Annons:

Kommentar: Vem skyddar oss från våra egna auktoritära ledare?

Totalitära samhällsutvecklingen

Den moderatledda regeringen vill göra det svårare att ändra grundlagen – under förevändningen att de vill skydda oss från framtida "auktoritära ledare". Problemet är bara att de som undergräver demokratin redan sitter vid makten.

Publicerad maj 2, 2025 – av Jenny Piper
Moderaternas Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer under en presskonferens.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 12 620,00 SEK 17% Mål: 75 000,00 SEK

Våra beslutsfattares ambitioner att utöka sin makt syns allt oftare, och i dag är inget undantag. Mot bakgrund av ”alla hot mot demokratin” som framkommit i omvärlden på senare tid lade regeringen nyligen fram ett förslag om att det ska bli svårare samt krävas en större majoritet för att ändra i Sveriges grundlag. Dessutom ska domstolarna skyddas från politiskt inflytande.

Alla partier är tydligen redan överens. Ungefär som med allt annat numera som innefattar viktiga frågor för Sveriges befolkning, där vi som får ta den största smällen av konsekvenserna inte tillfrågas överhuvudtaget, utan makthavarna fattar beslut enligt eget tycke över medborgarnas huvuden – Natomedlemskap, DCA-avtal, gränslöst stöd till proxykriget i Ukraina, den gröna omställningen, spionlagen, könstillhörighetslagen, ny pandemilag etc. är bara några exempel.

Att hänvisa till att man i förebyggande syfte vill skydda befolkningen mot framtida auktoritära ledare är verkligen grädden på moset, med tanke på att de själva redan prenumererar på den titeln.

Det låter dessutom som om det skulle vara för enkelt att ändra grundlagar nu, men i grund och botten handlar det bara om vilja. Hade våra styrande politiker velat genomföra viktiga förändringar, så hade man sett till att få det gjort, men i stället har de dragit benen efter sig i årtionden avseende frågor av vikt som hade gynnat samhället, medan lagar/regler som innefattar att utöka deras egen kontroll drivits igenom i turbofart.

Annons:

Ett klockrent exempel på det är införandet av nya regler för indraget medborgarskap i syfte att motverka våldsbejakande extremism, som man byggt luftslott kring i snart 20 års tid.

Redan 2006 presenterades en utredning för regering och riksdag med anledning av att polisen redan då rapporterade om att drygt 1 000 krigsförbrytare befann sig i Sverige och att man ville komma åt problemen med människor som använt mutor för att få sitt medborgarskap eller ljugit om sin kriminella bakgrund, samt försvåra möjligheterna att få tag i svenska pass.

I utredningen konstaterades det bland annat att omprövning av medborgarskap och möjlighet att återkalla medborgarskap redan införts av flera länder i Europa, bland annat Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Kanada, Storbritannien och Tyskland.

I december samma år skickade en representant från KD en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask (M) och frågade hur regeringen tänkte gå vidare med den information som framkom av utredningen. Man ställde också frågan om inte kriminella som har fått svenskt medborgarskap ska kunna fråntas sitt medborgarskap.

I januari 2007 skickade Sabuni (dåvarande FP) ett svar där man meddelade att ett införande av återkallelse av medborgarskap kräver en grundlagsändring och att det därför tidigast kunde ske efter valet 2010.

Nu, 18 år senare, har det hunnit gå rätt många val däremellan – för att inte tala om hur den våldsbejakande extremismen tillåtits utvecklas genom exempelvis IS-terroristerna som vi så snällt tog tillbaka – utan att grundlagsändringen skett, trots att det enligt våra nuvarande beslutsfattare går alltför lätt att driva igenom en grundlagsändring, så att man måste tajta till lagen ytterligare.

Ironiskt nog presenterade Tidöregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna i början av det här året resultatet av (ännu) en utredning om hur man eventuellt ska kunna återkalla medborgarskap för att komma åt gängkriminella. Hade man tagit tag i detta växande problem redan 2006, hade vi nu haft fler verktyg – men det pratar vi inte om.

Tro dock inte att det är nära förestående med ett beslut. En proposition från regeringen ska läggas fram 2026, som behöver röstas igenom i riksdagen, och sedan krävs ytterligare en omröstning nästa mandatperiod för att grundlagen ska ändras. Tills dess har vi antagligen fått ny färg på regeringen ännu en gång, och frågan kan bordläggas till 2029.

