Annons:
Annons:

Dags att kasta ut Whatsapp ur telefonen – Telegram tar ditt privatliv på allvar

Trött på att allt du skriver till vänner och kollegor med din mobil sparas och läses av klåfingriga myndigheter eller säljs till tredje part? Då är det dags att slänga appar som Whatsapp i soptunnan och säga ajöss till Facebook-imperiets långa snok. Nya Dagbladet introducerar dig till två enkla mobilappar som låter dig ha privatlivet i fred.

Uppdaterad 28 juni 2022, Publicerad 21 oktober 2015 – av Markus Andersson
Nu när alternativen är lika användarvänliga som Whatsapp är det dags att sparka ut Zuckerberg ur din telefon.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Telegram
Äntligen en app som är lika snygg och användarvänlig som Whatsapp och Viber, men som tar privatlivet och integriteten på allvar även mot snokande regeringar och myndigheter som vill övervaka sina medborgare.

Telegram är i grunden ett plattformsoberoende meddelandehanteringssystem och har inte bara stöd för Android och Iphone, utan också Windows, OS X och Linux med flera och erbjuder synkronisering av meddelanden mellan alla dina enheter.

Den som tidigare använt Whatsapp eller Viber kommer väl att känna igen sig då allt på ytan är lika lätt och smidigt. Samtidigt slipper du att alla dina privata konversationer och bilder hamnar i Facebooks (Whatsapps ägare) händer som godtyckligt lagrar och använder din privata data och samarbetar med diverse myndigheter som i förebyggande syfte övervakar medborgare.

Telegram drivs av en icke-kommersiell organisation i Tyskland. Organisationen har backats upp av de ryska bröderna Durov med donationer och teknologi. Telegram skriver att ingen som helst data lämnas ut till tredje part och man har exempelvis stått på sig efter påtryckningar ifrån den iranska regimen.

Annons:

Aktivera "säker chatt"
Telegram lagrar normalt dina meddelanden på sina servrar tungt krypterade vilket är säkert nog för de allra flesta och överföringen mellan dig och servern är krypterad. Du är redan här i bättre händer än med Whatsapp. Men för att gå över till klient-till-klient kryptering som är allra säkrast ska du aktivera "säker chatt". För att gå över i det säkrare läget, klicka på "Start Secret Chat" med den önskade kontakten. Då har du också möjligheten att tidsinställa radering av meddelanden som du skickar. Detta fungerar även för bilder.

Varför inte ha "säker chatt" igång hela tiden?
Eftersom de meddelanden och bilder du skickat via "säker chatt" bara finns i den enhet du använt för just den chatten kommer du inte åt dessa meddelanden ifrån andra enheter som du eventuellt använder samma Telegram-konto på exempelvis din surfplatta eller din dator dit meddelanden annars synkroniseras. Allt som skickats via "säker chatt" går direkt till din motpart och lagras inte på någon server. Det är samtidigt en förutsättning för den som värderar säkerheten högst.

För mer detaljerade frågor och svar läs Telegrams överskådliga FAQ.

Signal (tidigare TextSecure)
Signal är en gratis-app för både Android och Iphone som ersätter din vanliga SMS-app samtidigt som den erbjuder den i särklass bästa och troligen säkraste meddelandekrypteringen på marknaden för vanliga mobilappar.

Bakom Signal står Open Whisper Systems som är en ideell mjukvaruutvecklingsgrupp som grundades av Moxie Marlinspike och Stuart Anderson och rekommenderas av bland andra Edward Snowden. Signal bygger helt på öppen källkod, är helt fritt och har fått högsta betyg i säkerhetstester. Om du kommunicerar med någon som inte har Signal så skickas dina meddelanden som vanligt okrypterat på det vanliga telefonnätet (ett vanligt SMS). Men skickar du meddelanden till andra Signal-användare så krypteras dina meddelanden automatiskt och skickas över Internet. Signal erbjuder också en rad andra funktioner såsom att även kryptera lagringen av vanliga SMS i din telefon och erbjuder lösenordsskydd för att öppna appen.

