Den franska antipiratbyrån Hadopi har fått in närmare 900 000 kronor i böter, men påstår att deras syfte är att utbilda och inte dra in pengar. Samtidigt kostar myndigheten hundratals miljoner att driva, visar deras senaste rapport.
För tio år sedan valde Frankrike att tackla problemen med illegal fildelning genom att påbörja ett stort projekt. Därför formades myndighetsbyrån Hadopi (High Authority for the Distribution and Protection of Intellectual Property on the Internet) för att kunna lösa problemen.
De publicerar ofta detaljerade rapporter om hur det går i arbetet mot nätpiraterna. Och nu visar det sig att under det här decenniet har Hadopi skickat ut 12,7 miljoner varningar till nätpirater men bara dragit in 890 000 kronor i böter.
Under den här perioden har också Hadopi kostat franska skattebetalare 82 miljoner euro, vilket motsvarar ungefär 844 miljoner kronor.
Annons:
Systemet som Hadopi använder består av flera steg där de skickar ut varningar till misstänkta nätpirater som slutligen kan leda till böter.
Enligt Hadopi är inte deras syfte att ta skattepengar utan att utbilda allmänheten om illegal fildelning och få dem att låta bli detta.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Tusk kallar Pegasusaffären ett brott mot staten. Polska experter konstaterar att NSO hade teknisk möjlighet att komma åt övervakningsmaterialet.
Den polska antikorruptionsbyrån CBA kunde komma åt i stort sett allt i övervakade medborgares telefoner, men hade aldrig själv full kontroll över spionprogrammet Pegasus. Den israeliska tillverkaren NSO behöll centrala behörigheter, och övervakningsdata lämnade Polen.
Uppgifterna kommer från tidigare hemligstämplade utlåtanden av experter vid säkerhetstjänsten ABW:s kriminaltekniska avdelning. Riksåklagarmyndigheten har nu hävt sekretessen för delar av dem, rapporterar Polskie Radio.
CBA saknade lösenord till en del konton med administratörsbehörighet. Servermodulen som användes för att infektera mobiltelefoner låg under tillverkarens exklusiva kontroll.
Insamlade data skickades ut ur landet via ett så kallat anonymiseringsnätverk med servrar i olika delar av världen. Nätverket styrdes av NSO och låg utom räckhåll för CBA. Experterna identifierade även utländska IP-adresser som systemet använde.
Annons:
Fjärråtkomst mitt under avlyssningen
Teknisk support och uppdateringar sköttes via fjärranslutning. Övervakningen pausades inte under tiden, och tillverkaren fick då full tillgång till systemet, inklusive möjligheten att ändra programvara och inställningar.
Enligt utlåtandena hade NSO därmed teknisk möjlighet att komma åt material från övervakningsoperationerna. Om företaget faktiskt tog del av materialet från enskilda operationer avgör experterna inte.
Materialet var omfattande. Pegasus gav åtkomst till sms, mejl, chattar, samtal via både mobilnät och internet, kontakter, kalender, webbhistorik, bilder, filer och GPS-position. Även meddelanden från tiden före övervakningen kunde hämtas om de fanns kvar i telefonen. Mikrofon och kamera kunde slås på för inspelning i realtid.
Tusk talar om brott mot staten
Premiärminister Donald Tusk kallar affären en av de största skandalerna i Polen sedan kommunismens fall. Han hävdar att NSO:s samarbete med israelisk underrättelsetjänst är höjt över allt tvivel.
— De betalade pengar för ett system som de facto överförde alla tänkbara uppgifter om polska medborgare, polska oppositionsledare och polska oberoende åklagare till den israeliska sidan, säger Tusk i en video, enligt Notes from Poland.
— Det här är inte längre bara en skandal. Vi talar om ett brott mot staten, säger han.
Den tidigare PiS-regeringen köpte Pegasus 2017. Programmet användes mot hundratals mål, bland dem flera av partiets politiska motståndare. PiS hävdar att verktyget behövdes mot brottslighet och bara användes med domstolstillstånd. Sejmens undersökningskommission uppger dock att domstolarna aldrig informerades om programmets fulla kapacitet och att CBA aldrig fick den säkerhetsackreditering som krävdes. Pegasusaffären har tidigare även lett till att Israel beslagtog hemliga dokument.
