmiljardärer, inte mindre är 13 st på 500-listan. Ungefär lika många som Frankrike. Det som bidrar till den höga siffran är bl.a. att man räknat in den svenskfödda familjen Rausing, som ju inte längre bor i Sverige och att man av någon anledning räknar in IKEA:s stiftelser i Kamprads förmögenhet.

Den svenska familjen med absolut störst ekonomisk makt är Wallenbergs och de är inte ens med på listan, trots att Wallenbergstiftelserna har en högst ansenlig förmögenhet. Både Kamprad och Wallenbergs har kvar makten över stiftelsepengarna, så varför redovisas Kamprads förmögenhet men inte Wallenbergs? Den kanske näst mäktigaste finansfamiljen i Sverige är Bonniers och inte heller deras stora förmögenhet har satt spår i listan.

Perspektivet på Sveriges 13 mångmiljardärer på listan blir näst intill komiskt, när man även observerar att ett av världens absolut rikaste länder Saudiarabien bara har med fyra personer. Det senare är givetvis uppseendeväckande vilseledande.

Slutsatsen är att denna typ av listor bara är ägnade att förvilla, när man vill kunna bedöma var den ekonomiska makten i världen ligger. Listan har möjligen ett litet värde som kuriosa, men den avleder tyvärr uppmärksamheten från det verkliga problemet med den snabba uppbyggnaden av mycket stora privata förmögenheter.

Vi vet att fram till omkring 1990 så fördelade sig den ekonomiska tillväxten relativt jämnt över olika samhällsgrupper i västvärlden. Den stora medelklassen fick det allt bättre för varje år. Senare har denna positiva fördelning av tillväxtens frukter avstannat och idag koncentreras frukterna bara till de rikaste av de rika och de få procent av medborgarna i väst som står dem närmast. Detta innebär att ackumuleringen av ekonomiska tillgångar hos den angloamerikanska oligarkin snarast accelererar och med det deras möjligheter att utöva global politisk makt för var dag ökar. Samma förmögna personer ligger bakom flertalet av dagens globala förment ideella organisationer med WWF i spetsen som vi tror lever på medlemsavgifter och ideella bidrag. Dagens eskalerade politiska motsättningar mellan nationella intressen och storföretagens och bankernas globala intressen avspeglar detta.

Den mäktiga oligarkin med Rockefellers och Rothschilds i fronten har även målmedvetet satsat på att bygga upp ett antal mycket inflytelserika lobbygrupper (Bilderberg gruppen, Trilaterala kommissionen, Council on Foreign Relations, Romklubben m.fl.) via vilka de bearbetar politiker och medier. Oligarkin har även målmedvetet använt sin ekonomiska makt för att ta kontrollen över medierna och omvandla dem till rena propagandaorgan för sin globalistiska agenda. De äger idag ca. 90% av västvärldens etablerade medieföretag – MSM.

Under ytan växer en enorm dold korruption som ligger utanför lagens arm. Med sin kontroll över världens stora multinationella företag och banker kan oligarkin alltid köpa viktiga politiska beslutsfattare och journalister med löften om framtida fett arvoderade uppdrag från deras organisationer, företag och banker. Fråga er hur Sveriges förre statsminister plötsligt kan tjäna 22 miljoner kr per år efter att han lämnat sin position? Och fråga er varför rader av viktiga avsuttna socialdemokratiska politiker under åren passerat revy inom av Wallenbergs kontrollerade S-E-Banken? Eller hur en medelmåttig politiker som Björn Rosengren kunnat bli en mycket förmögen man? Och jag försäkrar att förklaringen inte är att de plötsligt blivit duktiga entreprenörer som startat egna företag.

Min slutsats är att ni aldrig skall lita på listor som Bloombergs, de är mer ägnade åt att vilseleda än att tillhandahålla ett verktyg för att kunna bedöma var den ekonomiska makten verkligen ligger.

 

 

Lars Bern

 

Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene

Liknande artiklar

Lars Bern kommenterar senaste IPCC-rapporten i ny ... Nya Dagbladets uppskattade krönikör Lars Bern kommenterar den senaste klimatrapporten ifrån FN:s klimatpanel IPCC i en n...
Vad har kolesterol och koldioxid gemensamt? För många kan den rubricerade frågan tyckas underlig. Varför skulle man jämföra kolesterol och koldioxid? När det kommer...
Makten utgår inte längre från folket! I min ungdom för 60 år sedan engagerade jag mig politiskt i det då liberala Folkpartiet hemma i Jämtland där jag gick i ...


Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.

Han har bland annat författat boken Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och driver opinionssajten Anthropocene

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styres inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 0727220172, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!