Signal är den givna ersättaren till din telefons inbyggda SMS-app/hanterare. Även om den är lättanvänd så framstår dock Telegram som ett mer populärt alternativ och modern app för "gratismeddelanden" likt Whatsapp med en klart större spridning i världen, varför de två (Signal + Telegram) kompletterar varandra bra.

Läs även IDG:s guide för att komma igång med Signal.

Telegram och Signal slår Whatsapp i oberoende test
Electronic Frontier Foundation, EFF, som arbetar för yttrandefrihet, insyn och integritet i den digitala världen har betygsatt olika program och appar för kommunikation och meddelandehantering efter hur säkra de egentligen är efter en lång rad kriterier. Whatsapp lever bara upp till två av de sju kriterierna man satt upp på skalan som handlar om hur kryptering hanteras, vilken insyn som ges i programvaran osv. Telegram uppfyller fyra av de sju punkterna och Signal får full pott med sju av sju uppfyllda kriterier (efter testet har TextSecure bytt namn till Signal). En annan läsvärd guide har Comparitech publicerat.

Jämförelse ifrån eff.org. Klicka för fullskärm
Jämförelse ifrån eff.org. Klicka för fullskärm

Utöver detta faktum ska man tillägga att Whatsapp ägs av amerikanska Facebook vars säte är USA och som avslöjats samarbeta med NSA och till dessa utlämnat användares privatliv till schablonmässig övervakning och kartläggning. Eftersom det helt saknas insyn in Whatsapps uppbyggnad är risken och även intresset stort för att det ska ha byggts in bakdörrar som gör det enkelt för bland andra myndigheter att läsa dina meddelanden.

Då Telegram och Signal delvis har lite olika funktioner och riktar in sig på lika olika klientel får vi kalla Telegram för det bästa och säkraste alternativet bland de populära "gratismeddelande"-apparna bland konkurrenter som Whatsapp och Viber, medan Signal tar hem priset som den bästa ersättaren till din telefons vanliga SMS-hanterare och den i särklass säkraste appen för privata meddelanden via mobiler om båda parter använder sig av appen i sin kommunikation.

Så knuffa bort storebror från din telefon och ta ett stort kliv mot större frihet och integritet!

 

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Telegrams fördelar över Whatsapp:

  • Helt gratis - byggd på öppen källkod
  • Lika snygg och användarvänlig, men snabbare
  • Mer privat - dina meddelande sparas inte i USA och läses av myndigheter
  • Säkrare - drivs av ideell organisation och har stark kryptering
  • Synka meddelanden mellan dina enheter
  • Har stöd för surfplattor, Windows, OS X, Linux med fler

 

Hemsida: telegram.org

Signals fördelar:

  • Helt gratis - byggd på öppen källkod
  • Lagrar inte dina meddelanden någonstans på Internet
  • Ersätter din telefons sms-app om du så önskar
  • Krypterar även lagringen av dina vanliga sms i din telefon
  • Erbjuder den säkraste lösningen för privata meddelanden på mobiltelefoner på marknaden
  • Erbjuder särskilt lösenordsskydd för tillgång till dina meddelanden

 

Hemsida: openwhispersystems.org

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Uppkopplingen gör bilen sårbar på nya sätt

Publicerad 3 november 2026 – av Jan Sundstedt
Bilkupé sedd från baksätet med förarens händer vid ratten och en passagerares hand vid centraldisplayen.
Bilens mediesystem kan bli en väg in till andra system om de inte är ordentligt avskilda, enligt forskarna. Genrebild.

Hackare som vill åt en modern bil behöver inte längre gå via bilens egen elektronik. Allt fler säkerhetsbrister sitter i appar och molntjänster som lagrar var ägaren bor och när bilen körs, visar en genomgång från Göteborgs universitet.

I studien, som publicerats i Software Quality Journal, har forskarna tillsammans med kollegor på Chalmers gått igenom 413 rapporterade säkerhetsbrister i bilrelaterad mjukvara från 2022 till september 2024. Bilden jämförde de sedan med hur det såg ut under decenniet före.

