Insändarsidan

Annons:

Lagstiftarna måste skydda utsatta kvinnor

Ökade otryggheten

Det är orimligt att de kvinnor som utsätts för hot, våld och ständig stress ska behöva gömma sig från den narcissistiske kvinnomisshandlaren. Lagstiftningen måste ändras så att kvinnans roll stärks. Det skriver Krister Lind.

Publicerad april 11, 2024 – av Redaktionen
Skribenten vill se en stärkt lagstiftning för att skydda utsatta kvinnor.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

28 mars 2024 skrev Nya Dagbladets Sofie Person, en artikel "Ökning av dödligt våld förra året". Där står att läsa: "När det gäller dödligt våld i nära relationer landade siffran på tio, vilket är på samma nivå som 2022. Alla offer var kvinnor".

Narcissistiska våldsverkare har stort behov av att ha kontroll. Det visar sig till exempel när det gäller kvinnomisshandel. Mannen bakom kvinnomisshandel är oftast make, sambo eller tidigare make eller sambo. Hot är ofta första tecknet på kontrollbehov. I många fall finns det en dold brottslighet hos mannen och den måste klargöras redan när hoten från mannen uppdagas. Nuvarande åtgärder vid kvinnomisshandel räcker inte för att minska problemet.

Det finns ett antal yrkesgrupper; socialtjänst, polis, sjukvård och rättsväsende som måste samverka för att bedöma den bakomliggande processen. Om så inte sker eller om kunskapen inte räcker till kan det leda till att kvinnan uppfattar att hon blir missförstådd och att problemet inte tas på allvar. Vilket kan innebära att kvinnan inte vågar göra en polisanmälan. Därmed förblir mörkertalet stort. En grupp som borde få stora ekonomiska resurser och vara självskriven i arbetet med kvinnomisshandel är kvinnojouren; där finns det ofta självupplevd erfarenhet.

Anser kvinnan att problemet inte tas på allvar uteblir anmälan. Och utan anmälan kan inte exempelvis polisen utfärda besöksförbud, även om mannen som hotar bedöms vara en säkerhetsrisk för kvinnan och samhället. Problemet här är att det blir kvinnan som måste gömma sig även fast det är mannen som är problemet. Om nu kvinnan jobbar är det enkelt för mannen att kontrollera hennes rutiner och det räcker inte med skyddad identitet. I en sådan situation där mannen hotar och bedöms vara en säkerhetsrisk behöver både socialtjänst, polis och rättsväsende vara enig om att utfärda besöksförbud för mannen. Kvinnan kan till och med behöva skyddat boende. Finns det barn och husdjur med i bilden är situationen än mer komplicerad.

Annons:

Lagstiftningen måste ändras så att kvinnans roll stärks. Det är orimligt att de kvinnor som utsätts för hot, våld och ständig stress ska behöva gömma sig, mista sitt jobb, drabbas ekonomiskt, mista sin rätt till frihet och ett värdigt liv. Problemet ligger hos den narcissistiske kvinnomisshandlaren. Därmed borde samhällets skyddsnät och rättsväsendets lagar utformas så att mannen tas om hand, i ett tidigt skede, för att få den sociala färdighetsträning som saknas. Vad är ett människoliv värt när vi årligen kan se att ett antal kvinnor misshandlas till döds? Ska det behöva gå så långt på grund av att lagen är verkningslös?

 

Krister Lind

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Stockholm: Invandrarmobb åtalas för våldsturné i Huddinge

Ökade otryggheten

Uppdaterad januari 22, 2026, Publicerad januari 22, 2026 – av Redaktionen
Våldtäkt
– Jag tycker det är viktigt att samhället ger tydliga signaler om att vi inte viker ner oss för hot, säger kriminalkommissarie Johan Allard.

Södertörns tingsrätt inledde måndagen den 20 januari rättegången mot sju personer misstänkta för grova brott efter ett LVU-beslut i Huddinge sommaren 2024. Huvudmannen misstänks ha anstiftat mordbränder, grova hot, misshandel och försök till mord mot politiker och tjänstemän som fattade LVU-beslutet.

Konflikten startade med socialtjänstens beslut att omhänderta tre barn från en familj i Huddinge i augusti 2024. Pappan reagerade då med en våldskampanj mot beslutsfattarna som eskalerade våren/sommaren 2025.

De sju åtalade består av ett nätverk av personer med bakgrund i Mellanöstern varav flera är släktingar. Enligt källor behöver de åtalade tolkassistans på persiska, sorani, turkiska, arabiska och mongoliska.

Enligt uppgifter ska ett av hoten ha varit: "Om barnen fortsätter vara placerade ska hela kommunen sprängas."

Annons:

Grova mordbränder, hot och misshandel

Åklagaren beskriver hur flera tjänstemän och förtroendevalda politiker som deltog i LVU-beslutet utsattes för direkta repressalier.