Detta var bara ett exempel i mängden. Eftersom det inte finns något tjänstemannaansvar (avskaffades 1974) – för övrigt en fråga som också ältats i åratal utan att ha återinförts – kan detta maktmissbruk som pågår i maktens boningar, där man har som rutin att begrava viktiga frågor i utredningar lagom till nästa val, fortsätta utan hinder. Ändå fortsätter svenska folket att ha högt förtroende för dessa överbetalda gycklare och förse dem med förnyat mandat vart fjärde år, eftersom ingen orkar bry sig i det här landet.

Så vem är det egentligen som ska skyddas, när vi redan har auktoritära ledare på plats? Snarare makthavarna som ser om sitt bo.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tidigare ministerns studio: Lås in britterna som säger nej till kriget

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt
Jacob Rees-Mogg, en ukrainsk soldat i en skyttegrav och en man i röd slips i en tv-studio.
Paul Richards, kassör i Fabian Society, sade i Jacob Rees-Moggs GB News-panel att röster som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in.

Rösterna som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in. Det sade Paul Richards, kassör i Fabian Society och tidigare särskild rådgivare åt Labour, i Jacob Rees-Moggs panel på GB News. Samma kväll krävde programledaren själv att britterna tar tillbaka plikten och den styva överläppen.

Inslaget sändes den 21 september 2026 i Rees-Moggs program State of the Nation. Richards, i röd slips, talade om vad han menar krävs om Storbritannien ställs inför krig med Ryssland. Inte om spioner eller sabotörer, utan om människor som gör en annan bedömning av hotet.

— Vi skulle behöva låsa in några personer. En del av de ”proryska” rösterna. De som säger att hotet inte finns. Vi skulle behöva gå till de åtgärderna., säger Paul Richards.

I samma resonemang talade han om dem som inte vill gå i krig, och om att värnplikt också skulle behövas. Andy Burnham har varit Storbritanniens premiärminister sedan den 20 juli i år. Gränsen Richards drar går alltså inte vid ett brott, utan vid en åsikt om hotbilden och vid oviljan att ställa upp.

Fängelse för fel åsikt om hotet

Richards är ingen tillfällig gäst i debatten. Fabian Society, Labours anslutna tankesmedja, uppger själv att han är sällskapets kassör, tidigare nationell ordförande, särskild rådgivare och författare till flera av sällskapets pamfletter. Det är den rösten som i Rees-Moggs studio räknar upp vilka som skulle behöva spärras in.

Sällskapet grundades 1884 och tog en varg i fårakläder som emblem. Tanken var att placera sina folk i regeringen, universiteten, medierna och förvaltningen, tills institutionerna själva levererade det fabianerna ville. Det var med och grundade London School of Economics och Labourpartiet.

Plikt för dem han kallar blandfolk

Programledaren var inte bara värd för samtalet. Den 21 september publicerade Jacob Rees-Mogg en video på omkring åtta minuter under rubriken ”Vi måste ta tillbaka plikten och den styva överläppen”. Plikten och den stoiska självbehärskningen ska alltså tillbaka, i ett land där en av hans egna paneldeltagare samtidigt vill låsa in oliktänkande.

Rees-Mogg är ingen vanlig tv-profil. Han satt i underhuset 2010–2024, var bland annat regeringsledare i underhuset och minister med ansvar för Brexitfrågor, och tillhör den politiska klass som i generationer har skickat andra till fronten.

Dagen därpå, den 22 september, skrev han i ett separat inlägg: ”Engelsmännen är ett blandfolk, inte en arisk herreras.” Inlägget möttes av hård kritik.

Samme man som vill väcka pliktkänslan till liv formulerade dagen efter engelsmännen som ett blandfolk. De förväntas ställa upp för nationen, samtidigt som han själv kallar dem ett blandfolk.

Vem avgör vem som är ”prorysk”?

Ingen i panelen har, i det material NyD tagit del av, förklarat var gränsen skulle gå. Vem avgör vem som är en ”prorysk” röst? Räcker det att ifrågasätta hotbilden i en tv-debatt, på en arbetsplats eller i ett inlägg på nätet?

