MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/inrikes/uppgifter-robin-vilma-andersson-levde-som-vanligt-efter-vansinnesdadet/

Inrikes

Uppgifter: Robin ”Vilma” Andersson levde som vanligt efter vansinnesdådet

Ökade otryggheten

Uppdaterad januari 2, 2026, Publicerad december 31, 2025 – av Jan Sundstedt
Robin Andersson (numera Vilma Andersson), 26, sitter häktad misstänkt för det bestialiska styckmordet på en 25-årig kvinna i Rönninge/Salem under julhelgen.
5 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 44 900,00 SEK 60% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

Nya uppgifter kring mordet på den 25-åriga kvinnan i Rönninge väcker allvarliga frågor om både polisens initiala agerande och den misstänkte gärningsmannens rörelsemönster efter försvinnandet. Samtidigt framkommer att den tidigare dömde sexförbrytaren fortsatte arbeta som vanligt timmarna efter dådet.

Den 25-åriga kvinnan sågs senast vid 01.30-tiden natten mot annandagen vid pendeltågsstationen i Rönninge.

Övervakningskameror fångade hennes rörelser, hennes mobiltelefon kopplade upp mot en mast i området och ett vittne uppges ha hört skrik. När kvinnan inte kom hem slog familjen larm under morgontimmarna.

Enligt uppgifter till flera medier vidtog polisen inga omedelbara sökåtgärder. Anhöriga inledde därför en egen sökinsats och gick samtidigt ut med en efterlysning i sociala medier.

Annons:

När familjen genomsökte området kring stationen hittade de kvinnans hörlurar samt föremål som en hammare, buntband och misstänkta sladdspår. Först därefter intensifierade polisen arbetet.

Nationellt forensiskt centrum (NFC) analyserade fynden och säkrade både fingeravtryck och DNA, vilket ledde utredningen till den 26-årige Robin "Vilma" Andersson.

Andersson är tidigare dömd för kidnappningsförsök mot ett barn, grova sexualbrott och hot mot anstaltspersonal. Han har även påträffats med bilder på döda kvinnokroppar.

Under de senaste åren har han bytt namn flera gånger och använder numera namnet Vilma Andersson.

Gick till jobbet timmarna efter dådet

Uppgifter som Samnytt och Bonnier-ägda Expressen tagit del av visar att han fortsatte sitt liv som vanligt efter försvinnandet.

Tidigt på lördagsmorgonen ska han ha stämplat in på sin arbetsplats, där han arbetade med livsmedelsförberedelser för restauranger i Stockholmsområdet.

– Han jobbade i lördags samtidigt som han begick det här fruktansvärda dådet, säger en person med insyn i verksamheten.

Enligt samma uppgifter befann sig Andersson på arbetsplatsen i omkring åtta timmar och sågs sitta sminkad i den gemensamma lunchmatsalen.

– Många upplevde honom som avvikande och konstig. Han har inte ögonkontakt med dem han möter, berättar ett vittne för Expressen.

Intern kritik mot polisens hantering

Polisen grep Robin "Vilma" Andersson på lördagseftermiddagen efter en riktad spaningsinsats som enligt uppgifter pågick i uppemot tio timmar.

En källa inom Polismyndigheten riktar skarp kritik mot att den misstänkte, trots sin bakgrund som dömd förbrytare, tilläts röra sig fritt under flera timmar.

– Sen kan man diskutera tio timmars spaning på denna sjuka individ. Man har historik sedan tidigare att han är extremt sjuk och farlig. Är prio att rädda liv lär man agera, uppger poliskällan för Samnytt.

Robin "Vilma" Andersson är nu häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Han erkänner grovt gravfridsbrott men nekar till mord.

Medier beskriver Andersson som "hon".

Den misstänkte styckmördaren bytte nyligen, som rapporterats, namn till kvinnonamnet Vilma - dock utan att genomgå ett juridiskt könsbyte.

Trots detta hänvisar både åklagaren Markus Hankkio och tingsrätten i sina beslut till den misstänkte mannen som kvinna. Ett flertal medier har också valt att undvika att benämna Andersson som man utan som en "person" samt "hon".