Sju personer har hittills delgivits misstankar. Tidigare cheferna för CBA, ABW och det militära kontraspionaget SKW misstänks för att ha tillåtit Pegasus utan säkerhetsackreditering. En tidigare biträdande CBA-chef misstänks för att olagligt ha lämnat ut material från övervakningen av advokaten Roman Giertych. Tre tidigare och nuvarande anställda vid CBA:s Warszawakontor misstänks för grundlös övervakning och för att ha vilselett åklagare och domare. Utredningen fortsätter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
ChatGPTs röstläge i OpenAI:s egen demonstrationsfilm. Klippet visar hur bolaget presenterar samtal med sin AI i vardagliga situationer, inte ett oberoende test.
Röst-AI som låter mänsklig räcker inte. Företrädare för två bolag i branschen säger att systemen måste svara snabbare, förstå bättre och tydligt tala om när samtalet spelas in eller förs med en maskin.
Investerare pumpar in miljarder dollar i bolag som bygger röststyrd AI, från modellutvecklare och kundtjänstsystem till mötesprogram som skriver ut och sammanfattar samtal. Nästan varje vecka lanseras ett verktyg som påstås låta och samtala som en människa.
Shawn Wen, teknikchef på PolyAI, som säljer röst-AI till företags kundtjänst, anser ändå att tekniken ännu inte fått ett genombrott i stil med ChatGPT. Det framgår av ett samtal från konferensen HumanX som TechCrunch återger.
Branschen har enligt Wen nått fram till så kallade full-duplexmodeller, system som kan tala och lyssna samtidigt i stället för att vänta på sin tur. Nästa hinder är att få resonerandet så snabbt att svaren kommer utan märkbar fördröjning.
Annons:
Samtidigt missar automatisk taligenkänning, tekniken som gör tal till text, ofta viktiga nyckelord, säger Wen. Då tappar systemet sammanhanget.
Alex Gay, marknadschef på mötesverktyget Otter, håller med. Fel i utskriften fortplantar sig enligt honom till varje åtgärd som bygger på den. Bolaget arbetar också med digitala tvillingar som ska kunna företräda människor i möten.
— I samma stund som det börjar utföra åtgärder som är fel tappar man förtroendet för plattformen, säger Alex Gay.
Öppenheten ser olika ut för de två bolagen. Otter vill pröva att meddela alla deltagare i mötets chatt att mötet spelas in, även när bolagets mötesrobot inte deltar. Wen anser att den som ringer ett företag ska få klart besked om att motparten är en AI.
Målet är enligt Wen att den som ringer, efter några repliker med en fungerande agent, ska känna att det inte längre behövs någon människa i luren.
Så låter röst-AI i dag
OpenAI visar i en egen video hur samtalstjänsten ChatGPT Voice används i vardagliga situationer. Klippet är drygt två minuter långt och är bolagets egen demonstration, inget oberoende test.
ElevenLabs, som säljer talsyntes snarare än en samtalstjänst, lanserade den 28 september röstmodellerna Eleven v4 och v4 Turbo. Bolagets egen visning spelar upp syntetiskt tal med känslouttryck på flera språk.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Dagen efter forskarnas varning samlades Trump och teknikcheferna i Vita huset. Säkerhetsavtalet innehåller extern granskning, men inga krav på lägre utvecklingstakt.
AI-system skriver redan merparten av koden hos bolagen som bygger dem och kan snart ta över utvecklingen av nästa generation AI. Så lyder varningen från 22 ledande forskare, publicerad dagen innan AI-cheferna skrev under Trumps frivilliga säkerhetsavtal.
Rapporten "What if automating AI R&D triggers an intelligence explosion?" publicerades den 28 september som preprint, alltså en arbetsuppsats. Bland författarna finns Nobelpristagaren Geoffrey Hinton, Yoshua Bengio vid University of Montreal och forskare från bland andra OpenAI och Anthropic.