Klart är att förslagen går åt ett håll. Vanliga britter förväntas ta uniformen, bita ihop eller hålla tyst. De som formulerar kraven gör det från tv-soffan, med slips och sändningstid, och ingen av dem riskerar att vara den som skrivs in först.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Georgescu gripen i bedrägeriutredning – tredje rättsliga spåret mot den portade valvinnaren

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Călin Georgescu talar omgiven av mikrofoner utanför en stenbyggnad.
Călin Georgescu utanför den centrala valmyndigheten i Bukarest den 7 mars 2025, sedan han portats från omvalet. Arkivbild.

Rumänsk polis grep under måndagen den tidigare presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri mot en affärsman. Georgescu har inte kommenterat ärendet. Om tidigare utredningar har han sagt att de är politiskt motiverade.

Åklagarmyndigheten DIICOT genomförde fem husrannsakningar, bland annat i hans hem. Tre personer ska, enligt åklagarna, ha agerat för att få otillbörlig ekonomisk vinning.

Politico skriver, med hänvisning till DIICOT, att gruppen ska ha vilselett en rumänsk affärsman för att komma åt garantier han satte in för att få krediter. Offret ska ha förlorat mer än 1,1 miljoner euro. Balkan Insight rapporterar att gruppen, som Georgescu ska ha lett, från september 2021 fick mannen att tro att han kunde få ett lån på 6 miljoner euro mot en garanti. Han ska ha fört över omkring 1 miljon euro och därefter ytterligare 100 000 euro för ett utlovat lån på 15 miljoner. Lånet kom aldrig.

Tredje spåret mot samma man

Bedrägerimisstanken är inte det enda rättsliga spåret. Politico beskriver två pågående mål: ett om en påstådd våldsam kupp mot författningsordningen, och ett om att ha främjat "fascistisk ideologi". Balkan Insight nämner också medhjälp till att undergräva författningsordningen, spridning av falsk information och grundande av en antisemitisk organisation. Georgescu nekar. Inget är avgjort i dom.

Bakgrunden är det avbrutna valet. Georgescu vann första omgången i november 2024, enligt Politico med 23 procent av rösterna. I december samma år ogiltigförklarade författningsdomstolen valet och han portades från omvalet, med hänvisning till en påverkansoperation från en främmande stat – enligt rapporteringen Ryssland. Omvalet i maj 2025 vanns av Nicușor Dan.

"Rumänien är en diktatur"

George Simion, Georgescus politiska allierade och ledare för alliansen för rumänernas enhet, AUR, fördömde gripandet på Facebook: "Vem som helst av oss kan bli nästa. Stoppa övergreppen! Rumänien är en diktatur!"

Utanför DIICOT, dit Georgescu skulle föras för förhör, samlades hans anhängare. Myndigheterna satte upp avspärrningar och kallade in gendarmeriet. Balkan Insight uppger hundratals anhängare. Politico hänvisar till rumänska medier och talar om flera dussin.

Inifrån FN och Romklubben

Georgescu har sagt det här långt före måndagens gripande. I en intervju med Reiner Fuellmich, publicerad av ICIC den 30 december 2022, berättade han om nära 18 år i FN-systemet. Han började i UNDP i Rumänien och var senare specialrapportör för farligt avfall i närmare två och ett halvt år. Först, sade han, trodde han att FN kunde hjälpa människor. Sedan ändrade han sig.

— Den verkliga orsaken är oligarkin, det globala oligarkiska systemet, sade han. Konflikten står enligt honom inte bara mellan suveränitet och globalism.

— Plattformen, bron för det här oligarkiska systemet att kontrollera, sade han om FN.

— FN:s Agenda 2030 är samma som Davosagendan, sade han. Båda är, enligt honom, icke-statliga organisationer.

Samma sak sade han om Romklubben, där han var ordförande för det europeiska centret i Wien i närmare två och ett halvt år. Klubben var, sade han, en annan icke-statlig organisation med samma problem som FN. Den hade börjat 1968 med Aurelio Peccei och rapporten Tillväxtens gränser, som varnade för att planetens resurser exploaterades för fort, av girighet. I praktiken fann han samma slutsats som i hållbarhetsmötena: hur konsumtionen kan ökas.

Georgescu har inte uttalat sig om bedrägerimisstanken. Om de tidigare utredningarna har han sagt att de drivs av politiska skäl, och det han beskrivit inifrån FN och Romklubben gör måndagens gripande svårt att hålla isär från den politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över 62 000 gripanden för meddelanden i Storbritannien – rapport varnar för självcensur

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad september 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Brittiska poliser i gula reflexjackor med texten Police, sedda bakifrån.
Big Brother Watch varnar för att brittiska polisens tillämpning av lagar om kommunikationsbrott hämmar yttrandefriheten.

