Enligt den senaste Pisa-undersökningen presterar svenska 15-åringar allt sämre i matematik och läsförståelse och är tillbaka på den nivå man låg på för ett drygt decennium sedan. I naturvetenskap ligger resultaten enligt undersökningen kvar på 2018 års nivå och samtidigt sjunker även kunskapsnivåerna i de övriga nordiska länderna.

I den senaste Pisa 2023-rapporten som nyligen presenterats av Skolverket framkommer att elever i Sverige nu presterar på samma nivå som för ett decennium sedan. Resultaten i matematik och läsförståelse har försämrats, och den internationella jämförelsen visar också att endast en handfull länder lyckats höja sina resultat.

Under perioden 2018–2022 har Sverige tappat 21 poäng i matematik, vilket placerar landet på plats 18, jämfört med plats 12 vid den föregående mätningen. Läsförståelsen har drabbats av en sänkning på 19 poäng, med Sverige nu på 14:e plats jämfört med 7:e tidigare.

Grannländerna tappar

För Norge har resultaten aldrig varit så låga inom matematik sedan man började delta 2003, rapporterar norska statskanalen NRK. Enligt rapporten ligger nästan var tredje elev på den lägsta kunskapsnivån när det gäller matematik. Läsförståelsen ligger också lågt men på ungefär samma nivå som förra året.

Sedan toppåret 2006 har kunskaperna i matematik hos finländska elever successivt sjunkit. Enligt undersökningen har också var femte elev i Finland fått sämre läsförståelse. Tidigare har finskspråkiga elever legat på högre nivåer än finlandssvenskar, men nu verkar det ha vänt. För första gången presterar finlandssvenskar bättre i matematik än finskspråkiga elever, rapporterar finska statskanalen Yle. I läskunnighet presterar grupperna nu på samma nivå.

I Danmark har man tappat inom både läsförståelse och matematik. Flickors resultat har försämrats mer än pojkars, rapporterar dansk-svenska tidningen News Øresund. Danmark är det enda nordiska land där pojkar presterar bättre än flickor inom matematik och naturvetenskap.

Även inom naturvetenskap har resultaten försämrats, med Finland och Danmark presterande på högre nivå och Norge samt Island på lägre nivå jämfört med Sverige.

”Pandemieffekten”

Trots den nedåtgående trenden ligger elever i Sverige fortfarande över OECD-genomsnittet. Peter Fredriksson, som är generaldirektör för Skolverket, noterar att Sverige nu hamnar i mitten av startfältet och poängterar samtidigt att Finland, som traditionellt sett har högre rankning, nu delar samma nivå som Sverige.

– Pisa-studien är den tredje internationella kunskapsmätningen i år som visar på försämrade resultat i Sverige. Mönstret ser likadant ut i de flesta andra länder. En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket i ett pressmeddelande.

Skolverket pekar ut den så kallade pandemins påverkan som främsta orsak till de dåliga resultaten, där distansstudier och frånvaro ses som en möjlig orsak till den generella nedgången.

Att de senaste 30-40 årens stora inflöde av invandrare påverkar den svenska skolans resultat är i sig ingen nyhet. Något som Skolverket emellertid försöker släta över som förklaringsmodell. Fakta talar dock emot detta.

Nej.

Om man inte tar hänsyn till invandringen, så presterar svenska elever fortfarande väl och ligger i toppskiktet.

Vid jämförelse med PISA 2022 och början av 2000-talet har Sverige förbättrat sina resultat.

Om man betraktar elever med minst en förälder född i landet,… https://t.co/fIAajHUy0U pic.twitter.com/IuZQja17Lj

— Herr Husis (@HerrHusis) December 5, 2023

”Avvaktar och ser”

Skolverket framhåller att samtidigt som resultaten är oroande för det svenska skolsystemet, är det för tidigt att betrakta siffrorna som en långsiktig trend, och hoppas på en återhämtning när de ”påverkande faktorerna stabiliseras”.

Peter Fredriksson betonar att resultaten inte bör ses som ett negativt trendbrott.

– Vi får avvakta och se om det var en tillfällig nedgång på grund av pandemin, avslutar han.