Google, Meta och Apple har under det senaste decenniet lämnat ut data från miljontals användarkonton till myndigheter i USA och Europa. En ny rapport från den krypterade e-posttjänsten Proton pekar på en kraftig ökning sedan 2014 – och varnar för att barns digitala spår kan följa dem långt upp i vuxen ålder.
Enligt Proton har mer än 3,5 miljoner konton lämnats ut till amerikanska myndigheter. Inräknas även förfrågningar enligt FISA – amerikansk spionlagstiftning som ger myndigheter större möjlighet att begära ut uppgifter – så uppgår siffran till ungefär 6,9 miljoner konton.
Bara under första halvåret 2025 gällde det över 282 000 konton i USA.
Ökningen är kraftig hos alla tre bolag. Apple står enligt rapporten för den största procentuella ökningen, 927 procent, följt av Meta med 668 procent och Google med 557 procent. Hos Meta har de samlade FISA-förfrågningarna ökat med 2 486 procent mellan 2014 och 2024.
Proton är själv aktör på marknaden för krypterade tjänster, men pekar på ett principiellt problem: så länge företagen sparar uppgifter i format som de själva kan läsa kan de också tvingas lämna ut dem.
Ökar även i Europa
I EU-länderna begärde myndigheter under första halvåret 2025 ut data från 231 199 användarkonton, enligt Proton. Det är en ökning med 40 procent jämfört med samma period året innan. Sedan 2014 uppges ökningen vara över 1 100 procent.
Tyskland toppar listan med 101 811 konton under första halvåret 2025. Därefter följer Frankrike med 36 831, Polen med 24 373 och Spanien med 20 984 konton.
Sverige nämns inte särskilt i Protons sammanställning. För svenska läsare ligger frågan ändå nära: barn och unga använder samma globala tjänster, sparar samma bilder, skickar samma meddelanden och lämnar samma digitala spår.
Skillnaden mellan en vanlig tjänst och en mer privat lösning handlar ofta om krypteringen. Med så kallad end-to-end-kryptering kan bara avsändare och mottagare läsa innehållet. Inte ens företaget bakom tjänsten har då tillgång till meddelandena i klartext.
Om företaget har nycklarna kan det däremot läsa uppgifterna. Och kan företaget läsa dem, kan myndigheter också kräva att få ut dem.
Föräldrar oroar sig
Protons rapport lyfter särskilt hur barns nätliv kan bli en långvarig dokumentation av beteenden, kontakter och identitet. Ett skolkonto, en första e-postadress eller en meddelandeapp kan med tiden bli en omfattande historik.
I en enkät som Proton låtit genomföra bland amerikanska föräldrar uppger 78 procent att de oroar sig för barnens integritet på nätet. 70 procent anser att information om deras barn kan påverka den personliga tryggheten. 59 procent oroar sig för barnets rykte, 56 procent för framtida utbildningsmöjligheter och 55 procent för möjligheterna på arbetsmarknaden.
62 procent säger att de skulle radera hela barnets digitala fotspår om de kunde. 65 procent tror att techjättarna tjänar pengar på barnens data.
Undersökningen gäller amerikanska föräldrar, men oron är lätt att känna igen även i Europa. Många föräldrar har liten insyn i hur mycket information som samlas in, hur länge den sparas och vem som i praktiken kan få tillgång till uppgifterna.
Data som inte försvinner
Myndigheters förfrågningar till Google, Meta och Apple är bara en del av problemet. Proton pekar också på datamäklare – företag som samlar in och säljer platsdata och annan information om människor. Amerikanska myndigheter har enligt FBI-chefen Kash Patel köpt platsdata direkt från sådana aktörer.
Utvecklingen gör gränsen mellan kommersiell datainsamling och statlig övervakning allt svårare att dra. Uppgifter som samlas in för reklam, produktutveckling eller ”användarupplevelse” kan senare hamna hos myndigheter.
Proton framhåller kryptering som ett av de viktigaste skydden. Företaget menar att problemet inte i första hand är att bolag följer lagliga myndighetsbeslut, utan att de över huvud taget bygger system där stora mängder privat information finns kvar i läsbart skick.
För vanliga användare blir konsekvensen enkel men obekväm: det som sparas kan begäras ut. För barn kan spåren dessutom finnas kvar långt efter att de själva blivit vuxna.
Föräldrarna i Protons undersökning säger att de vill kunna radera barnens digitala historia. Frågan är om lagstiftare och techbolag tänker ge dem den möjligheten.