Ju fler tjänster bilen är kopplad till, från tillverkarens servrar till laddstolpen, desto fler vägar in får en angripare.

— För tio år sedan låg it-bristerna oftare i bilarnas egna system. Nu ser vi att andelen av riskerna som finns i appar, webbsidor och molntjänster har tredubblats, säger Srijita Basu, forskare i software engineering.

Annons:

Vardagen ligger i molnet

Enligt Basu kan den som tar sig in komma åt mer än själva bilen: information om förarens liv. En anmäld sårbarhet är en risk, inte ett bevis på intrång.

Hur det kan gå visade sig i december 2024, när det kom fram att uppgifter kopplade till omkring 800 000 elbilar från Volkswagen, Audi, Seat och Skoda i månader hade legat åtkomliga på nätet. De fanns i en molntjänst som samlade in data från bilarna, och där gick det att hitta GPS-positioner samt ägarnas e-postadresser, telefonnummer och hemadresser. Etiska hackare hittade läckan efter tips från en visselblåsare, och den ska ha stängts innan någon hann missbruka den.

Allt fler av bristerna bedöms dessutom som allvarliga eller kritiska.

— Vi är överraskade över hur banala svagheter systemen har. Det kan handla om lösenord som inte ändrats från installationen, säger Basu.

Underhållning och styrning i samma nät

Musik, navigering och wifi sköts av bilens infotainmentsystem. Hålls det inte ordentligt avskilt från systemen som styr bilen kan den som kopplar upp sig mot bilens wifi i värsta fall ta sig vidare dit.

Att det går visade säkerhetsforskare redan 2015, när de via mediesystemet i en Jeep Cherokee tog över styrning, gas och broms. Ett decennium senare finns liknande svagheter kvar, enligt den nya genomgången. Basu uppmanar därför tillverkarna att strikt skilja manöversystemen från all annan it och bygga stark säkerhet runt dem.

Uppdatera och tänk på vad du delar

Även bilägaren kan göra det svårare för angripare, genom att installera uppdateringar så fort bilen ber om det och använda starka lösenord.

Hon varnar dessutom för bilens AI-assistenter, som får personliga uppgifter när de till exempel ska planera en långresa med elbilen.

— Precis som andra AI-system kan dessa assistenter luras till att avslöja informationen som de matats med. Det spelar alltså roll vad vi delar med oss av och vad biltillverkaren tillåter AI:n att komma åt, säger Basu.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israeliskt bolag misstänks spåra Starlinkanvändare via annonser

Övervakningssamhället

Publicerad 28 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Israels flagga till vänster och en 3D-illustration av en Starlinksatellit ovanför jorden till höger.
Israeliska Discover-Tech kopplas till kartläggning av Starlinkanvändare genom annonsdata.

Israeliska annonsbolaget Discover-Tech var en av världens största köpare av annonsplatser hos Starlinkanvändare, och reklamen användes troligen för att lokalisera och övervaka dem. Det uppger sex personer med insyn för Reuters.

Uppgifterna bygger på en rapport från säkerhetsbolaget TrendAI, en del av japanska Trend Micro, som publicerades den 15 oktober. Där kallas aktören bakom budmönstret bara Shadow-Earth-79, och Discover-Tech nämns aldrig. Enligt de sex källorna, som uppger det till Reuters, är namnet TrendAI:s kodnamn för bolaget.

I TrendAI:s material var aktören den största budgivaren på Starlinktrafik i 105 länder och stod för omkring 13 procent av alla vinnande bud i den observerade Starlinktrafiken. Flera av länderna, bland dem Syrien, Sudan, Myanmar, Libyen och Kamerun, har förbjudit eller begränsat Starlink. Siffrorna kommer från en enda annonsplattform och visar vad forskarna kunde se, inte hela marknaden.

Så röjer ett annonsbud dig

När en annonsplats i en app eller på en webbsida säljs genom en realtidsauktion avgörs budgivningen på millisekunder. Inför budgivningen skickas uppgifter om telefonen eller datorn till alla som vill buda, även till dem som förlorar.

