En treåring på en förskola i Västerbotten med kristen inriktning sa inte amen vid matbordet, då tvingades han sitta kvar samtidigt som hans kompisar fick gå ut och leka. Nu har förskolan anmälts till Skolinspektionen.
Enligt uppgifter till Västerbottens Folkblad har skolan en rutin där barnen ber bordsbön och säger amen innan de ska äta. I det här fallet medger dock ansvariga för förskolan att man ”gått för långt” och att treåringen som inte ville säga amen fick sitta kvar för lång tid. Man menar också att barn i vanliga fall inte tvingas sitta kvar vid bordet för att de inte ber bordsbön.
– Det var en engångsgrej. Vi satt vid mellanmålsbordet. Barnet ville inte följa rutinerna och då fick barnet vara kvar tills man kunde kommunicera. Men barnet fick sitta kvar lite för länge, vi skulle ha avbrutit tidigare, säger föreståndaren till Västerbottens Folkblad.
Först vid 16-tiden upptäcktes barnet som suttit vid bordet sedan mellanmålet av en förälder som i sin anmälan menar att det hela är en allvarlig kränkning av barnets religionsfrihet.
Sveriges statsminister förkunnar att Sverige förvisso inte befinner sig i krig i dagsläget – men att det svenska folket inte heller ska tro att någon verklig fred råder.
– Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, deklarerar Ulf Kristersson, och manar till fortsatt eskalering och upprustning.
Under årets upplaga av Folk och Försvars maktkonferens samlades makthavare i vanlig ordning i Sälen för att diskutera frågor kopplade till Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Även detta år deltog Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som i sitt tal lade stort fokus på att försöka förklara hur regeringen egentligen ser på Sveriges försvarspolitiska status i dagsläget.
– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, betonade statsministern.
– Riktig fred kräver frihet och att det inte pågår allvarliga konflikter länder emellan. Men vi och våra grannar utsätts för hybridattacker, som inte utförs med robotar och soldater, utan med datorer, pengar, desinformation och risk för sabotage, hävdade Kristersson vidare.
”Ta detta på allvar”
I mars är det ett år sedan Sverige gick med i den USA-ledda alliansen Nato, och statsministern var mycket stolt när han beskrev hur svenska flyg redan idag bidrar till Natos luftrumsövervakning, hur 600 svenska soldater är på väg till Lettland – och hur Sverige står redo att bidra även till Natos marina styrkor.
– Det är en tillgång för Sverige i Nato att stödet för vårt medlemskap är så starkt och brett. Politiskt, men också i befolkningen. Det är ett uttryck för att vi lever i allvarstider. Men också ett tecken på att Sverige har förändrats.
Kristersson är av uppfattningen att Sverige tidigare har varit en ”lite för blåögd idealist vid sidlinjen” – men nu blivit betydligt klokare och kommit att bli ”en realist i händelsernas centrum”.
Enligt Moderatledaren utsätts inte Sverige och andra länder för någon konventionell krigföring – istället menar han att det handlar om ett ”proxykrig” där exempelvis Iran anklagas för att anlita gängkriminella för att begå våldsdåd i Sverige och där Ryssland påstås ”underminera demokratiska val” i europeiska länder.
– Så ta det här på allvar. Jag och regeringen tar det på allvar, förmanade han.
”Allt handlar om prioriteringar”
Några planer på att med dialog och diplomati förbättra relationen med Ryssland och verka för deeskalering tycks inte heller finnas – istället ligger fokus på avskräckning och fortsatt upprustning.
– Det ryska hotet är av allt att döma långsiktigt. Det måste vårt försvar också vara… Allt handlar om prioriteringar. Vi har råd att försvara vår frihet – men vi har inte råd att förlora vår frihet, heter det.
Statsministern betonade också att Sverige ”inte bara är en plats för frihet och självförverkligande – utan också för ansvar och självuppoffring” och hyllade de unga svenskar som ”gör sin plikt” genom att ansluta sig till den svenska armén.
