Annons:

Vart tionde lodjur får skjutas

Uppdaterad februari 29, 2024, Publicerad februari 29, 2024 – av Sofie Persson
I Gävleborg får 30 lodjur fällas.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 35 900,00 SEK 48% Mål: 75 000,00 SEK

I år får 143 lodjur dödas i hela Sverige under den årliga licensjakten och de flesta får skjutas i Gävleborgs län. Världsnaturfonden (WWF) menar att staten istället borde satsa på förebyggande åtgärder för att minska skadorna på tamdjur.

Licensjakt på lodjur pågår från 1 mars till 31 mars i de södra och mellersta delarna av Sverige samt till 15 april i de norra delarna. Jakten sker under lodjurens parningstid. I Gävleborg får 30 lodjur skjutas, vilket är den högsta tilldelningen. Jämförelsevis får det skjutas 17 i Dalarna och tio i Västerbotten. I några län, som exempelvis Norrbotten, får det inte skjutas några lodjur alls.

Sammanlagt har Länsstyrelsen beslutat att 143 lodjur får skjutas, vilket är något färre än förra årets rekordhöga siffra på 201. Med en siffra på omkring 1400 individer innebär det att vart tionde lodjur får skjutas i år.

Att siffran gått ner är positivt enligt WWF, men påpekar också att arten är fridlyst och klassas som sårbar. Jakten motiveras starkt med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, något som WWF menar är felaktigt och man anser att det istället vore bättre att satsa på förebyggande åtgärder.

Annons:

– Lodjuren har en viktig funktion i vårt ekosystem. Den fridlysta lodjurspopulationen måste hanteras med stor försiktighet och de måste få finnas i de livsmiljöer där de hör hemma. Det är självklart att staten måste kompensera för förebyggande åtgärder och ersätta skador som orsakas av stora rovdjur. Staten måste också bidra till mer forskning inom området, säger Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF Sverige i ett pressmeddelande.

EU vill sänka skyddet

I en skrivelse till EU:s jordbruks- och fiskeråd i januari framkom det att Sverige, tillsammans med bland annat Finland, anser att både lodjur och björn bör få sänkt statusskydd, något som Natursidan rapporterade om. Detta kom mot bakgrund av att EU-kommissionen i december föreslog att man skulle nedklassa vargens status från ”strikt skyddad” till ”skyddad”.

För att skapa större förståelse för rovdjur kommer WWF tillsammans med Naturskyddsföreningen att arrangera en konferens för alla som arbetar med rovdjursfrågor. Temat för konferensen, som är den 11-12 april i år, är samexistens mellan människor och rovdjur.

Lodjur (Lynx lynx) finns i hela Sverige, förutom på Öland och Gotland, och är det enda vilda kattdjuret i Sverige. Den finns även i stora delar av Europa och Asien. Lodjuret lever ensam, förutom när honan har ungar då de lever med henne det första året. Lodjuret föredrar skogsområden med bergig och brant terräng eftersom den likt tamkatten trivs på höjden. En hane kan väga uppemot 25 kilo och honor omkring 20 kilo. Parningstiden är under mars till april.

Lodjuret är Hälsinglands landskapsdjur och kallades förr i folklig mun för göpa, något som lever kvar i bland annat Västvärmland där man fortfarande kan använda namnet gaupe. Namnet kommer från fornodiskan och kan översättas till "slukhals", som betyder "glupande aptit".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Över 90 kommuner saknar elever en månad efter skolstarten

Publicerad Idag 10:48 – av Jan Sundstedt
Kommunerna misstänker i många fall att barnen är utomlands. OBS: Genrebild.

Över 850 elever har inte återvänt till skolan efter årets sommarlov och kommunerna vet inte var barnen befinner sig. Orsakerna är okända, och flera kommuner försöker nå vårdnadshavarna.

Eleverna saknades fortfarande en månad efter terminsstart, visar kartläggningen som Sveriges Radio Ekot rapporterar om. Kommunerna hade då ännu inte fått kontakt med barnen.

Sammanlagt 190 kommuner svarade på frågor om elever som kommunerna inte fått kontakt med. Hälften uppgav att elever inte hade återvänt efter sommarlovet.

Kartläggningen omfattar alltså inte hela Sverige.

Siffran över 850 gäller de svarande kommunerna och ger inget besked om hur många elever som saknas i övriga kommuner.

Misstankar om att barnen befinner sig utomlands förekommer i många fall. Några bekräftade uppgifter om var eleverna finns eller varför barnen uteblivit framgår inte av kartläggningen.

Flera kommuner uppger att man aktivt söker kontakt med vårdnadshavarna för att få veta var barnen befinner sig.

Andreas Lundholm, skolchef i Ljusnarsbergs kommun, framhåller att skolan inte kan veta vilken miljö barnen befinner sig i så länge kommunen inte lyckas få kontakt med dem. Han uttrycker oro över situationen och betonar skolans uppgift att få barnen till skolan.