Enligt forskarna är AI-systemen på väg att automatisera merparten av AI-forskningen inom några år, och möjligen all. Utlöser det en så kallad intelligensexplosion kan flera års framsteg pressas ihop till månader eller mindre.
Underlaget för en sådan explosion kallar författarna själva preliminärt, och rapporten ger inga säkra tidsprognoser.
Annons:
I värsta fall kan mänskligheten enligt rapporten förlora kontrollen över övermänskliga AI-system, samtidigt som maktbalansen mellan stater, företag och statsmakter urholkas allvarligt. Författarna medger stor osäkerhet, men vill att beslutsfattare skyndsamt skaffar sig insyn i automatiseringen och hittar sätt att styra och begränsa förloppet.
Amodei ville bromsa
Anthropics vd Dario Amodei gick i september längre. AI utvecklas sedan ungefär i somras "drastiskt snabbare", främst för att AI bygger nästa generation AI, skriver han i en essä där han kräver att branschen sänker takten.
Amodei pekar på incidenten mellan OpenAI och Hugging Face, där en svärm av agenter enligt honom angrep mål de inte ombetts angripa. Han befarar att en liknande svärm inom 6–12 månader skulle kunna ta över hela internet med ett botnät.
Som första steg lovade Anthropic att släppa in externa granskare med skrivbord, passerkort och bärbara datorer, och med rätt att publicera sina fynd utan bolagets redaktionella kontroll.
Bolagen ansvarar för sig själva
Den 29 september skrev Amodei, Googles Sundar Pichai, Metas Mark Zuckerberg, OpenAI:s Greg Brockman, Elon Musk och Nvidias Jensen Huang under Trumps avtal i Vita huset.
Trump kallade avtalet "moraliskt bindande". Enligt avtalet ansvarar bolagen för säkerheten i sin egen teknik och ska samarbeta med "oberoende granskare".
Amodei kallade avtalet ett sätt "att vinna säkert". Juridikprofessorn Kimberlee Weatherall vid University of Sydney bedömer att det låter bolagen själva "definiera vad som räknas som säkerhet" och att det inte anger några konsekvenser vid brott.
"Vad hände med inbromsningen som alla pratade om för två veckor sedan?" skriver Gary Marcus i ett blogginlägg om avtalet.
Avtalstexten innehåller interna kontroller, extern granskning och en styrelsekommitté, men inga krav på att bolagen sänker utvecklingstakten. Möjlig senare lagstiftning nämns, och befintlig lag kan fortfarande gälla.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump avfärdar uppmaningen att sakta ned AI-utvecklingen och kallar domedagsbilden en bluff. Peking bemöter samtidigt de amerikanska AI-ledarnas bromskrav med en varning för skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens – men från en helt annan utgångspunkt än den amerikanske presidenten.
Under måndagen slog Donald Trump fast att AI-utvecklingen inte ska bromsas. Enligt presidenten är det enda kontrollsystem tekniken behöver "en stark och smart president med hög IQ" – en beskrivning som han anser att han själv uppfyller "med råge".
I det skriftliga uttalandet hävdar Trump också att hans administration har hindrat personer inom AI-branschen från att göra skadliga eller potentiellt skadliga saker. Han pekar ut Anthropics vd Dario Amodei som någon som nu låtsas vara en "perfekt liten ängel" och påminner bolagen om att staten redan har "enorm straffrättslig och regulatorisk makt" över dem. Något konkret exempel på vad administrationen ska ha stoppat ger han inte.
Trump beskriver motståndet mot AI och datacenter som en "sjuk konspiration" som endast gynnar Kina. Han avslutar med en varning till "konspirationsteoretiker, förrädare och de som läcker uppgifter". Senare återkom han med uppmaningen att inte "döda den gyllene gåsen".
Annons:
Trump hävdar att USA redan har tillräckliga straffrättsliga och regulatoriska maktmedel mot AI-bolagen och att presidenten är det enda skyddsräcke som behövs. Bild: Truth Social via @kimmonismus/X.
