Att skapa en falsk verklighet

publicerad 15 augusti 2019
- av Dan Ahlmark
Donald Trump och Vladimir Putin under förra årets möte i Helsingfors.

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


19 462 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ett nytt inslag i västländernas inrikespolitik är viljan och förmågan hos vissa politiska rörelser och partier – inte enbart sådana till vänster – att medverka till att (a) på ett visst område eller i ett visst avseende, eller (b) allmänt skapa en ny och genomgående falsk uppfattning om den verklighet och värld vi lever i. Man kan numera lättare göra detta på grund av den politiska korrekthet som största delen av västländernas media följer. Efter att en viss uppfattning vunnit politisk eller kulturell dominans, kan sedan motsvarande politik genomdrivas. Ett aktuellt och nu avslöjat exempel är den i USA påstådda konspirationen mellan Trump och Kreml för att vinna presidentvalet 2016. Under cirka två och ett halvt år drev 90 procent av media i USA dagligen – ibland ett flertal gånger varje dag – obevisade anklagelser mot Trump om landsförrädiskt beteende. Vi vet nu att inga av anklagelserna var sanna; det parti som sökte utländsk hjälp var i själva verket demokraterna, och bland de länder som klart lade sig i amerikansk politik finner vi också Storbritannien och Italien genom sina underrättelseorgans åtgärder.

Motiven i USA för att driva den stora lögnen var från Hillarykampanjens sida inledningsvis målet att hindra Trump att bli president och senare att (1) enkelt bortförklara valnederlaget för sin kandidat, och därefter (2) formellt försöka avsätta Trump (troligare att få honom att avgå frivilligt). Att Obamaadministrationen så villigt medverkade var – förutom önskan före valet att genom Clintons valseger rädda Obamas presidentgärning, som ju inte var permanent baserad på lagar godkända av kongressen utan på av efterföljaren lätt ändrade executive orders – att hindra Trumpadministrationen att upptäcka det tidigare spioneriet på Trumpkampanjen, men även att Obamaadministrationen sedan 2012 systematiskt och illegalt spionerat på amerikanska medborgare med hjälp av elektronisk övervakning. Det senare brottet är numera fastställt genom en utredning utförd av en specialdomstol, som överlämnat en brottsbeskrivning av det som skett till Justitiedepartementet för vidare åtal ¹. Det är en av många chocker som väntar den amerikanska allmänheten när nu rättssystemet i USA äntligen börjar vidta åtgärder mot dem som drivit den mjuka kuppen mot Trump.

I utlandet har media i stort sett skrivit som sina amerikanske kollegor dels på grund av att man ideologiskt föredrog Clinton framför Trump, och dels för att tidningar som New York Times och Washington Post – numera företrädare för fake news – varit högt respekterade i Europa. Européerna har ännu inte insett att det amerikanska etablissemanget under flera år drev en kupp mot en sittande president stödd av medias framgångsrika arbete att vilseleda den amerikanska allmänheten.

Ett annat område där allmänheten i otaliga länder bibringats en falsk föreställning om verkligheten gäller hypotesen om global uppvärmning. Trots forskning under flera decennier har hypotesen inte kunnat bekräftas, vilket enligt accepterad vetenskaplig metodik innebär att den ska förkastas. Hypotesen kan ju inte användas för att förutsäga framtiden och är heller inte förenlig med historiskt material. Den är helt enkelt fel. Men något förkastande har inte skett. Eftersom teserna bygger på datormodeller, som till exempel inte innehåller alla relevanta variabler och samband eller att dessa tilldelats fel värden, kan man inte vara förvånad över misslyckandet. Företrädarna för global uppvärmning har också försökt förutsäga utvecklingen avseende många naturliga fenomen som en följd av koldioxidökningen. Hoppet har väl varit att bekräftade sådana prognoser skulle ses som en bekräftelse av huvudhypotesen. Tyvärr har man även i det avseendet på område efter område misslyckats att korrekt prognostisera framtiden. Man kan bara ta förutsägelser som; en förhöjd havsnivå, utdöende av isbjörnar, alltmer extremt väder; flera orkaner, tyfoner, stormar med mera, att landisar nu varaktigt smälter på grund av globaluppvärmning bara för att nämna några motbevisade tokigheter.

