Annons:
Annons:

Sverige rasar i Pisa 2023

Uppdaterad 7 december 2023, Publicerad 7 december 2023 – av Jan Sundstedt
Bredängsskolan
Skolresultaten sjunker rejält i den senaste Pisa-mätningen.

Enligt den senaste Pisa-undersökningen presterar svenska 15-åringar allt sämre i matematik och läsförståelse och är tillbaka på den nivå man låg på för ett drygt decennium sedan. I naturvetenskap ligger resultaten enligt undersökningen kvar på 2018 års nivå och samtidigt sjunker även kunskapsnivåerna i de övriga nordiska länderna.

I den senaste Pisa 2023-rapporten som nyligen presenterats av Skolverket framkommer att elever i Sverige nu presterar på samma nivå som för ett decennium sedan. Resultaten i matematik och läsförståelse har försämrats, och den internationella jämförelsen visar också att endast en handfull länder lyckats höja sina resultat.

Under perioden 2018–2022 har Sverige tappat 21 poäng i matematik, vilket placerar landet på plats 18, jämfört med plats 12 vid den föregående mätningen. Läsförståelsen har drabbats av en sänkning på 19 poäng, med Sverige nu på 14:e plats jämfört med 7:e tidigare.

Grannländerna tappar

För Norge har resultaten aldrig varit så låga inom matematik sedan man började delta 2003, rapporterar norska statskanalen NRK. Enligt rapporten ligger nästan var tredje elev på den lägsta kunskapsnivån när det gäller matematik. Läsförståelsen ligger också lågt men på ungefär samma nivå som förra året.

Annons:

Sedan toppåret 2006 har kunskaperna i matematik hos finländska elever successivt sjunkit. Enligt undersökningen har också var femte elev i Finland fått sämre läsförståelse. Tidigare har finskspråkiga elever legat på högre nivåer än finlandssvenskar, men nu verkar det ha vänt. För första gången presterar finlandssvenskar bättre i matematik än finskspråkiga elever, rapporterar finska statskanalen Yle. I läskunnighet presterar grupperna nu på samma nivå.

I Danmark har man tappat inom både läsförståelse och matematik. Flickors resultat har försämrats mer än pojkars, rapporterar dansk-svenska tidningen News Øresund. Danmark är det enda nordiska land där pojkar presterar bättre än flickor inom matematik och naturvetenskap.

Även inom naturvetenskap har resultaten försämrats, med Finland och Danmark presterande på högre nivå och Norge samt Island på lägre nivå jämfört med Sverige.

"Pandemieffekten"

Trots den nedåtgående trenden ligger elever i Sverige fortfarande över OECD-genomsnittet. Peter Fredriksson, som är generaldirektör för Skolverket, noterar att Sverige nu hamnar i mitten av startfältet och poängterar samtidigt att Finland, som traditionellt sett har högre rankning, nu delar samma nivå som Sverige.

– Pisa-studien är den tredje internationella kunskapsmätningen i år som visar på försämrade resultat i Sverige. Mönstret ser likadant ut i de flesta andra länder. En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket i ett pressmeddelande.

Skolverket pekar ut den så kallade pandemins påverkan som främsta orsak till de dåliga resultaten, där distansstudier och frånvaro ses som en möjlig orsak till den generella nedgången.

Att de senaste 30-40 årens stora inflöde av invandrare påverkar den svenska skolans resultat är i sig ingen nyhet. Något som Skolverket emellertid försöker släta över som förklaringsmodell. Fakta talar dock emot detta.

"Avvaktar och ser"

Skolverket framhåller att samtidigt som resultaten är oroande för det svenska skolsystemet, är det för tidigt att betrakta siffrorna som en långsiktig trend, och hoppas på en återhämtning när de "påverkande faktorerna stabiliseras".

Peter Fredriksson betonar att resultaten inte bör ses som ett negativt trendbrott.

– Vi får avvakta och se om det var en tillfällig nedgång på grund av pandemin, avslutar han.

PISA

Pisa står för Programme for International Student Assessment. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har det övergripande ansvaret för Pisamätningarna. Skolverket ansvarar för det svenska genomförandet och den svenska rapporten.