Brittisk polis gjorde över 62 000 gripanden för kommunikationsbrott mellan 2021 och 2025, enligt en ny rapport från medborgarrättsorganisationen Big Brother Watch. Organisationen menar att lagarnas vaga formuleringar leder till överdriven tillämpning och självcensur – och pekar bland annat på gripandet av två föräldrar som klagat på dotterns skola i en WhatsApp-grupp, ett gripande som Hertfordshire-polisen senare medgav var olagligt.

Siffrorna kommer från organisationens rapport "Britain's Free Speech Problem", som publicerades den 7 september och bygger på offentlighetsbegäranden till samtliga 45 territoriella polismyndigheter i Storbritannien. Gripandena rör tre lagrum om hot och grovt kränkande kommunikation samt vissa avsiktligt skadliga falska meddelanden. Enligt rapporten motsvarar volymen omkring 34 gripanden per dag.

Alla dessa gripanden handlar inte om åsikter i sociala medier. Kategorin rymmer även hot och kränkande meddelanden, exempelvis i samband med våld i nära relationer, och lagarna kan tillämpas på privat kommunikation som mejl och gruppchattar. Big Brother Watch konstaterar att en del av gripandena är motiverade – men menar att lagarnas vaga formuleringar gjort dem elastiska nog att svepa in vardaglig kommunikation. Eftersom flera polismyndigheter vägrat eller inte kunnat lämna ut siffror är det faktiska antalet enligt organisationen sannolikt betydligt högre än 62 000.

Fjorton gånger fler gripanden på andra sidan distriktsgränsen

Rapporten visar att Cumbria Constabulary gjorde 25,7 gripanden per 10 000 invånare under femårsperioden, medan grannmyndigheten Northumbria gjorde 1,9 per 10 000. Skillnaden är omkring fjortonfaldig – mellan två distrikt i England, under samma lagbok.

Organisationen kallar det ett "postnummerlotteri" för yttrandefrihetens polisiära hantering och anser att skillnaderna visar problem med vaga brottsdefinitioner.

Elva timmar i förvar efter kritik i skolans föräldrachatt

Hur konkret frihetsinskränkningen kan bli visar ett tidigare fall. Rosalind Levine och Maxie Allen hölls i elva timmar 2025, misstänkta för trakasserier och "malicious communications", efter att ha framfört klagomål på dotterns grundskola – bland annat i en WhatsApp-grupp för föräldrar. Sex poliser kom till hemmet. I november medgav Hertfordshire-polisen att gripandet var olagligt och betalade 20 000 pund i skadestånd, vilket bekräftades av BBC 2025. Polisen uppgav att "det rättsliga kravet på gripandets nödvändighet inte var uppfyllt", men ansåg samtidigt inte att någon enskild polis hade misskött sig.

Enligt rapporten är det just risken för det där knacket på dörren som skapar självcensur, långt utanför de fall som prövas rättsligt. I pressmeddelandet den 6 september formulerade Big Brother Watch kravet: regeringen ska beställa en oberoende nationell granskning av lagarna som begränsar yttrandefriheten, av deras samlade verkan och av polisens utbildning i frågan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Människor utanför EU-kommissionens Berlaymontbyggnad vid Schumanplatsen i Bryssel
Berlaymont är EU-kommissionens huvudbyggnad i Bryssel och säte för den institution som ansvarar för tillsynen enligt EU:s rättsakt om digitala tjänster. Arkivbild.

EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning.

Kommissionen meddelade den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA.

Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven.

ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.

”Systemrisker” utan skarpa gränser

Den mest långtgående delen av regelverket finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer.

Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande.

Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller.

Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter.

Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.

Bryssel får se data och algoritmer

Klassningen ger EU-kommissionen direkt tillsynsmakt över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler.

Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras.

Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel.

För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.

Böter med global hävstång

Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen.

Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening.

Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.

Kritik: lagen belönar överblockering

Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, varnar för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner.

Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society beskriver samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk.

EU-kommissionen framhåller att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant.

NyD har tidigare granskat hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.

Ett prejudikat för generativ AI

Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier.

Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs.

Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.