TT rapporterar att "En 26-åring har häktats på sannolika skäl misstänkt för mordet på en ung kvinna i Salem i helgen. Personen erkänner grovt gravfridsbrott men nekar till mord. Rätten har beslutat att häkta personen, och att rättspsykiatrisk undersökning ska inhämtas."

Vänsterliberala Dagens ETC beskriver Andersson med "hon": "Vilma Andersson, 26, häktas misstänkt för mord och grovt gravfridsbrott av en kvinna i Rönninge. Hon ska även genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Hon erkänner grovt gravfridsbrott, men nekar till mord."

Enligt en lag om personnamn från 2016, som har stöd av en majoritet i riksdagen, finns inga hinder för en person att anta ett kvinnonamn även om man är folkbokförd som man.

Massiv kritik på sociala medier

Kritiken mot hur vansinnesdådet i Rönninge/Salem (samt snarlika tragedier likt vansinnesdådet i Boden på juldagen och mordet på den kvinnliga ambulansföraren i Nordanstigs kommun i september i år) kunnat ske är på sociala medier massiv.

På Facebook skriver exempelvis samhällsdebattören Hanna Tehrani bland annat: "En stor del av skulden för det som har hänt vilar tungt på dem som har ockuperat alla offentliga rum - media, skolor och akademin - med sin sjuka identitetspolitik. Därtill kommer organisationer som RFSL, RFSU, Transammans och liknande, som i decennier systematiskt har försökt påverka samhällets grundläggande funktioner och styra människor utifrån sina ofta förvridna värdegrunder."

På X flödar kritiken mot bland annat "rättsklägget" och "clownstyre".

Utredningen går vidare

Den ansvarige åklagaren Markus Hankkio uppger att utredningen nu går in i ett fördjupat skede.

– Det kommer att utredas vidare, med undersökning av den misstänktes telefoner, datorer och liknande. Den tidigare dom som personen i fråga har är såklart av intresse, och det kommer att jämföras för att se om det finns likheter i det fallet som nu ska utredas.

– Undersökningen kommer att gå in på just händelseförloppet för att kartlägga exakt hur det har gått till och det kommer att innefatta också dödsorsak, dödstidpunkt och plats, säger Markus Hankkio till Expressen.

I nuläget finns inga ytterligare misstänkta i ärendet.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/inrikes/sl-bussar-anmalda-stulna-infor-forsaljning-sl-tiger-om-vad-som-hant/

Inrikes

38 SL-bussar stulna – oklart vad som hänt

Organiserade brottsligheten

Publicerad Idag 14:49 – av Emil Fjellstedt
Röd ledbuss på linje 77 mot Karolinska sjukhuset på Sankt Eriksbron, med trafik och husfasader i bakgrunden.
De försvunna bussarna var avställda och skulle säljas vidare. SL bekräftar polisanmälan men vill inte kommentera ansvarsförhållandena.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Ett stort antal avställda SL-bussar som skulle säljas vidare har anmälts stulna. SL har polisanmält försvinnandet men vill inte berätta var, när eller hur det skedde, eller vem som bar ansvaret för fordonen.

Enligt Larmtjänst, försäkringsbranschens gemensamma organisation som bland annat efterlyser stulna fordon, rör det sig om 38 röda bussar av märket MAN. De ska ha försvunnit den 6 oktober, rapporterar Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet.

Samtliga bussar är också registrerade som stulna hos Transportstyrelsen. Ägare är SL Finans, ett dotterbolag till Storstockholms Lokaltrafik.

SL vill inte bekräfta antalet

SL vill själva inte bekräfta antalet. Bolaget beskriver uppgifterna som osäkra men medger att bussar har försvunnit ur en planerad affär.

Annons:

"Just nu vill vi inte kommentera antalet då det är osäkra uppgifter men det rör sig om SL-bussar som är avställda och som skulle säljas till tredje part", skriver SL:s presstjänst.

Vem köparen är, vad bussarna är värda och var de stod när de försvann framgår inte. Presskommunikatören Sophie Gunnarsson skriver att SL inte har några uppgifter att lämna om "omfattning, plats eller händelseförlopp".

Bolaget lämnar inga besked om händelseförloppet men slår fast att fordonen är "avställda".

