Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Väljare till vänster på den politiska skalan har klart högre förtroende för svenska myndigheter än väljare med högersympatier. För tio år sedan var skillnaderna knappt märkbara.
– Det är allvarligt och ökar konfliktnivån i samhället, kommenterar statsvetaren Sören Holmberg som undersökt frågan.
Frågan om tillit till myndigheter och förvaltning har på senare år blivit allt mer politiserad. Detta kan delvis härledas till att väljare med vänstersympatier numera värderar myndigheternas arbete markant mer positivt än väljare med mer högerpolitiska sympatier. Den genomsnittliga betygsbalansen* för vänstersympatisörers syn på myndigheterna var 2021 +22, medan den var +7 för borgerliga sympatisörer.
– Det är allvarligt. I en demokrati ska de offentliga myndigheterna inte ses med ögon som är färgade av ideologi och politik, vilket är det som har hänt de senaste fyra-fem åren. Man är mycket mer uppskattande av myndigheterna på vänsterkanten och mer negativ på högerkanten, sammanfattar Sören Holmberg saken.
Offentlig förvaltning ska enligt svensk grundlag inte bara stå utanför partipolitiska kopplingar, utan även sträva efter strikt neutralitet och opartiskhet. Åtminstone i relationen till myndigheter går dock numera en tydlig skiljelinje mellan de politiska lägren.
När Som-institutet (i Göteborg) för ungefär tio år sedan började mäta skillnaderna i myndighetsförtroende bedömde väljarna, oavsett politiskt läger, myndigheternas arbete på i stort sett likartat sätt. Skillnaderna var under många år marginella. En viss positiv övervikt för borgerliga väljare under Alliansregeringen fanns, liksom det omvända under S-styre, men skillnaderna var som tidigare nämnt mycket små. Årets rapport påvisar nu stora diskrepanser.
– Tidigare när vi började mätningarna för tio, tolv år sen fanns det i bedömningen ingen skillnad mellan moderater och socialdemokrater. Nu är skillnaden påtaglig, säger Sören Holmberg.
Ett exempel där skillnaderna nu är stora är förtroendet för Folkhälsomyndigheten, som får +75 bland S-sympatisörer, men bara +52 hos M-sympatisörer. Ett annat exempel är Skolverket, som åtnjuter +10 hos S-sympatisörer men -10 hos M-sympatisörer - en skillnad på 20 enheter.
Vissa myndigheter har mycket lågt förtroende hos alla medborgare. Det gäller centrala myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket, som alla hamnar på minus över hela det politiska spektrumet. Även här är dock misstroendet påtagligt större hos vad som benämns som borgerliga väljare.
– Det här är något vi ser tydligt i USA, där republikaner är mycket mer negativa än demokrater, och har politiserat synen på offentlig verksamhet. Detta har vi i Sverige tidigare inte sett så mycket av, kommenterar Holmberg.
– Jag vet inget om orsakerna, det kan vara så att partierna och deras väljare inte är särskilt insatta och politiserar det hela. Det behöver inte vara något fel på myndigheterna. Eller så finns det någonting. Det finns anledning att titta både på myndighetssidan och på medierna, hur debatten förs. Sociala medier misstänker jag spelar en roll här, säger Sören Holmberg som gärna ser att en utredning tillsätts som undersöker orsakerna.
*Betygsbalansen/balansmåttet visar andelen som svarat mycket eller ganska bra minus andelen som svarat mycket eller ganska dåligt.
Sören Birger Holmberg, född 11 oktober 1943 i Skövde, är en svensk statsvetare. Han är professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet (GU), och en av grundarna av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Han blev år 1991 professor i statsvetenskap med särskild inriktning på valforskning, vid Göteborgs universitet. Han har forskat om valprocessen och dess roll i en representativ demokrati och därvid arbetat med att kartlägga och analysera väljarnas beteende och opinionsbildningen. Holmberg var en av grundarna av SOM-institutet 1986. Han har återkommande varit expertkommentator i Sveriges Television vid riksdagsvalen. Han har även publicerat ett 80-tal rapporter, 17 SOM-volymer och 27 böcker.