Var är de 850 saknade eleverna? Foto: Olha Romaniuk/iStock (genrebild).

Skolplikt och längre frånvaro

Skolverket betonar att barn som ska vara folkbokförda i Sverige har skolplikt, vilket innebär att barnen ska gå i skolan och delta i undervisningen. Sjukdom och beviljad ledighet är exempel på giltiga skäl att vara frånvarande från skolan.

Barn som varaktigt vistas utomlands omfattas däremot inte av skolplikten, även om barnen är folkbokförda i Sverige. Hemkommunen avgör om en utlandsvistelse ska räknas som varaktig.

Någon fast tidsgräns finns inte för kommunens bedömning. Misstankar om utlandsvistelser räcker därför inte för att avgöra om eleverna i kartläggningen omfattas av undantaget från skolplikten.

Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn skyndsamt utreda frånvaron, om en utredning inte är obehövlig. Ansvaret gäller både giltig och ogiltig frånvaro, även för elever utan skolplikt.

Reglerna anger inget exakt antal dagar eller frånvarotillfällen som kräver en utredning.

Rektorerna på respektive skola måste bedöma behovet utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och elevens frånvaro.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

UHR: Skjut upp medborgarskapsprovet i svenska till 2029

Uppdaterad Idag kl 09:58, Publicerad Igår 11:02 – av Jan Sundstedt
Invandring

Universitets- och högskolerådet, UHR, uppger att medborgarskapsprovet i svenska inte kommer att bli klart i tid ens efter regeringens förlängning i vintras och vill nu skjuta upp provet i läs- och hörförståelse till hösten 2029.

I en slutredovisning som myndigheten publicerade under veckan konstaterar UHR att det saknas förutsättningar att införa provet den 1 oktober 2027.

Stockholms universitet, som bistår i arbetet, ser fortfarande ingen möjlighet att ta fram ett färdigutvecklat och kvalitetssäkrat prov till dess.

UHR bedömer dessutom att proven i muntlig och skriftlig svenska dröjer ännu längre och kan införas tidigast 2030, och anger svårigheten att rekrytera tillräckligt många kompetenta bedömare som främsta orsak.

Tidsplanen har spruckit förut. I februari förlängde regeringen tiden, sedan Stockholms universitet sagt att provet inte gick att ta fram inom den angivna tiden.

Statsrådet Lotta Edholm förklarade då att justeringen skulle säkerställa hög kvalitet.

UHR vill att provet genomförs digitalt från start. Att börja med papper ger enligt myndigheten varken tidsvinster eller bättre kostnadseffektivitet.

Tidsramarna för både provet och anskaffningen av en digital plattform beskrivs ändå som snäva.

"Ett senare införande ger möjlighet att utveckla, testa och kvalitetssäkra både proven och den digitala infrastrukturen", säger Andreas Sandberg, programansvarig på UHR, i en skriftlig kommentar till TT.

Kravet på svenska ligger kvar

Förseningen är än så länge en rekommendation. Regeringen ska ta ställning till när provet ska genomföras, och kunskapskravet tas inte bort, skriver Migrationsverket.

Den som omfattas måste fortfarande visa sina kunskaper i svenska, exempelvis med godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskola, gymnasium, folkhögskola eller komvux, med högsta sfi-kursen, med Tisus eller med ett annat tillförlitligt funktionellt kunskapsprov.

Samhällskunskapsprovet fortsätter som planerat, och genomfördes för första gången på Älvsjömässan i augusti i år.

UHR föreslår att sökande inledningsvis skriver proven vid olika tillfällen, svenskprovet digitalt och samhällskunskapsprovet på papper. Målet är en gemensam digital plattform.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vinge vill ha somaliernas röster – pekar ut SD:s utvisningslinje som hinder

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad oktober 2, 2026 – av Emil Fjellstedt
Henrik Vinge talar vid en pressträff, med svenska flaggan och EU-flaggor i bakgrunden.
Henrik Vinge talar vid en pressträff i Regeringskansliet.

SD:s vice partiledare Henrik Vinge, ofta utpekad som Jimmie Åkessons efterträdare, vill vinna somaliernas röster och pekar ut partiets egen utvisningsretorik som hindret. Utspelet möts av hård kritik från högerkanten.

Vinge gästade podden Sista Måltiden i avsnitt 420, som publicerades under torsdagen. Där berättade han om samtal med somalier som i stort sett delar SD:s politik men ändå inte röstar på partiet, enligt Fria Tider som återger intervjun.

— De här människorna borde rösta SD, men ingen röstar SD. De höll med om varenda grej, i stort sett, i praktiken. De borde hamna där. Men alla samtal slutar med att ja, fast du vill ju utvisa mig, så att jag kommer inte rösta på dig, säger Henrik Vinge.