Någon misstänkt gärningsman har inte pekats ut. SL hänvisar i stället till pågående dialoger mellan berörda parter, utan att säga vilka dessa parter är eller vem som hade hand om bussarna när de försvann.

"När det gäller vilka parter som är berörda pågår fortfarande en dialog, och vi vill därför inte föregripa den genom att kommentera ansvarsförhållandena i nuläget", skriver presstjänsten.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/jan-bohler-trangboddhet-ungdomskriminalitet/

Norden

Före detta ordförande för Arbeiderpartiet avvisar trångboddhet som ursäkt för ungdomskriminalitet

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 15:27 – av Jan Sundstedt
Jan Bøhler i svart keps och vitt linne framför en grå husfasad, med suddade sidoytor.
Den tidigare stortingsledamoten Jan Bøhler vänder sig mot att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkter för kriminalitet.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Jan Bøhler, tidigare stortingsledamot och ordförande för Arbeiderpartiet i Oslo, avvisar att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkt när barn blir kriminella. Själv växte han upp som en av tre pojkar i ett rum.

I ett videoklipp som publicerades den 11 oktober vänder sig Bøhler mot tanken att det blir naturligt att barn hamnar i kriminalitet för att familjen bor trångt eller inte hör till dem som tjänar mest.

Han tar i videon upp våld, rån och narkotika, och hans slutsats är glasklar.

— Det finns inga ursäkter för att bli kriminell, markerar Bøhler.

Annons:

Enligt Bøhler har en pappa med afrikansk bakgrund sagt till honom att sådana budskap är en förolämpning mot de föräldrar som uppfostrar sina barn i området.

— Jag är så innerligt trött på det där pratet, säger Bøhler.

Lyfter fram sin egen uppväxt

Som motbild lyfter han fram sin egen uppväxt i en arbetarfamilj: — Vi var tre pojkar i ett rum.

Hemifrån fick han enligt egen beskrivning med sig värderingar som att hålla ordning på livet och gå med ryggen rak.

Jan Bøhler satt i Stortinget för Oslo i fyra mandatperioder mellan 2005 och 2021, enligt Stortingets biografi.

Han ledde Arbeiderpartiet i Oslo 2004–2016 och var under sin sista period ledamot av justitieutskottet.

Klippet avslutas med en hänvisning till hans bok "Ingen unnskyldninger – Et liv med trening, politikk og motstand". Boken ges ut av förlaget Mosaikk och lanseras den 23 oktober.

Förlaget beskriver den 74-årige Bøhler som starkt knuten till Groruddalen och Oslo öst och engagerad i trygghet, integration, hedersvåld samt gäng- och ungdomskriminalitet.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-sagar-polisen-tva-fallande-domar-for-manniskohandel-pa-fem-ar/

Inrikes

Riksrevisionen sågar polisen: Två fällande domar för människohandel på fem år

Organiserade brottsligheten

Uppdaterad september 27, 2026, Publicerad september 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Svensk polisbil vid Nybroplan i Stockholm
Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål på fem år. Två fall ledde till fällande dom.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen.

Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.

Huliganer och sadelstölder går före

Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen.

I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har.

Annons:

Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden.

Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.

Förvar i stället för skydd

Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution.

Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år.

Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden.

— Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT.

Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004.

— Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.

Vittnen i stället för målsägande

När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras.

Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/tingsratten-friar-mannen-tande-eld-egon/

Inrikes

Tingsrätten friar mannen som tände eld på Egons hår – brottet preskriberat

Ökade otryggheten

Publicerad september 24, 2026 – av Jan Sundstedt
Egon Malmgren i närbild, bredvid en ruta från bussen där en tändare hålls mot en mans huvud.
Egon Malmgren, 73, fick håret antänt på en buss i Nacka i februari 2020. Nacka tingsrätt friade mannen på tisdagen, eftersom femårsfristen hade löpt ut.
3 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp.

Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid.

Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT.

— Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73.

Annons:

Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor.

Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i.

— Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.

Februari 2020

Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig.

Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar.

Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen.

Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal.

Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.

Dömd för mordförsök

I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket.

Nackapolisen lade därefter ned bussärendet.

— Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari.

Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då.

I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom.

Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj.

— Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet.

Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten.

Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt.

— Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i.

Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj.

Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: