MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 17 september 2025

onsdag 17 september 2025

 

Sverige rasar i Pisa 2023

publicerad 7 december 2023
– av Jan Sundstedt
Bredängsskolan
Skolresultaten sjunker rejält i den senaste Pisa-mätningen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Enligt den senaste Pisa-undersökningen presterar svenska 15-åringar allt sämre i matematik och läsförståelse och är tillbaka på den nivå man låg på för ett drygt decennium sedan. I naturvetenskap ligger resultaten enligt undersökningen kvar på 2018 års nivå och samtidigt sjunker även kunskapsnivåerna i de övriga nordiska länderna.

I den senaste Pisa 2023-rapporten som nyligen presenterats av Skolverket framkommer att elever i Sverige nu presterar på samma nivå som för ett decennium sedan. Resultaten i matematik och läsförståelse har försämrats, och den internationella jämförelsen visar också att endast en handfull länder lyckats höja sina resultat.

Under perioden 2018–2022 har Sverige tappat 21 poäng i matematik, vilket placerar landet på plats 18, jämfört med plats 12 vid den föregående mätningen. Läsförståelsen har drabbats av en sänkning på 19 poäng, med Sverige nu på 14:e plats jämfört med 7:e tidigare.

Grannländerna tappar

För Norge har resultaten aldrig varit så låga inom matematik sedan man började delta 2003, rapporterar norska statskanalen NRK. Enligt rapporten ligger nästan var tredje elev på den lägsta kunskapsnivån när det gäller matematik. Läsförståelsen ligger också lågt men på ungefär samma nivå som förra året.

Sedan toppåret 2006 har kunskaperna i matematik hos finländska elever successivt sjunkit. Enligt undersökningen har också var femte elev i Finland fått sämre läsförståelse. Tidigare har finskspråkiga elever legat på högre nivåer än finlandssvenskar, men nu verkar det ha vänt. För första gången presterar finlandssvenskar bättre i matematik än finskspråkiga elever, rapporterar finska statskanalen Yle. I läskunnighet presterar grupperna nu på samma nivå.

I Danmark har man tappat inom både läsförståelse och matematik. Flickors resultat har försämrats mer än pojkars, rapporterar dansk-svenska tidningen News Øresund. Danmark är det enda nordiska land där pojkar presterar bättre än flickor inom matematik och naturvetenskap.

Även inom naturvetenskap har resultaten försämrats, med Finland och Danmark presterande på högre nivå och Norge samt Island på lägre nivå jämfört med Sverige.

”Pandemieffekten”

Trots den nedåtgående trenden ligger elever i Sverige fortfarande över OECD-genomsnittet. Peter Fredriksson, som är generaldirektör för Skolverket, noterar att Sverige nu hamnar i mitten av startfältet och poängterar samtidigt att Finland, som traditionellt sett har högre rankning, nu delar samma nivå som Sverige.

Pisa-studien är den tredje internationella kunskapsmätningen i år som visar på försämrade resultat i Sverige. Mönstret ser likadant ut i de flesta andra länder. En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket i ett pressmeddelande.

Skolverket pekar ut den så kallade pandemins påverkan som främsta orsak till de dåliga resultaten, där distansstudier och frånvaro ses som en möjlig orsak till den generella nedgången.

Att de senaste 30-40 årens stora inflöde av invandrare påverkar den svenska skolans resultat är i sig ingen nyhet. Något som Skolverket emellertid försöker släta över som förklaringsmodell. Fakta talar dock emot detta.

”Avvaktar och ser”

Skolverket framhåller att samtidigt som resultaten är oroande för det svenska skolsystemet, är det för tidigt att betrakta siffrorna som en långsiktig trend, och hoppas på en återhämtning när de ”påverkande faktorerna stabiliseras”.

Peter Fredriksson betonar att resultaten inte bör ses som ett negativt trendbrott.

– Vi får avvakta och se om det var en tillfällig nedgång på grund av pandemin, avslutar han.

PISA

Pisa står för Programme for International Student Assessment. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har det övergripande ansvaret för Pisamätningarna. Skolverket ansvarar för det svenska genomförandet och den svenska rapporten.

Pisa genomförs vart tredje år vilket också skulle ha skett 2021 men på grund av pandemin sköts det upp till 2022. Resultatet från Pisa 2022 presenteras globalt och nationellt tisdagen den 5 december. Pisa mäter 15-åringars kunskaper och färdigheter på tre områden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Pisa 2022 är matematik huvudämnet.

Eleverna som genomförde Pisa 2022 är födda 2006, så de flesta går nu andra året i gymnasiet. 81 länder/regioner har deltagit i den senaste Pisa i Europa och globalt.

Källa: TT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

publicerad Idag 15:35
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern ”plockar ut 46 500 kronor skattefritt” skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de ”man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl”. För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs ”enhetligt över hela landet”

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det ”inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag”.

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

”Inget smörgårdsbord för världens folk”

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man ”slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land”.

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre ungdomar använder droger

publicerad Idag 12:05
– av Redaktionen
Droganvändningen bland unga svenskar minskar trots ökad tillgänglighet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tillgängligheten av narkotika har ökat i Sverige under 2000-talet. Samtidigt använder allt färre unga droger, visar en ny rapport.

Rapporten, som släppts av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), har undersökt tillgänglig statistik kring narkotikaanvändning för att se hur den utvecklats i Sverige.

Den visar att det finns mer droger i cirkulation i det svenska samhället än för 20 år sedan. Vidare har också droganvändningen ökat under större delen av 2000-talet – men nu verkar den dock ha minskat de senaste åren.