Enligt Vinge kan misstron förklara varför högerpartierna går så dåligt i utanförskapsområdena. Ett parti som vill bli stort har ett ansvar att arbeta med de väljarna, menar han, eftersom de bor här och kommer att rösta långt in i framtiden.

Förakt kostar röster

Vinge räknar inte med att förorterna försvinner.

— Vi kommer att ha den här typen av utanförskapsområden i många decennier, vill vi bli ett stort parti så måste vi kunna möta de människorna också. Och då kan vi inte möta dem med förakt, för då kommer de inte rösta på oss, säger han.

Han förutspår att "tanterna och farbröderna" som tänker på det sätt programledaren beskrev kommer att förlora. Samhällsutvecklingen gynnas inte av att gruppen lyfts fram som problemet, utan det handlar om individer, enligt Vinge.

— Vi har en mycket mer attraktiv samhällsmodell än den somaliska, säger Vinge, som tror att de flesta kommer att välja den svenska modellen före den gamla somaliska traditionen.

"Lika naiv" som Reinfeldts borgare

Kritiken lät inte vänta på sig. Jeff Ahl, tidigare riksdagsledamot för SD och i dag verksam i Örebropartiet, frågar enligt Fria Tider: "Varför går inte Vinge med i Liberalerna istället?"

Signaturen Herr Husis sammanfattar resonemanget på sitt eget sätt, enligt Frihetsnytt som skriver: "Om somalier i förorten bara inser hur bra svensk kultur är så kommer de överge den somaliska. Den här killen är lika naiv som valfri borgare under Reinfeldt."

Avfärdade återvandring i september

Utspelet är inte Vinges första avsteg från den hårda linjen. I en intervju med Dagens ETC i september avfärdade han storskalig återvandring, vilket Fria Tider rapporterade om.

— Att tänka sig återvandring i den skalan, det tror jag är helt orealistiskt och kanske inte önskvärt heller, sade Vinge då.

I samma intervju sade han att han känner "många muslimer som är svenskar".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny metod ska hindra PFAS från att spridas till grundvattnet

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
Vita mätstolpar i skogsmark vid en barriär av aktivt kol, med en person i varselkläder längre bort
Mätpunkter inne i barriären av aktivt kol vid brandövningsplatsen i Örnsköldsvik, där SGI följt hur PFAS binds innan det når grundvattnet.

Aktivt kol i marken kan stoppa nästan all spridning av PFAS från brandövningsplatser till grundvattnet, visar statliga pilotförsök. Ämnena försvinner dock inte. De binds kvar i jorden.

Statens geotekniska institut, SGI, har under fyra år testat saneringsmetoder på regeringens uppdrag, bland annat vid brandövningsplatserna på Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplatser. I ett pressmeddelande den 31 augusti redovisade myndigheten resultaten.

När aktivt kol blandades in i marken ovanför grundvattenytan sjönk halterna i markvattnet med mer än 99,98 procent, i stort sett omedelbart. I Örnsköldsvik byggdes i stället en barriär med aktivt kol nedströms brandövningsplatsen. Efter ungefär ett och ett halvt år hade PFAS-halten i vattnet som lämnade barriären minskat med 99,99 procent.

Enligt SGI sjönk halten i ett barriärförsök till nivåer jämförbara med gränsvärdet för PFAS i dricksvatten.

Kolet binder PFAS – men bryter inte ned det

Kolet binder PFAS men bryter inte ned ämnena, konstaterar SGI. Projektansvarige forskaren Michael Pettersson skriver att stabilisering med aktivt kol "är en metod som kan användas redan nu för att effektivt minska spridningen av PFAS till grundvattnet".

Jordtvätt minskade halterna med omkring 90 procent med vatten och omkring 97 procent med tillsats av luft och tensider. Luftinjektering bedömdes ha begränsad nytta. Ingen metod fungerar överallt, enligt SGI.

När skattefinansierade statskanalen SVT den 29 september rapporterade om försöken sammanfattade SGI:s hydrogeolog Robert Earon resultatet.

— Vi har minskat spridningen med mer än 99 procent, säger han till SVT.

PFAS finns bland annat i brandskum. Kemikalieinspektionen betraktar ämnena som hälsofarliga, och de är mycket svåra att bryta ned.

— Det finns tusentals platser där man använt brandskum som kan innehålla PFAS, säger Earon till SVT.

I Kallinge i Blekinge förorenade PFAS från brandskum dricksvattnet. De drabbade har enligt forskning vid Göteborgs universitet bland de högsta PFAS-halterna i blodet i världen. Flera kommuner har enligt SGI tagit grundvattentäkter ur bruk eller installerat kostsam reningsutrustning.

SGI:s chef för mark- och vattenmiljö, Mikael Stark, rekommenderar att fungerande metoder börjar användas där de passar och att effekterna följs upp. Att vänta riskerar enligt SGI att PFAS fortsätter spridas till nya områden och att åtgärderna blir dyrare. I juli förlängde regeringen uppdraget till 2030.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.