Den uppskruvade stämningen som präglar raskravallerna i USA sprider sig nu till Sverige. Tusentals människor samlades i Stockholm under gårdagen för att visa sitt missnöje över påstådd strukturell rasism i USA som man menar att människor av utomeuropeiskt ursprung utsätts för av vita amerikaner såväl som av svenskar. Demonstrationen urartade i våldsamma kravaller och möter även hård kritik för att gå skarpt på tvären mot gällande restriktioner för att minska coronavirusets spridning.

Tillståndet som polisen hade beviljat gällde bara 50 deltagare, men många gånger fler än så hade samlats mitt under coronapandemin. Polisen beslutade sig då för att försöka skingra folksamlingen. Istället började deltagarna röra sig mot centrala Stockholm där man vandaliserade polisbilar och skrek slagord.

En ung blond poliskvinna försökte blidka demonstranterna genom att knäböja framför dem och hålla upp en papperslapp med ett ”Black lives matter”-budskap skrivit på, något som väckte applåder hos de högljudda demonstranterna men kritik på sociala medier där människor argumenterade för att polisen inte ska ägna sig åt politisk aktivism.

Demonstrationen urartade sedermera till våldsamt upplopp där två personer gripits och misstänks vara anstiftare till detta, säger polisens presstalesperson Ola Österling. När polisen attackerades av våldsamma invandrare och vänsterextremister fick de använda pepparspray för att försvara sig själva. Även flaskor ska ha kastats mot polisen.

– Det var för att freda sig. Poliserna blev attackerade i ett samlat angrepp. De försökte använda våld mot poliserna, säger Österling.

Liknande protester har anordnats i stora delar av USA och Europa för att protestera mot vad man påstår är partisk våldsanvändning mot svarta medborgare från polisens sida – något som Nya Dagbladet tidigare i veckan uppmärksammat inte speglar verkliga förhållanden.

Av oklar anledning försökte de våldsamma demonstranterna även ta sig till slottet, där polisen fick köra fram med bilar för att skingra dem. Demonstranterna ska också ha skrikit att de "skiter i coronaviruset" och då alltså hur deras folksamling kan påverka smittspridningen i Sverige.

Att en demonstration med tusentals människor anordnas samtidigt som Sverige befinner sig mitt i en smittsam pandemi där folksamlingar med fler än 50 personer är förbjudna beskrivs av kritiker som ytterst oansvarigt.

– Har de hål i huvudet? De förstår väl att 50 personer snabbt blir tusen? De måste ha förstått vad de sätter i gång, kommenterar Björn Olsen, överläkare i infektionssjukdomar.

Kritiker har också lyft fram demonstranternas iögonfallande hyckleri och rasistiska världsåskådning, där man oreserverat instämt i att hylla en afroamerikansk brottsling som avlidit under ett polisingripande i USA – men inte för exempelvis svenske Tommie Lindh som nyligen mördades i Härnösand av en sudanesisk migrant efter att enligt uppgifter ha försökt hindra migranten att våldta en kvinna.

När nationalister nyligen anordnade minnesceremonier för Lindh fördömdes detta av höga politiker som "bedrövligt"att hans minne ”kidnappades” av politiska krafter i ett försök att ”göra honom till martyr”. Samma måttstockar tillämpas inte i detta fall, något som kritiker konstaterar vittnar om ett djupgående och rasistiskt hyckleri från det politiska och mediala etablissemangets sida.

Noterbart är även att personer kopplade till det våldsbejakande vänsterextrema nätverket Antifascistisk Aktion – som gjort sig kända för att använda våld, hot och terror för att tysta politiska meningsmotståndare – har gjort intensiv reklam för protesterna på sociala medier och uppmanat människor att komma och delta i dessa.

Vänsterpopulister har också tagit tillfället i akt att hetsa mot det svenska majoritetssamhället som man menar är genomsyrat av rasism. Teysir Subhi från Feministiskt Initiativ menar att icke-vita möter ett strukturellt förtryck i hela Sverige och att man heller inte kan prata om rasism mot europeiskättade folkgrupper eftersom detta skulle vara att skifta fokus och "spekulera kring individers motiv till brott". Rasismen mot utomeuropeiska folkgrupper däremot är verklig, menar Subhi, och det är denna vi ska fokusera på.