Pisa genomförs vart tredje år vilket också skulle ha skett 2021 men på grund av pandemin sköts det upp till 2022. Resultatet från Pisa 2022 presenteras globalt och nationellt tisdagen den 5 december. Pisa mäter 15-åringars kunskaper och färdigheter på tre områden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Pisa 2022 är matematik huvudämnet.

Eleverna som genomförde Pisa 2022 är födda 2006, så de flesta går nu andra året i gymnasiet. 81 länder/regioner har deltagit i den senaste Pisa i Europa och globalt.

Källa: TT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sveriges första nutida gravplats för asatroende invigd

Publicerad Idag 08:33 – av Jan Sundstedt
Nyeds röda träkyrka med gravvårdar och kyrkogård i förgrunden.
Den nya gravplatsen för asatroende har anlagts vid Nyeds kyrkogård i Molkom. Arkivbild från 2011; den nyinvigda gravplatsen syns inte.

På Nyeds kyrkogård kan asatroende nu begravas på en plats som är anpassad efter deras tro. Riksblotsansvarige Thommy Vähäsalo beskriver invigningen som både känslosam och glädjande.

För tre år sedan frågade Nordiska asa-samfundet Karlstads pastorat om möjligheten att skapa en gravplats för personer med asatro.

— Det blir ju väldigt känslosamt och glädjande på sitt sätt, säger Thommy Vähäsalo om den nya gravplatsen.

Platsen på Nyeds kyrkogård öppnade under onsdagen, uppger skattefinansierade statskanalen SVT.

Annons:

Nordiska asa-samfundet, som drev frågan om gravplatsen, upplöstes under hösten och fanns inte kvar när platsen invigdes.

Som skäl anges turbulens och interna spänningar, tillsammans med personliga tragedier och hälsoproblem inom rådet, som gjort det allt svårare att driva samfundet. "Det finns ingen annan väg än att avveckla", heter det i beskedet.

Karlstads pastorat tillhör Svenska kyrkan, som är huvudman för begravningsverksamheten i stora delar av landet. Uppdraget innebär att erbjuda begravningsplatser för alla, oavsett religion, kultur eller livsåskådning, och att så långt det är rimligt skapa förutsättningar för olika begravningsseder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mats Nilsson om Natos strategi: Svenska liv står på spel

Sverige-Nato-relationen

Publicerad Igår 13:24 – av Redaktionen
Montage med Mats Nilsson till vänster och soldater uppställda framför militärfordon under övningen Aurora till höger.
Mats Nilsson argumenterar för svensk neutralitet. Soldaterna på arkivbilden deltar i övningen Aurora.

Skribenten Mats Nilsson varnar för att Sverige genom sitt Natoåtagande riskerar svenska liv i frontlinjen. Han ifrågasätter alliansens strategi och vill att Sverige väljer en trovärdig neutralitet i stället för militär avskräckning mot Ryssland.

Nilsson går i ett inlägg på X den 17 november till angrepp på den försvarsmodell som Natos högste militäre befälhavare i Europa, general Alexus G. Grynkewich, har lagt fram. Han inleder med en polemisk udd: "Grattis Sverige. Era söner och döttrar får dö för det militärindustriella komplexets vinster i frontlinjen".

Nato tänker sig enligt Nilsson en strategi "där svenskar blir nedbrytbara". Alliansens strategier har, skriver han, hittills "visat vägen mot undergång inte mot seger".

Fast i kalla kriget

Kärnan i hans kritik är att alliansen inte har följt med i tiden. "Nato är nämligen fast i sina doktriner från förra seklet och det kalla kriget då de militära styrkeförhållandena såg annorlunda ut", skriver Nilsson.

Annons:

Med den utgångspunkten, menar han, blir det svenska soldater som får betala priset när strategin ska prövas i verkligheten.

Talet och de svenska besluten

Grynkewich presenterade sin segerteori i ett tal på Warsaw Security Forum. Han beskriver den som en gemensam vision för hur alliansen ska hejda ett angrepp, inte som en plan i militär mening, och talet ger ingen bestämd svensk styrka någon uppgift.