– Nu är det en ny tid igen, och den måste inte alls vara förkrigstid, men den som vill ha fred måste som bekant vara rustad för krig.
Kristersson och USA:s avgående utrikesminister Antony Blinken. Foto: U.S. Department of State/Public Domain
”Låt oss planera för det värsta”
Han menar att kampen idag, precis som under kalla krigets dagar står mellan ”demokrati och diktatur”, och även om han påstår att han och hans parti inte önskar något krig menar han att det ändå är av yttersta vikt att kraftsamla, rusta upp och öka militariseringen om ett sådant ändå skulle bli verklighet.
– Vi vann och diktaturen förlorade. Det finns ingen naturlag som gör att det alltid blir så. Men den fria världen har gjort det förut och vi kan göra det igen. Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, avslutade han.
Nya Dagbladet uppmärksammade även Folk och Försvars rikskonferens 2024 där stort fokus låg på ett svenskt Nato-inträde och påstådda inhemska och utländska hot mot landet.
Under hela sin högstadietid blev pojken utsatt för mobbning och kränkningar utan att missförhållandena åtgärdades. Nu får han 90 000 i skadestånd från kommunen.
– Det är skönt att min son får veta att han hela tiden har haft rätt i det han känt. Att det finns en myndighet som ställer sig bakom och säger att så här gör man inte, att det här inte är okej. På så sätt är det en seger för oss, efter all tid som gått, säger pojkens mamma till Sydsvenskan.
Eleven, som idag går på gymnasiet, får 60 000 kronor för de kränkningar han tvingats utstå och ytterligare 30 000 för sveda och verk. Detta efter att Skolinspektionens barn- och elevombud (Beo) bedömt att skolan inte utrett eller åtgärdat kränkningarna på ett snabbt eller tillräckligt sätt.
– Vi har beslutat så, för vi ser att vi har brustit i hanteringen av ärendet. Och vi strävar ju efter en utbildning i världsklass och en skola där man ska känna sig trygg, uppger Viveca S Dahl, verksamhetschef för grundskolan i Lund.
”Borde gjort grundlig utredning”
Pojken har bland annat utsatts för kränkande kommentarer, blivit utfryst och även drabbats av fysiskt våld – där andra elever exempelvis knuffat eller lagt krokben för honom i skolans korridorer.
Utöver skadeståndet kräver Beo också att Lunds kommun säkerställer att skolpersonal framöver anmäler kränkningar och mobbing till rektorn och att dessa incidenter tas på allvar i framtiden.
– Mot bakgrund av uppgifter om utsatthet som man löpande har fått kännedom om borde man ha tagit ett mer samlat grepp om elevens skolsituation. Man borde ha gjort en mer samlad och grundlig utredning än vad som skett,menar Erica Segerlund, jurist vid Barn- och elevombudet.
Ulf Kristerssons regering har lovat att den närmast gränslösa massinvandringens dagar är över och att man har för avsikt att driva en betydligt mer restriktiv migrationspolitik.
I verkligheten beviljades dock nästan 100 000 uppehållstillstånd förra året, vilket är på samma nivåer som under många av åren då Socialdemokraterna och andra vänsterpartier styrde landet.
Visserligen har en liten minskning skett – från 102 000 uppehållstillstånd 2023 till 94 000 förra året, men massinvandringen befinner sig fortsatt på historiskt mycket höga nivåer och något invandringsstopp, eller ens någon radikal minskning, har bevisligen inte blivit verklighet.
Den minskning som ändå skett beror enligt Migrationsverket på flera förklaringsmodeller – men främst på att Sverige blivit mindre attraktivt för migranter och att färre ansökningar om asyl och arbetstillstånd inkom under 2024.