Istället har några ”klimatkämpar” medgett att deras önskan att förändra jordens ekonomi i socialistisk riktning varit den egentliga drivande orsaken till klimatlarmet. Det motsatta orsakssambandet, som man annars ivrigt hävdat, har ju varit att för att motverka den påstådda globala uppvärmningen krävs att staten måste införa långtgående regleringar i otaliga avseenden på sektor efter sektor (vilket också uppfyller socialistiska mål). På grund av att den stora majoriteten journalister har vänstersympatier och tidningarna i de mest inflytelserika västländerna försöker vara politiskt korrekta, har lögnen om global uppvärmning varaktigt kunnat spridas, överleva och förstärkas – trots att fakta vederlägger den.

Kulturmarxismen baseras på filosofin postmodernism, som misstror logik och människans förnuft. Därigenom faller många hinder för ett kollektivistiskt samhälle byggt på tvång. Kritik av alla normer och åsikter, som bygger på objektivitet och rationellt tänkande, blir huvudinslag i kulturmarxisternas politiska arbete, och identitetspolitik samt politiskt korrekhet förespråkas på alla möjliga områden. All typ av verklig individualism förkastas, och marknadssystemet kommer så småningom sannolikt att fördömas. Det pågår idag alltså en socialistisk renässans, som många borgerliga partier inte förstått och därför inte heller bemöter. För barn och ungdomar i färd med att bygga upp sina värderingar innebär detta att deras personliga styrande värden blir kraftigt influerade och därmed deformerade. Det kommer i framtiden leda till stora kriser och besvikelser för dem.

För de många yngre och medelålders människor, som under det senaste decenniet låtit kulturmarxismen styra deras åsikter (och värderingar) är läget bättre – de har ändå kvar många traditionella och rationella grundvärderingar – men de undviker ändå inte ett moraliskt kaos. De blir lättare indragna i slitningarna, konflikterna och ibland det rena hatet orsakat av olika typer av identitetspolitik. Vad kulturmarxismen lett till är alltså att man i samhället förespråkar och söker genomdriva en värld baserad på ett irrationellt och i grunden kollektivistiskt tänkande. Det är ett samhälle som kommer att vara i konflikt med sig själv i otaliga avseenden, och någon samhällelig harmoni kommer där aldrig att nås. Man försöker skapa ett falskt sätt att se på världen, eftersom kulturmarxismen i de flesta avseenden bygger på illusioner och falska föreställningar om verkligheten. Och man har ju varit framgångsrik. Invandringspolitiken är bara en följd av dessa felaktiga värderingar och synsätt.

Ett annat exempel på skapandet av en falsk verklighet gäller tron på att politisk globalism är en naturlig och självklar utveckling av samhället och demokratin, och att mänskligt framåtskridande innebär och går mot att nationalstaterna överlämnar sin suveränitet till överstatliga organisationer. I europeiska länder gäller detta först till EU och i nästa steg till FN. Media, etablissemanget och Bilderberg-partiernas argumentation stöttar just den föreställningen. Idén stöds också av internationella finansintressen och mediakoncerner, och världens socialister och diktaturer stärker föreställningen. Vi kommer nu att få se alltfler aktiviteter från FN, där organisationen försöker bygga vidare på föreställningen att dess arbete och ett växande inflytande är nödvändigt. Mellansteget i den politiska globalismen – EU – kommer att drivas mot kraftigt ökad integration, som eliminerar Sveriges självständighet.

Att motarbeta uppmålade falska verkligheter, som redan sägs ha inträffat eller som avses inträffa i framtiden, är idag en huvudfråga för alternativa media. Bara därigenom kan vi undvika den motbjudande kollektivistiska värld dagens politiker vill dra in oss i.

 

Dan Ahlmark

 

Källor:
(1) Threader – 19/5-2019

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!