De konkreta åtagandena avgörs i Stockholm. Sverige leder Natos framskjutna närvaro i Finland, och regeringen föreslår att det svenska bidraget där under 2027 vid behov ska kunna uppgå till högst 2 500 personer. Siffran är ett möjligt tak i ett förslag som ligger hos riksdagen, inte antalet utplacerade soldater.

Ryssland har vänt blicken österut

Nilsson menar att väst också läser Ryssland fel. Enligt honom har landet gett upp försöken att närma sig väst, och den ryska vändningen österut gör Västeuropa allt mer sekundärt i Moskvas ögon.

Det ser han som en förlorad möjlighet. "För Europas del skulle Ryssland också kunnat bli vår bro mot framtiden i Östasien", skriver han.

Karl Johan som förebild

Som alternativ lyfter Nilsson fram Karl XIV Johan, "en mycket kunnig diplomat och fältherre". Sverige måste "minnas äldre kunnigare kungar", skriver han.

Karl Johan insåg enligt Nilsson det fåfänga i att ständigt provocera Ryssland. Kungen försökte inte ens med militär avskräckning, utan valde en väg som skulle stärka statens finanser och minska risken för krig. Det är den linjen Nilsson vill att Sverige tar i dag: "en trovärdig neutralitet".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringens ultimatum: Ingen EU-budget utan nya Ukrainalån

Kriget i Ukraina

Publicerad 17 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Sverige vill koppla EU:s nästa långtidsbudget till nya gemensamma lån till Ukraina. Arkivbild.
Sverige vill koppla EU:s nästa långtidsbudget till nya gemensamma lån till Ukraina. Arkivbild.

Sverige hotar blockera EU:s långtidsbudget om inte alla 27 medlemsländer går med på nya gemensamma Ukrainalån. Det sker trots att det beslutade 90-miljarderslånet redan ger Sverige en garantiandel på 3,1 miljarder euro, enligt regeringens egen beräkning.

Tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna och Österrike ställer Sverige ultimatumet inför förhandlingarna om EU:s budget för 2028–2034. Altinget skriver att nettobetalarna därmed tar unionens framtida budget som gisslan.

Gruppen vill koppla ihop två förhandlingar. I veckan väntas Ursula von der Leyen presentera ett förslag om ett nytt lån, medan António Costa lägger fram sitt förslag till långtidsbudget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) kallade stödet till Ukraina "närmast existentiellt för hela Europa" vid ett förmöte i Dublin i fredags, och drog gränsen vid länderna som inte vill vara med och betala:

Annons:

— Därför är det helt oacceptabelt att göra en budget som innehåller stora ökningar av allt möjligt stöd till samma EU-länder som vill slippa betala till Ukraina. Det kommer vi inte att acceptera, sa han.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), som sitter kvar i en övergångsregering i väntan på en ny statsminister, säger till skattefinansierade statskanalen SVT att hon är bekymrad över att flera länder har dragit ner sitt eget stöd. Samtidigt går länderna isär i frågan.

Garantin som redan finns

Det nuvarande lånet på 90 miljarder euro bygger på ett beslut av EU:s ledare i december. Av de 45 miljarder euro som är avsatta för i år återstår enligt kommissionen 19,2 miljarder att betala ut.

Två tredjedelar går till militärt stöd. Ukraina ska i princip bara återbetala om Ryssland betalar krigsskadestånd, och EU-budgeten står som garanti för upplåningen.

Ungern, Slovakien och Tjeckien står utanför lånet, och deras andel av garantin fördelas på de övriga 24 länderna. Regeringens faktapromemoria räknar med att Sveriges andel av garantin är 3,48 procent, motsvarande 3,1 miljarder euro.

Lånekostnaderna väntas uppgå till omkring 1 miljard euro 2027. Hamnar de på det nya specialinstrumentet blir den svenska andelen cirka 35 miljoner euro, vilket regeringen räknar om till en höjd EU-avgift på cirka 380 miljoner kronor.

Hålet på 70 miljarder

Redan nu pekar uppgifterna mot att pengarna inte räcker. Ukrainas finansieringsgap för 2027 uppskattas till 70 miljarder euro, drygt 780 miljarder kronor.