Annons:

Uppgifterna kan omfatta IP-adress, position, nätverk, modell och skärmstorlek. Användaren behöver inte klicka på något.

Den som budar ofta kan över tid lägga ihop uppgifterna med annan information och knyta dem till verkliga personer. TrendAI bedömer med måttlig till hög säkerhet att Shadow-Earth-79 drev "infrastruktur för målinriktning och spårning snarare än en kommersiell annonsverksamhet". Aktören var den största köparen av annonser i Syrien, Libyen, Jemen och Sydsudan, länder där efterfrågan på västerländsk reklam enligt rapporten i praktiken är noll.

Annonserna nådde Försvarsmakten och svenska myndigheter

Samma dag som TrendAI publicerade sin rapport pekade den kanadensiska forskargruppen Citizen Lab och annonsteknikbolaget Confiant ut Discover-Tech vid namn. Citizen Lab fann med hög säkerhet att enheter hos Al Jazeera infekterats med spionprogram från Candiru via annonser.

Bolagets annonser nådde också svenska nätverk, bland dem Försvarsmaktens, Svenska kraftnäts, Vattenfalls och Saabs. Citizen Labs forskare bedömer att visningarna åtminstone ledde till profilering, även om en visning inte i sig visar att någon infekterats.

Google och branschorganet IAB Europe har strukit Discover-Tech från sina listor över godkända annonsleverantörer. SpaceX och Discover-Tech har inte svarat på Reuters frågor. TrendAI avstod från att namnge bolaget efter att ledningen lyft juridiska farhågor, uppger fem av källorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så ska Palantirpartnern övervaka hela jorden med AI-satelliter

Övervakningssamhället

  • Satellogics planerade Merlin-system ska kartlägga hela jorden dagligen med en meters upplösning. AI ombord ska upptäcka objekt och förändringar och skicka varningar.
  • Satellogic och Palantir offentliggjorde 2022 ett femårigt samarbete om Foundry och tillgång till satellitbilder för Palantirs statliga och kommersiella kunder via MetaConstellation och Edge AI. Samma år sköts en NewSat med Palantirs AI upp.
  • Merlin ska övervaka miljontals platser, bland annat militärbaser, hamnar och gränsövergångar. Automatiska larm ska kunna följas av mer detaljerade satellitbilder, även för försvars- och underrättelsebruk.
  • Grävande journalisten Whitney Webb varnar för att satellitbilder, databaser och AI kan göra människor till måltavlor innan de begått något brott – utifrån vad algoritmer tror att de kommer att göra.
Publicerad 23 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt, Markus Andersson
Peter Thiel till vänster, med en illustrerad observationssatellit ovanför jordens horisont till höger och Palantirs logotyp.
Satellogics Palantirsamarbete omfattar satellitdata och AI-analys. Whitney Webb varnar för hur tekniken kan användas för att förutsäga människors agerande.

Satellogic presenterade systemet Merlin i mars. Den första satelliten ska enligt bolagets plan skjutas upp i oktober 2026 och hela konstellationen väntas vara i drift under första halvåret 2027.

Målet är att gå från enstaka beställda satellitbilder till en löpande övervakning av miljontals platser. Kunder ska kunna följa bland annat militärbaser, hamnar, flygplatser, gränsövergångar och energianläggningar över hela världen.

Satellogic vill därmed göra hela planeten till föremål för daglig, automatiserad kartläggning. AI ska inte bara sortera bilderna utan upptäcka förändringar och slå larm – en kapacitet som bolaget uttryckligen utvecklar även för försvars- och underrättelsebruk.

AI ska analysera varje bildpunkt

Enligt Satellogic ska Merlin kombinera daglig global kartläggning med en upplösning på en meter. Bolaget beskriver det som en övergång från periodiska bilder till "kontinuerlig underrättelse".

Annons:

Satelliterna ska utrustas för AI-bearbetning ombord. Varje bildpunkt ska kunna analyseras för klassificering, objektdetektering och identifiering, varefter systemet skickar varningar när en förändring bedöms vara betydelsefull.

