Sverige sänker BNP-prognosen för 2026

Språkproblem bland personalen har blivit en återkommande patientsäkerhetsfråga i svensk äldreomsorg. En ny kartläggning visar att tre av fyra kommuner upplever brister – och i var fjärde kommun sker missförstånd dagligen.

Kommunalarbetarens granskning, som återges av Arbetet, bygger på svar från äldreomsorgschefer i landets kommuner. Över hälften uppger att språkrelaterade missförstånd inträffar minst en gång i veckan.

I flera kommuner kopplas problemen direkt till omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. Exempel som lyfts fram är felmedicinering, svårigheter mellan personal och omsorgstagare samt bristande kommunikation med ambulanspersonal vid akuta insatser.

Kommuner där språkproblemen uppges förekomma dagligen är bland annat Malmö, Norrköping och Sundsvall. Lars-Ove Johansson, vård- och omsorgsdirektör i Sundsvall, säger till Kommunalarbetaren att problem kan uppstå när både personal och omsorgstagare tror att de har förstått varandra, trots att viktig information inte gått fram.

— Det blir ett problem om kollegor missförstår varandra eller vård- och omsorgstagare inte förstår det personalen säger, sade han.

I Umeå pekar kommunen på att äldreomsorgen kräver mer än vardaglig samtalssvenska. Personalen måste kunna dokumentera, följa rutiner och ta emot instruktioner från sjuksköterskor.

Språktester ökar snabbt

Utvecklingen har fått allt fler kommuner att införa tester. Enligt Kommunalarbetaren använder 27 procent av kommunerna redan språktester för äldreomsorgspersonal, medan 29 procent planerar att införa dem. När frågan ställdes 2022 hade bara sju procent infört sådana tester.

Samtidigt möter testerna kritik. Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att modellerna kan bli rättsosäkra när de skiljer sig åt mellan kommunerna. Socialstyrelsen har också pekat på att flera tester på marknaden är allmänt hållna och av ojämn kvalitet.

Ny lag från 1 juli

Den 1 juli 2026 införs ett nytt språkkrav inom äldreomsorgen. Enligt lagändringen ska den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande.

Kravet riktas mot arbetsgivare och utförare, snarare än att vara ett direkt lagkrav på enskilda anställda. Socialstyrelsen beskriver det som ett fortlöpande och systematiskt språkutvecklande arbete.

Bakgrunden till situationen är också äldreomsorgens långvariga rekryteringsproblem. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner var 37 procent av kommunernas undersköterskor och 53 procent av vårdbiträdena utrikes födda 2024.

SKR beskriver utrikes födda som en avgörande del av välfärdens kompetensförsörjning. Regeringens proposition hänvisar samtidigt till IVO-uppgifter där bristande kunskaper i svenska kopplats till risker för de äldres säkerhet, hälsa och liv.