Gärningspersonerna ska ha sökt upp målsägandena i deras hem- och arbetsmiljöer, där de bland annat anlade bränder på personbilar, lastbilar och fasader. Flera av de drabbade mottog även konkreta dödshot.

I förundersökningsmaterialet ingår även ett grovt våldsbrott mot en familjehemspappa. Enligt handlingarna ska han ha blivit skallad och sparkad när han låg ner i samband med bortförandet av barnen.

Pappan till barnen pekas ut som huvudman bakom brottsligheten. Han misstänks ha planerat och beordrat gärningarna från utlandet och är häktad i sin utevaro.

Enligt åklagaren befinner han sig i ett land som saknar utlämningsavtal med Sverige.

Fortsatta hot inför rättegången

Polisen uppger att hotbilden kvarstår även efter att åtalet väckts. Enligt utredningen försöker huvudmannen påverka den pågående rättsprocessen genom nya hotfulla meddelanden.

Det är fortsatta mejl med hot för att påverka de kommande tingsrättsförhandlingarna, säger kriminalkommissarie Johan Allard till SVT.

Enligt uppgifter till SVT ska pappan även ha riktat allvarliga hot mot statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Säkerhetspolisen har därför kopplats in i ärendet.

Statsministerns pressekreterare Tom Samuelsson uppger att regeringskansliet inte kommenterar uppgifter om eventuella hot mot statsministern.

Systemhotande brottslighet

Åtalet omfattar flera grova brottsrubriceringar, däribland egenmäktighet med barn, grovt brott, grovt övergrepp i rättssak, grova hot mot tjänsteman, stämpling till grovt hot mot tjänsteman, grov mordbrand samt grov skadegörelse.

Totalt står fem män och två kvinnor åtalade. Enligt åklagaren rör det sig om 20–25 målsäganden som utsatts för vad rättsväsendet klassar som systemhotande brottslighet.

Därutöver finns ytterligare cirka 15 målsägande, bland annat försäkringsbolag som drabbats av skadegörelsen. Samtliga åtalade förnekar brott.

Jag tycker det är viktigt att samhället ger tydliga signaler om att vi inte viker ner oss för hot, säger Johan Allard.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Väcktes av beväpnade rånare i sovrummet – ”Min fru började skaka”

Annonssamarbete med NO ACCESS

Publicerad januari 15, 2026
”Jag trodde först någon skojade. Men det var på riktigt”, berättade mannen i det äldre paret om mardrömsupplevelsen med inbrottstjuvar som bröt sig in medan de var hemma. Nu finns det en lösning som helt förhindrar inbrottet genom lösningen NO ACCESS. Bilden är illustrativ.

En julidag i Haninge förvandlades en nattlig vila till en mardröm för ett äldre par när de väcktes av att lampan tändes och två svartklädda, maskerade män stod vid sängen. Den ena gärningsmannen var beväpnad med ett pistolliknande föremål och den andra med en kofot, ett verktyg som blivit synonymt med den ökande vågen av fräcka inbrott där tjuvar bryter sig in medan de boende är hemma. Mannen i paret beskrev det traumatiska händelseförloppet för tidningen Mitt i: ”De höll oss där i en halvtimme. Min fru började skaka”.

Våldet i hemmet: En växande realitet

Inbrottstjuvar i dagens Sverige blir allt mer metodiska och hänsynslösa, och använder ofta kofoten för att utnyttja hemmets svagaste punkt: kopplingen mellan dörr och karm. Under rånet i Haninge hotades paret till livet, mannen slogs i ansiktet och rånarna krävde att få guld, klockor och att paret skulle öppna ett kassaskåp. Mannen återger den inledande chocken: ”Jag trodde först någon skojade. Men det var på riktigt”.

Denna typ av grova brott lämnar kvarstående spår av otrygghet, och mannen tänker ofta på vad som hade hänt om hans fru inte lyckats fly och hämta hjälp hos en granne.

Alla vanliga dörrar inklusive "säkerhetsdörrar" ger vika på mindre än en minut med kofot. När skadan med inbrott i hemmet redan har skett är det svårt att återfå samma hemfridskänsla.

Risken med en ”inbrottsbelastad” bostadsrättsförening

När inbrott och hemfridsbrott sker upprepade gånger i ett område riskerar en bostadsrättsförening eller hyresvärd att bli stämplad som inbrottsbelastad. Detta är en dyster realitet som inte bara krossar tryggheten för de boende utan också sänker värdet på bostäderna. Investeringar i säkerhet handlar därför inte bara om personskydd, utan om att proaktivt skydda fastighetens ekonomiska värde. Styrelser som ignorerar behovet av ett fungerande skalskydd riskerar att låta otryggheten sprida sig och göra föreningen mindre attraktiv på marknaden.

NO ACCESS: Enda lösningen som stoppar inbrottet

Hade paret i Haninge, eller deras bostadsrättsförening, haft NO ACCESS installerat hade detta inbrott inte kunnat ske. En vanlig dörr kan bändas upp på bara några sekunder eftersom låsregeln är för svag för att motstå kofotens hävstångsprincip, som kan utöva en kraft på upp till 4 ton.