Det mest överraskande är att det förvisso varit en uppgång av narkotikaanvändningen i Sverige under 2000-talet, men att den har bromsat och till och med börjat backa tillbaka de senaste fem åren, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN, till skattefinansierande SVT.

Främst visar rapporten att unga använder droger i allt mindre utsträckning. Det ser man bland annat genom att allt färre personer under 30 år misstänks för narkotikabrott, men också genom att dödligheten för samma åldersgrupp minskat.

Även i Europa och USA har droganvändningen minskat bland skolelever de senaste åren.

Vi får ofta får höra att det blir värre och värre bland ungdomar, det är våld och det är problem på HVB-hem och på SIS-institutioner. Det kan vara sant för enskilda individer, men den breda samhällsutvecklingen är en annan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jämnårig flicka häktad för knivdådet på 17-åring

publicerad Idag 11:36
– av Jan Sundstedt
Offret tillstånd uppges vara stabilt men fortsatt allvarligt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En 17-årig flicka har begärts häktat på sannolika skäl misstänkt för mordförsök på en jämnårig. Flickan uppges vara känd sedan tidigare av polisen.

Det var natten till måndag som en 17-årig flicka knivhöggs på Allégatan i centrala Borås. Flickan överlevde angreppet, men fördes till sjukhus med allvarliga skador efter att ett larm kommit in vid 01.51. En jämnårig flicka greps kort därpå misstänkt för försök till mord.

Nu har den jämnåriga flickan begärts häktad, rapporterar skattefinansierade SVT. Flickan är på sannolika skäl misstänkt för mordförsök och är enligt uppgift sedan tidigare känd av polisen. Enligt polisen finns det indikationer på att flickorna kände varandra, men mer än så vet man inte i nuläget.

Häktningsförhandlingar kommer att ske under onsdagen.

Den skadade 17-åringen uppges vara i ett stabilt men fortsatt allvarligt tillstånd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill begränsa regimkritiska protester

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Idag 10:47
– av Isac Boman
Gunnar Strömmer hävdar att åtgärderna syftar till att "värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inskränka den grundlagsskyddade demonstrationsrätten efter att politiker känt sig störda av protester utanför riksdagen och ge polisen utökade befogenheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera.

Strömmer påpekar att åtgärderna inte bara riktar sig mot pro-palestinska demonstrationer. Det ”antisociala dominansbeteende” han vill stoppa förekommer enligt ministern hos allt från nationalister till radikala vänstergrupper.

”Ministrar har förföljts på väg hem från jobbet eller på väg till riksdagen. Riksdagsledamöter har blivit aggressivt konfronterade av demonstranter, och vittnat om hur fredliga medborgare av rädsla tvekar att besöka riksdagen”, skriver Strömmer i ett indignerat inlägg på sociala medier.

På torsdagen sammankallade justitieministern talmannen, riksdagens gruppledare samt företrädare för polisen och säkerhetspolisen till ett möte om ”problemen runt riksdagen”. Efter mötet presenterade Strömmer fem åtgärder som regeringen nu vidtar.

Polisen går in i ”särskild händelse” inför valåret 2026 och förstärker närvaron kring riksdagshuset samtidigt som regeringen inom kort kommer att besluta om ett särskilt uppdrag till polisen gällande allmänna sammankomster.

Dessutom utreder regeringen möjligheten att utvidga skyddsområdet runt riksdagen och Riksgatan. Man planerar också att lägga fram förslag om ändringar i ordningslagen som ger polisen större befogenheter att bestämma tid och plats för demonstrationer.

Slutligen vill regeringen skärpa straffen för bland annat ofredande och brott mot medborgerlig frihet i samband med vad Strömmer kallar ”antisocialt dominansbeteende”.

Ökade befogenheter att stoppa demonstrationer

På frågan vad ”antisocialt dominansbeteende” egentligen innebär svarar justitieministern att detta inte är något juridiskt begrepp utan handlar om ”ett sätt att beskriva aggressiva beteenden som går igen hos alltifrån vit makt-aktörer till autonom vänster-aktörer där man ger sig på enskilda människor med hot och hat i syfte att skrämma och tysta ned”.

”Sedan är det klart att brottsrubriceringarna är andra – olaga hot, ofredande, brott mot medborgerlig frihet etc”, fortsätter Strömmer och medger att allt detta förvisso redan är olagligt idag, ”men inte fullt så effektivt i praktiken som jag tror att verkligheten fordrar”.

Förslagen innebär potentiellt betydande inskränkningar i demonstrationsfriheten, som är grundlagsskyddad i Sverige. Polisen skulle enligt förslaget exempelvis få utökade möjligheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera – och var de inte får göra det.

”Sverige har ett väldigt starkt grundlagsskydd för yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Det är och förblir en central del av vår demokrati”, hävdar ministern vidare.

Kan slå brett mot regimkritiska protester

Han påstår att åtgärderna är nödvändiga för att ”värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender” och att ”trycka tillbaka krafter som har hat och hot som främsta redskap, som hindrar andra medborgare från att göra sina röster hörda och som underminerar den parlamentariska demokratin genom att angripa folkets valda representanter”.

Observatörer noterar att det ”antisociala dominansbeteende” som Strömmer nu med sådan brådska vill stoppa har varit vardag på svenska gator och torg i decennier utan att regeringen agerat, och att man bara tycks se detta som ett problem när de själva eller deras politik störs.

Andra pekar på att även om udden denna gång riktas mot israelkritiska demonstranter med mellanösternbakgrund är det mycket sannolikt att åtgärderna framöver också kommer att användas för att stoppa eller begränsa andra regimkritiska protester.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.