”Av de tillstånd som beviljades var cirka 27 000 arbetsmarknadsärenden och drygt 24 000 familjeanknytning. Cirka 15 500 förstagångsansökningar om skydd beviljades, vilket var en minskning från knappt 17 000 tillstånd under 2023. Av dessa gällde runt 11 000 personer från Ukraina som fick uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och drygt 900 kvotflyktingar som tagits ut genom UNHCR:s program för vidarebosättning”, skriver man i ett pressmeddelande.
”Största ursprungsländer sett till samtliga uppehållsgrunder var Indien och Ukraina, båda cirka 12 000 tillstånd. Därefter följde Kina, Pakistan och Thailand. Länderna hade olika många sökande i olika kategorier; Ukraina hade till exempel många som fick skydd (massflykt), Indien hade sökande inom både arbetstillstånd, studier och anknytning, medan Kina hade många som beviljades uppehållstillstånd för studier”, förklarar man vidare.
65 000 medborgarskap delades ut
Noterbart är att även antalet beviljade medborgarskap befinner sig på ungefär samma nivåer som tidigare. Förra året beviljades 65 591 medborgarskap – jämfört med 68 168 året tidigare.
En försiktig ökning av den frivilliga återvandringen har också skett, men det handlar fortfarande om relativt få migranter som lämnar Sverige av egen fri vilja – 8 200 förra året respektive 7 500 under 2023.
Det har också uppmärksammats att såväl den svenska regeringen som flera av de stora etablissemangsmedierna valt att uppmärksamma förra årets migrationssiffror på ett direkt missvisande eller vilseledande sätt, där man målar upp en bild av att det totalt skett en kraftig minskning av invandringen till Sverige. I verkligheten är förra årets siffror förvisso lägre än de allra värsta åren, men fortfarande mer omfattande än exempelvis 2020 och högre än samtliga år mellan 1980 och 2009.
Att regeringen fortsätter att dela ut närmare 100 000 uppehållstillstånd årligen har på många håll också lett till oro och anklagelser om att Moderaternas nya invandringskritiska profil mest handlar om att locka väljare, och att det överhuvudtaget inte finns några seriösa ambitioner att få stopp på den folkutbytespolitik som förts de senaste decennierna.
Tidöpartierna vill att den svenska armén ska bli dubbelt så stor som idag – och för att åstadkomma detta ska bland annat tyska stridsvagnar för mångmiljardbelopp köpas in.
– Det här är en helt nödvändig satsning, hävdar försvarsminister Pål Jonson (M).
Försvarets materielverk (FMV) skrev i slutet av förra året kontrakt med tyska vapentillverkaren KNDS om att köpa in 44 nya stridsvagnar av modellen Leopard 2 A8.
Vidare får tyskarna i uppdrag att modernisera 66 av Försvarsmaktens stridsvagnar från 90-talet och renovera ett antal andra stridsfordon – sammanlagt förväntas notan landa på 22 miljarder kronor.
– De här stridsvagnarna är bland de absolut modernaste som finns på marknaden. Det här är en stor förmågeökning för markstridskrafterna, säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson till statstelevisionen SVT.
Enligt försvarsminister Jonson är beställningen ett måste ”för att vi ska kunna nå de högt ställda mål som politiken ställt på Försvarsmakten och FMV”.
”En starkare armé”
– Det är höga mål, men det måste vara höga mål i det allvarliga omvärldsläge som vi har just nu, tillägger han, och är mest missnöjd över att satsningen inte skett tidigare.
– Med den här beställningen får vi en starkare armé, starkare brigader och bättre förmåga att möta en kvalificerad motståndare, heter det vidare.
När leveranserna har genomförts innebär detta att Sverige sammanlagt har 154 stridsvagnar av modernt snitt – jämfört med 110 idag, och de kommer bland annat att vara utrustade med längre eldrör och fler digitala funktioner än tidigare modeller.
Varför politikerna väljer att lägga mångmiljardbelopp av skattebetalarnas pengar på att köpa vapen från utländska företag istället för att satsa på och bygga upp inhemsk produktion framgår dock inte.