Så kallade "säkerhetsdörrar" är en falsk trygghet mot inbrott. Det fördröjer erfarna inbrottstjuvar med enstaka sekunder, och de moderna ståldörrarna gör dessutom inbrottet helt ljudlöst. Läs mer.

NO ACCESS särskiljer sig genom att vara marknadens enda ouppbrytbara låssystem som automatiskt fixerar dörr och karm till en enhet vid stängning. Systemet har i tester hos RISE (Research Institutes of Sweden) visat sig motstå en total brytkraft på minst 7,4 ton – vilket är betydligt mer än vad en inbrottstjuv med kofot eller andra vanligt förekommande verktyg någonsin kan åstadkomma.

Dessutom förhindras andra angrepp som borrning i låskistan med ett unikt hölje av härdat stål som är fäst invändigt.

Slipp oron för inbrott med det enda skydd som helt förhindrar att inbrottet ens blir möjligt – NO ACCESS.

Trygghet som höjer bostadsvärdet

I stället för att förlita sig på larm som först reagerar när tjuven redan är inne och de boendes trauma är ett faktum, fokuserar NO ACCESS på att stoppa intrånget helt och hållet. För bostadsrättsföreningar innebär en kollektiv installation att man eliminerar risken för att bli en inbrottsbelastad förening, vilket i sin tur stärker förtroendet och säkerställer kassaflöde och värdetillväxt i fastigheten.

Efter händelsen i Haninge installerade paret larm med skalskydd, men mannen skickar en tydlig uppmaning till andra: ”Jag tycker alla som har larm ska använda skalskyddet för att inte hamna i samma situation som oss”.

Med NO ACCESS får man det ultimata skalskyddet – en mekanisk garanti för att tjuven aldrig tar sig in, oavsett hur fräckt de försöker.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordbeslaget: Tre ton kokain hittat i container i Helsingborg

Ökade otryggheten

Uppdaterad januari 13, 2026, Publicerad januari 13, 2026 – av Jan Sundstedt
Bilder från ett tidigare beslag.

Tullen har beslagtagit uppskattningsvis tre ton kokain i Helsingborg. Det är det i särklass största narkotikabeslaget någonsin i Sverige och värderas till cirka tre miljarder kronor.

Personal hos ett fruktföretag i Helsingborg slog larm under måndagen efter att ha upptäckt att en container från Sydamerika innehöll varor som inte hörde dit. Containern skulle innehålla frukt och grönsaker.

På plats kunde tullen konstatera att det rörde sig om enorma mängder kokain.

"I nuläget uppskattar vi att det handlar om tre ton", säger åklagare Måns Biörklund till statskanalen SVT.

Annons:

Narkotikan ska nu kontrollvägas och skickas till laboratoriet. Det tidigare svenska rekordet för kokainbeslag låg på 1,4 ton och gjordes i Nynäshamn 2024.

Ingen är ännu misstänkt för smugglingen.

"Utredningen är i sin linda och jag kommer i nuläget inte berätta hur vi jobbar med ärendet framåt", säger Måns Biörklund.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler finska skolor låser dörrarna under lektionstid

Ökade otryggheten

Publicerad januari 12, 2026 – av Jan Sundstedt

Skolor i Vasa och Korsholm i Finland håller i allt högre grad sina ytterdörrar låsta medan undervisningen pågår. Utvecklingen drivs av ökade säkerhetskrav i en oroligare omvärld.

Enhetsskolan Onkilahden yhtenäiskoulu (åk 1–9) är den senaste i raden av skolor i Vasa som infört låsta dörrar för att säkerställa elevernas trygghet.

Enligt Marianne West, direktör för den grundläggande utbildningen i Vasa, har uppmaningen kommit från högre nivå inom kommunen, rapporterar Yle.

Jag tror att den stängda skolan är en tryggare skola i dagens värld. Klart att man önskar att vi skulle leva i en värld där vi inte behöver vara rädda för någonting, men i dagens värld behöver man ta till sådana säkerhetsåtgärder, trots att det inte har hänt någonting, säger West.

Riktlinjen har funnits i Vasa i ett par år och de flesta skolor har kunnat anpassa sig. Enligt West har inga klagomål inkommit från elever eller vårdnadshavare.

Nya skolor byggs för låsta dörrar

I grannkommunen Korsholm råder liknande riktlinjer, även om det inte finns något centralt beslut.

Undervisningschef Linda Felixson menar att nya skolbyggnader numera planeras med låsta dörrar och kameror vid ingångarna.

Lärarna känner sig trygga när de vet att det inte finns människor i byggnaden som inte ska vara där, säger Felixson.

Hon menar att skolor i dag måste planera för värsta tänkbara scenario.

Tyvärr kan vi kanske inte längre i dag säga att det aldrig händer här. Men vi hoppas givetvis att det här är en säkerhetsåtgärd som vi aldrig behöver sätta på prov, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.