Insändare

”Bättre om Brysselbyråkraterna ägnade sig åt bananernas böjningsgrad”

Krisen i Ukraina

publicerad 10 februari 2022
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på World Economic Forum.

Vad har EU för intresse av att blanda sig i konflikten mellan Ryssland och Ukraina, just i ett läge då situationen verkar vara helt under kontroll, och enligt båda parterna de uppenbara krigsriskerna inte längre utgör någon överhängande fara?

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har personligen deklarerat att läget i Ukraina är lugnt och Rysslands president Vladimir Putin har vid upprepade tillfällen sagt att Ryssland inte har några förestående planer för en militär invasion av grannlandet.

Om EU trots allt vill ha någon form av roll i konflikten borde det vara att arbeta för att bevara lugnet i området istället för att uppmana sina medlemsländer till bojkott, samt införa ytterligare restriktioner mot Ryssland utan minsta tanke på att de enda som förlorar med sådana handlingar blir medlemsländerna själva. Till exempel har ett relativt litet land som Ungern på grund av restriktioner förlorat miljarder av sina exportinkomster, då bönderna i Ungern inte längre får sälja sina produkter till Ryssland. Men inte nog med det. För att ytterligare spä på krigsrisken i området har Spanien skickat sitt modernaste krigsfartyg till Svarta Havet med tvåhundra militärer ombord och Tjeckien förser Ukraina med tonvis av krigsmateriel. I Slovakien, Rumänien och Polen har Nato utökat eller har planer på att utöka sina militärbaser, vilket Ryssland naturligtvis uppfattar som en oerhörd provokation.


Annonser:


Och då ska vi inte heller glömma Sverige, där den socialdemokratiska regeringen sin vana trogen att omedelbart stödja endera, i vissa fall båda parterna i alla krigsområden världen över, likaså har valt sida och skickar miljarder av skattepengar till Ukraina, vilket naturligtvis ytterligare försämrar de redan så ansträngda relationerna mellan EU och Moskva.

EU-byråkraterna i Bryssel spelar ett högt spel då de vägrar inse att EU-länderna i själva verket är mycket mer beroende av Ryssland än tvärtom, och inbillar sig att de med bojkott och restriktioner kan få Putin att ändra sin utrikespolitik.

Det är helt oförklarligt att Europeiska Unionen utan motivering vill överta USA:s roll i konflikten med Ukraina och uppför sig som en militär och ekonomiskt stormakt, sanningen är att EU länderna bara blir allt fattigare från år till år och medlemsländerna har knappt råd med att hålla sig med egna arméer. Ukraina är varken medlem i EU eller Nato och därför finns det heller ingen anledning för byråkraterna i Bryssel att blanda sig i en konflikt som endast berör relationerna mellan USA och Ryssland.

Ungern är det enda land inom EU som inte vill bidra till EU-byråkraternas ansträngningar att utöka konflikten i Ukraina och uppmanar parterna till en fredlig lösning av konflikten.

Ungerns premiärminister Viktor Orban och Vladimir Putin har den 2 februari undertecknat ett dokument i vilket fastslås att konflikten mellan Ryssland och Ukraina ska lösas genom förhandlingar och inte med krig (därmed är det inte sagt att Putin inte kommer att ta sig till andra metoder för att överta makten i Ukraina, men det är en annan historia).

Ytterligare en orsak till att EU borde hålla sig borta från konflikten i Ukraina och ta exempel av Ungern, är att Ungerns premiärminister och Vladimir Putin utan EU:s medverkan har kunnat enas om ett handelsavtal för cirka fem miljarder euro. Ungern får också köpa rysk naturgas för ett pris som bara är en femtedel av priset för vad EU länderna tillsammans har lyckats förhandla sig till.

I Ungern ska det byggas två nya kärnreaktorer med rysk teknologi vilket tillsammans med redan befintlig kärnkraft kommer att uppfylla åttio procent av Ungerns energibehov.

Allt detta tillsammans gör att Ungern är det enda land inom EU som har goda förutsättningar att uppfylla EU:s krav om omställning till grön energi till år 2035.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det skulle vara betydligt mer givande för oss alla om byråkraterna i Bryssel i fortsättningen ägnade sig åt att bestämma gurkornas storlek och bananernas böjningsgrad, vilket de är mer kvalificerade för, än att blanda sig i andra länders inre angelägenheter eller att teckna dyra och hemliga handelsavtal för medlemsstaternas räkning som till exempel är i fallet med vaccintillverkarna mot covid-19.

 

Josef Csiba



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.