AI-cheferna vill vinna tid
Utspelet riktas mot Dario Amodeis essä från den 12 september. Nya Dagbladet rapporterade tidigare om hur Amodei, OpenAI-chefen Sam Altman och Elon Musk ställt sig bakom en långsammare utveckling av de mest avancerade AI-modellerna.
Amodei vill inte stoppa modellträning eller teknisk utveckling. Bromsen är alltså ingen total paus. Han föreslår i stället inbäddade granskare med omfattande tillgång till bolagens system, samordnade säkerhetsstandarder mellan ledande företag i demokratiska länder och en global överenskommelse där efterlevnaden kan kontrolleras.
Som hotbild beskriver han hur en mer kapabel men fortfarande felriktad svärm av AI-agenter inom sex till tolv månader skulle kunna bygga ett varaktigt botnät och orsaka skador för hundratals miljarder dollar. Samtidigt betonar han att en inbromsning inte får kosta USA dess försprång och förespråkar fortsatta exportkontroller av avancerade chip till Kina.
Peking varnar för "illvillig konkurrens"
Kinas utrikesdepartement fick en uttrycklig Reutersfråga om bromsuppmaningarna från Amodei, Altman och Musk. Talespersonen Guo Jiakun svarade att AI är en teknik av avgörande betydelse för hela mänsklighetens välbefinnande.
"Alla parter bör gemensamt främja en öppen och inkluderande utveckling av AI för det goda och för alla. Skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens kommer bara att försvåra arbetet för en sund global AI-styrning, vilket inte ligger i någons intresse", sade Guo.
Det officiella svaret angriper därmed konfliktlinjen kring AI-kapplöpningen, men slår inte fast att Amodeis säkerhetsrisker är påhittade. Tyngdpunkten ligger på öppenhet, inkludering och samarbete, i direkt motsats till en ordning där teknisk säkerhet kopplas till exportbegränsningar och stormaktskonkurrens.
Den hållningen ska skiljas från den betydligt mer polemiska linjen i den statligt närstående tidningen Global Times. I en opinionsartikel kallas Amodeis förslag ett "kallakrigsupplägg" för AI. Tidningen tolkar exportkontrollerna, åtgärderna mot modelldestillation och skyddet mot stöld av modellvikter som försök att innesluta Kina, utvidga USA:s försprång och utestänga landet från AI-styrningen. Det är tidningens geopolitiska tolkning, inte ett formellt regeringsbeslut.
Trump skämtade med Nvidia-chefen
Under All-In Summit i Los Angeles talade Trump via telefon medan Nvidias vd Jensen Huang stod på scenen. Presidenten skämtade om att Huang kan utveckla världens mest avancerade datorchip, som ingen kan kopiera på tio år, men inte lyckas få honom på högtalaren.
Därefter kallade Trump AI-domedagsbilden och motståndet mot datacenter för en bluff. Datacentren är enligt honom de kommande 20–25 årens olja: de gör delstater rikare och kan blåsa nytt liv i lokalsamhällen som tidigare varit på nedgång. Han upprepade också sin tes att "den som vinner AI vinner" och framställde en fortsatt amerikansk utbyggnad som avgörande i konkurrensen med Kina.
Samtidigt var budskapet inte helt utan förbehåll. Trump sade att utvecklingen måste hanteras försiktigt och att aktörerna måste agera ansvarsfullt. Men försiktigheten fick enligt honom inte bli ett svepskäl för att stoppa en industri som han beskrev som större än internet. Robotar och AI kommer inte att ta över världen, hävdade presidenten.
De amerikanska AI-ledarna vill alltså vinna tid utan att ge upp USA:s tekniska försprång. Trump avfärdar riskbilden med hänvisning till industrin, kapplöpningen och sin egen presidentmakt. Peking angriper i stället konfrontationen och konkurrenspolitiken runt samma bromskrav, medan Global Times öppet beskriver åtgärderna mot Kina som inneslutning. De säger nej från varsin sida av AI-kapplöpningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