Enligt Financial Times väntas kommissionen på onsdagen föreslå ett nytt lån på omkring 45 miljarder euro, garanterat av EU-budgeten. Det är en prognos, inget beslut.

Fyra länder, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien, har sagt att de inte vill betala för nästa lån. Slovakiens premiärminister Robert Fico är tydligast.

— Slovakien kommer inte att delta i ännu ett lån till Ukraina på 70 miljarder euro. Punkt. Vi har gjort nog, sa han.

Fico och Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš har kallat kravet på att alla ska betala för utpressning. Ungerns nya premiärminister Péter Magyar vägrar låta landet ta på sig lån eller garantier, medan Bulgarien säger att det inte tänker blockera.

Malmer Stenergard uppmanar i ett pressmeddelande kommissionen att återkomma med förslag om hur de frysta ryska tillgångarna kan användas. EU-ledarna ska diskutera både Ukrainas finansiering och långtidsbudgeten vid toppmötet i Bryssel den 26–27 november, och om hon då fortfarande är utrikesminister är oklart.

Frågan är också om det befintliga lånet någonsin betalas tillbaka. EU-förordningen om lånet anger att Ukraina i normalfallet ska återbetala först när landet får krigsskadestånd eller annan ekonomisk uppgörelse från Ryssland, pengar som ingen kan räkna med.

Kommissionen måste däremot betala tillbaka sina egna lån på finansmarknaden oavsett. Eftersom EU-budgeten garanterar lånet kan notan i slutändan hamna hos de deltagande länderna, däribland Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter AI-satsningen – Lund stoppar elevernas användning

Utvecklingen av AI

Publicerad 17 november 2026 – av Jan Sundstedt
Elever vid bärbara datorer i ett klassrum.
Lund stoppar grundskoleelevers egen AI-användning vid årsskiftet, men lärarnas diagnosverktyg i matematik får vara kvar. Genrebild.

Lunds grundskoleelever ska inte längre själva använda AI i skolan från årsskiftet, av oro för både deras lärande och hälsa. Lärarnas AI-baserade diagnosverktyg i matematik, som hjälper dem att hitta elever som behöver stöd, blir däremot kvar.

Efter årsskiftet blir det stopp för elevernas AI i Lunds grundskolor. Från vårterminens start ska de varken använda generativ AI i skolarbetet eller ha verktygen på sina datorer och andra digitala enheter, enligt förvaltningens förslag. Skälet är oron för vad verktygen gör med elevernas lärande, kunskaper och hälsa.

Mattias Olsson (S), ordförande i barn- och skolnämnden, jämför med sjukvården, där nya behandlingar inte införs förrän man vet att de inte skadar patienterna.

— Vi känner en stor oro för att sätta så här kraftfulla verktyg i händerna på eleverna utan att det är utrett vad det innebär för dem, säger han till skattefinansierade statskanalen SVT.

Annons:

Huvudregeln ska gälla tills kommunen har beslutat om egna riktlinjer för AI i skolan. Närmare anvisningar ska enligt förslaget fastställas av skoldirektören inför årsskiftet.

Stoppet kommer ungefär ett år efter att Lunds kommun gick med i ett pilotprojekt som skulle ge mer AI i elevernas matematikundervisning. Pilotprojektets diagnosverktyg får vara kvar. Det används av lärarna för att upptäcka elever som har det svårare och behöver stöd.

Redan under våren 2026 började kommunen begränsa vilka AI-tjänster eleverna kunde nå på skoldatorerna. Externa tjänster som ChatGPT, Claude, Copilot och Grok blockerades, och inbyggda AI-funktioner i webbläsare och söktjänster stängdes av.

Under hösten skärptes anvisningarna för verktyg som tar över tankearbete som eleverna själva behöver göra. Samtidigt hade sju högstadieskolor genom rektorsbeslut öppnat för AI-tjänsten Gemini, något som den föreslagna huvudregeln sätter stopp för.

På Järnåkraskolan i Lund har eleverna redan en tid varit avstängda från AI. Niondeklassaren Ida Wall tycker att skolan hellre borde lära eleverna att använda verktygen rätt än att bara förbjuda dem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.