Meddelandetjänsten Telegram har tidigare presenterats som ett mer integritets- och yttrandefrihetsvänligt alternativ till de tjänster som tillhandahålls av de stora amerikanska techbolagen.
Nu har dock censuren börjat tillta även där och ett antal ryska medier har nyligen blockerats i Sverige och flera andra EU-länder.
Det handlar bland annat om den statliga nyhetsbyrån Ria, tv-kanalerna Rossija 1, Pervyj Kanal och NTV samt tidningarna Izvestija och Rossijskaja Gazeta.
Användare i Sverige som försöker ta del av mediernas Telegramkanaler förhindras att göra detta och möts istället av ett felmeddelande där det hävdas att kanalerna inte kan visas eftersom de bryter mot lokal lagstiftning.
Det är oklart om de ryska medierna är blockerade på Telegram i hela den europeiska unionen – men klart är att de inte heller går att komma åt i Polen, Belgien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Italien och Tjeckien.
”En informationsmässig järnridå”
Det kan också noteras att flera av de medier som nu blockerats av Telegram tidigare belagts med sändningsförbud av EU-makthavarna, blockerats eller utsatts för sanktioner med hänvisning till att de påstås stå under ”permanent direkt eller indirekt kontroll” av Kreml och spelat en ”väsentlig och instrumentell roll” i kriget i Ukraina.
Senatorn Alexej Pushkov, som leder den ryska mediepolitiska kommittén i federationsrådet är mycket kritisk till censuren, och drar paralleller till kalla kriget.
– Jag anser att blockeringen av RIA Novostis Telegramkanal och andra ryska massmedier, inklusive Izvestia och Rossiyskaya Gazeta i ett antal EU-länder, är en fortsättning på försöken att skapa en informationsmässig järnridå mellan Europa och Ryssland, uppger han, enligt ryska statskanalen RT.
VD:n greps i Frankrike
Just RT fick också alla sina Telegram-konton blockerade i hela EU kort efter att Ukrainakriget inleddes 2022.
I somras greps och frihetsberövades också Telegrams grundare Pavel Durov av fransk polis, anklagades för att inte göra tillräckligt för att förhindra att kriminella använder hans plattform och fick veta att han riskerar att hållas personligen ansvarig för de brott andra begår på Telegram.
Kort därefter lovade Durov också att Telegram ska bli en ”tryggare plats”, samtidigt som tjänsten i tysthet uppdaterade sin FAQ, där löften om att chattarna är privata, och att uppgifter därifrån inte lämnas ut till utomstående, bytts ut mot instruktioner om hur användare går tillväga för att rapportera ”misstänkta” meddelanden.
Kritiker pekade snabbt på att det inte bara är kriminella aktörer som riskerar att rensas ut från plattformen – utan även konton som tillhör politiskt oliktänkande eller andra röster som Västledarna gärna vill tysta.