Att beviljas plats på ett särskilt boende när man blir gammal är långt ifrån någon självklarhet idag. Trots att de ofta är över 90 år, lider av olika sjukdomar och krämpor och känner sig ensamma och isolerade tvingas tusentals svenska åldringar att bo kvar hemma mot sin vilja.
Hem & Hyra har granskat hur svårt det idag är för många att få en plats på något av kommunens särskilda boenden och hur många tvingas bo kvar i sina hus eller lägenheter, fast de mår mycket dåligt av det och känner att de inte längre klarar av att ta hand om sig själva.
Ett sådant fall är 93-åriga Ingrid Johansson i Sundsvall som ansökt hos kommunen om att få stå i kö till ett särskilt boende där det finns andra i samma generation som henne själv och en trygghet med vårdpersonal på plats.
– Jag känner mig så långt ifrån samhället. Jag saknar närhet, att få höra till… Krämporna blir fler och livet går ju bara åt ett håll. Jag är gammal men vill ändå känna att jag fortfarande har ett värde för andra, förklarar hon.
"Skälig levnadsnivå"
Hennes ansökan avslogs och hon erbjöds i stället utökad hemtjänst för att ”uppnå en skälig levnadsnivå”. Inte heller hjälpte det att överklaga, och domstolen uppmanade henne att på egen hand leta efter en ny lägenhet om hon inte trivs i den gamla.
– Så jag ska flytta till en annan lägenhet? Det löser ju ingenting. Jag blir ju lika ensam där. Och när jag blir sämre måste jag överleva ännu en flytt. Jag förstår inte hur de tänker.
– De säger att jag är för frisk för ett särskilt boende. Men är man verkligen det om man mår psykiskt dåligt, känner sig orolig och otrygg? Är tanken att jag ska bo kvar här och vara ensam tills jag dör? Det vill jag inte, fortsätter hon.
Hemtjänsten är ingen gemenskap
Ett par mil västerut bor Sig-Britt Olsson, 91 år gammal. Även hon har nekats plats på boende, trots att hon har ständig verk, har förlorat synen på ett öga, opererat bort ena njuren och gjort en bypassoperation.
– Jag ser dem på boendet gå förbi här i lag och fika tillsammans. Att äta med en främmande människa från hemtjänsten sittandes mittemot är inte direkt något sällskap, förklarar hon.
Enligt socialtjänstlagen har alla medborgare rätt till en offentligt finansierad äldreomsorg och en ”skälig levnadsnivå” ska garanteras där hänsyn bland annat tas till just ålder, fysiskt och psykiskt mående. Samtidigt är det kommunerna som avgör vem som är i behov av vård och vilken vård som är aktuell.
3000 avslag
Granskningen visar att såväl kommuner som förvaltningsrätter slentrianmässigt når slutsatsen att åldringarna kan bo kvar hemma med hjälp av hemtjänst – och att de inte tillåts flytta till något särskilt boende, trots att det är vad de själva vill och mår bäst av.
Bara under förra året fick 2998 svenskar över 65 år avslag på sina ansökningar om platser på särskilda boenden och åtta av tio som överklagar till högre instans får avslag ännu en gång.
Domstolsdokument visar också att inte ens den som lider av hallucinationer, svår demens och irrar omkring utomhus eller har slutat äta själv kan vara säker på att beviljas en plats. Ofta krävs det att kommunens avslag först överklagas för att ens de allra sjukaste får hjälp.
De kommande 20 åren förväntas antalet svenskar över 80 år att öka till närmare en miljon från dagens cirka 500 000 – något som också förväntas leda till att det blir ännu svårare än idag att få plats på ett äldreboende.