Det kan exempelvis handla om att registrera om ett övervakat föremål har tillkommit eller försvunnit, om fordon rör sig i ett område eller om en flygplats och annan infrastruktur förändras. När något upptäcks ska andra satelliter kunna riktas mot platsen för mer detaljerade bilder.

Satellogic framhåller civila användningsområden som jordbruk, skogsbruk, miljöövervakning och kontroll av energinät. Samma teknik är samtidigt uttryckligen konstruerad för försvars- och underrättelseuppdrag.

En rad av Satellogics NewSat-satelliter under produktion i en fabrikslokal
Satellogics befintliga NewSat-satelliter under produktion. Merlin är en separat planerad konstellation vars första satellit enligt bolaget ska skjutas upp i oktober. Bild: Satellogic

Palantir har arbetat med satelliterna sedan 2021

Palantirs roll i samarbetet omfattar både analysverktygen och kundernas tillgång till Satellogics bildmaterial.

Företagen offentliggjorde 2022 ett femårigt samarbete. Satellogic skulle använda Palantirs dataplattform Foundry, medan Palantirs statliga och kommersiella kunder skulle få tillgång till satellitbolagets bildmaterial genom plattformarna MetaConstellation och Edge AI.

I april samma år sköt företagen upp en NewSat-satellit med Palantirs AI-teknik ombord. Där kunde modeller sortera satellitbilder redan i omloppsbanan, upptäcka bland annat fartyg, flygplan och byggnader samt välja ut det mest relevanta materialet innan det skickades till jorden, enligt Palantirs redogörelse från 2022.

Palantirs MetaConstellation beskrivs i dag som ett system som kan samordna hundratals satelliter och andra sensorer. Programmet kopplar samman redan existerande sensornät och väljer vilka resurser som ska användas för en viss fråga.

Illustration av en satellit, jorden och en högatmosfärisk ballong som separata sensorlager
Illustrationen gestaltar hur satellitbilder kan kombineras med andra sensorlager i ett gemensamt analyssystem. Illustration: NyD

Webb varnar för "förbrott"

Den grävande journalisten Whitney Webb pekar framför allt på steget från observation till förutsägelse. När satellitbilder kombineras med andra databaser och AI-modeller kan tekniken, enligt hennes varning, börja användas för att bedöma vad människor eller grupper kan tänkas göra i framtiden.

Varningen gäller vad en infrastruktur för ständig kartläggning kan möjliggöra när den kopplas till Palantirs analysverktyg och statliga säkerhetsapparater.

Palantir använder ett annat språk. Bolaget talar om att ge beslutsfattare snabba "insikter", låta algoritmer hitta föremål av intresse och anpassa satelliternas uppdrag efter förändrade behov. Skillnaden mellan dessa beskrivningar handlar mindre om den tekniska kapaciteten än om vem som får definiera ett hot och vilka konsekvenser en algoritmisk bedömning ska få.

Trumps direktiv breddar hotbilden

Webb kopplar även utvecklingen till den amerikanska regeringens utvidgade jakt på "inhemsk terrorism". President Donald Trump utfärdade i september 2025 direktivet NSPM-7, som beordrar federala myndigheter att kartlägga och slå sönder nätverk bakom politiskt våld.

Direktivet omfattar utredningar av individer, organisationer, finansiärer och återkommande beteendemönster som myndigheter anser kan tyda på framtida våld.

Den amerikanska medborgarrättsorganisationen ACLU har varnat för att direktivets breda formuleringar kan öppna för övervakning av aktivister, ideella organisationer och politiska kritiker, även när deras verksamhet skyddas av yttrande- och föreningsfriheten.

Tekniken och den politiska infrastrukturen utvecklas därmed parallellt. Satellogic bygger kapacitet för daglig kartläggning av hela planeten, Palantir erbjuder AI-system som förenar satelliter och andra sensorer, och amerikanska myndigheter får i uppdrag att identifiera nätverk innan befarat politiskt våld inträffar.

Om bolagets tidsplan håller kommer den första Merlin-satelliten att lämna jorden redan i oktober – och de avgörande frågorna blir då vilka som får använda materialet, vilka mål som ska följas och hur den som pekas ut av en algoritm kan försvara sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SVT Play blockerade säkra mejltjänster av misstag

Publicerad 21 oktober 2026 – av Karl Emil Nikka
En hand håller en svart tv-fjärrkontroll med fingrarna dolda bakom dosan. Tv:n i bakgrunden är oskarp.
SVT Play inför stegvis krav på inloggning i apparna, medan webbversionen förblir tillgänglig utan konto.
Karl Emil Nikka
IT-säkerhetsexpert

I förra veckans avsnitt av Bli säker-podden pratade vi om SVT:s kommande inloggningskrav. SVT skriver att användare ”behöver” vara inloggade för att ”en digital-tv-tjänst ska bli riktigt bra”. Public service-bolaget omvandlar därför sin frivilliga inloggningsfunktion till ett inloggningskrav, vilket påverkar alla appanvändare. Tv-tittare som inte vill att SVT samlar in uppgifter för att ”göra tjänsten bättre” (SVT:s ordval) får i stället titta på tv via webbversionen.

För att använda SVT Plays mobil- och tv-appar kommer tv-tittarna att behöva registrera sig med en mejladress. I dessa sammanhang rekommenderar vi att använda en aliastjänst som skapar en unik mejladress för varje webbplats. I går visade det sig att SVT hade spärrat den möjligheten. Vi kontaktade SVT och de har nu åtgärdat detta.

SVT tillät inte att användare registrerade sig med några av de största aliastjänsternas domäner. Följande aliastjänsters domäner var bekräftat blockerade.

  • Simplelogin (simplelogin.com)
  • Addy (anonaddy.com)
  • Firefox Relay (mozmail.com)
  • Brave (bravealias.com)
  • Duckduckgo (duck.com)
Skärmavbild av registreringssidan för SVT-konto. En mejladress som slutar på simplelogin.com är ifylld. Följande felmeddelande visas. ”Vi tillåter inte den här e-postleverantören. Försök med en annan e-postadress.”
SVT tillät inte att användare registrerade sig med mejladresser från flera populära aliastjänster. Skärmbild: Nikka Systems

SVT blockerade säkra mejltjänster

Situationen förvärrades av att SVT inte bara blockerade aliastjänster. SVT tillät inte helt vanliga mejladresser från minst två integritetsvärnande mejltjänster, däribland tyska Tuta (något vi fick kännedom om via en tråd på Reddit). Vi konstaterade att SVT även blockerade Mailfence-adresser. Proton- och Mailbox-adresser var däremot tillåtna.

Annons:

Blockeringen var problematisk eftersom public service därigenom, i praktiken, tog ställning till vilka mejltjänster som svenska tv-tittare fick använda. Minst två integritetsvärnande mejltjänster var otillåtna medan annonsfinansierade konkurrenter såsom Gmail och Outlook var tillåtna.

SVT har nu hävt blockeringen

Jag kontaktade SVT:s pressavdelning och bifogade en lista över blockerade domäner. SVT svarade snabbt att de skulle åtgärda detta. De hade använt en open source-lösning för att avgöra vilka mejltjänster som var tillförlitliga. De skulle nu justera lösningen för att inte blockera adresserna som jag skickade.

Nu på förmiddagen (21 oktober 2026) har SVT hävt blockeringen av samtliga rapporterade domäner. Jag har gjort stickprovstester med andra domäner från Simplelogin och Addy för att säkerställa att det inte bara är aliastjänsternas primära domäner som har avblockerats.

Karl Emil Nikka
IT-säkerhetsexpert

Karl Emil Nikka är grundare av Nikka Systems, författare till boken Bli säker och programledare för Bli säker-podden. Han utsågs till Årets säkerhetsprofil 2021.

Texten publicerades först på Nikka Systems den 21 oktober 2026 och återpubliceras under licensen CC BY 4.0.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.