Annons:

Sverige rasar i Pisa 2023

Uppdaterad december 7, 2023, Publicerad december 7, 2023 – av Jan Sundstedt
Bredängsskolan
Skolresultaten sjunker rejält i den senaste Pisa-mätningen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Enligt den senaste Pisa-undersökningen presterar svenska 15-åringar allt sämre i matematik och läsförståelse och är tillbaka på den nivå man låg på för ett drygt decennium sedan. I naturvetenskap ligger resultaten enligt undersökningen kvar på 2018 års nivå och samtidigt sjunker även kunskapsnivåerna i de övriga nordiska länderna.

I den senaste Pisa 2023-rapporten som nyligen presenterats av Skolverket framkommer att elever i Sverige nu presterar på samma nivå som för ett decennium sedan. Resultaten i matematik och läsförståelse har försämrats, och den internationella jämförelsen visar också att endast en handfull länder lyckats höja sina resultat.

Under perioden 2018–2022 har Sverige tappat 21 poäng i matematik, vilket placerar landet på plats 18, jämfört med plats 12 vid den föregående mätningen. Läsförståelsen har drabbats av en sänkning på 19 poäng, med Sverige nu på 14:e plats jämfört med 7:e tidigare.

Grannländerna tappar

För Norge har resultaten aldrig varit så låga inom matematik sedan man började delta 2003, rapporterar norska statskanalen NRK. Enligt rapporten ligger nästan var tredje elev på den lägsta kunskapsnivån när det gäller matematik. Läsförståelsen ligger också lågt men på ungefär samma nivå som förra året.

Sedan toppåret 2006 har kunskaperna i matematik hos finländska elever successivt sjunkit. Enligt undersökningen har också var femte elev i Finland fått sämre läsförståelse. Tidigare har finskspråkiga elever legat på högre nivåer än finlandssvenskar, men nu verkar det ha vänt. För första gången presterar finlandssvenskar bättre i matematik än finskspråkiga elever, rapporterar finska statskanalen Yle. I läskunnighet presterar grupperna nu på samma nivå.

I Danmark har man tappat inom både läsförståelse och matematik. Flickors resultat har försämrats mer än pojkars, rapporterar dansk-svenska tidningen News Øresund. Danmark är det enda nordiska land där pojkar presterar bättre än flickor inom matematik och naturvetenskap.

Även inom naturvetenskap har resultaten försämrats, med Finland och Danmark presterande på högre nivå och Norge samt Island på lägre nivå jämfört med Sverige.

"Pandemieffekten"

Trots den nedåtgående trenden ligger elever i Sverige fortfarande över OECD-genomsnittet. Peter Fredriksson, som är generaldirektör för Skolverket, noterar att Sverige nu hamnar i mitten av startfältet och poängterar samtidigt att Finland, som traditionellt sett har högre rankning, nu delar samma nivå som Sverige.

Pisa-studien är den tredje internationella kunskapsmätningen i år som visar på försämrade resultat i Sverige. Mönstret ser likadant ut i de flesta andra länder. En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket i ett pressmeddelande.

Skolverket pekar ut den så kallade pandemins påverkan som främsta orsak till de dåliga resultaten, där distansstudier och frånvaro ses som en möjlig orsak till den generella nedgången.

Att de senaste 30-40 årens stora inflöde av invandrare påverkar den svenska skolans resultat är i sig ingen nyhet. Något som Skolverket emellertid försöker släta över som förklaringsmodell. Fakta talar dock emot detta.

"Avvaktar och ser"

Skolverket framhåller att samtidigt som resultaten är oroande för det svenska skolsystemet, är det för tidigt att betrakta siffrorna som en långsiktig trend, och hoppas på en återhämtning när de "påverkande faktorerna stabiliseras".

Peter Fredriksson betonar att resultaten inte bör ses som ett negativt trendbrott.

– Vi får avvakta och se om det var en tillfällig nedgång på grund av pandemin, avslutar han.

PISA

Pisa står för Programme for International Student Assessment. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har det övergripande ansvaret för Pisamätningarna. Skolverket ansvarar för det svenska genomförandet och den svenska rapporten.

Pisa genomförs vart tredje år vilket också skulle ha skett 2021 men på grund av pandemin sköts det upp till 2022. Resultatet från Pisa 2022 presenteras globalt och nationellt tisdagen den 5 december. Pisa mäter 15-åringars kunskaper och färdigheter på tre områden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Pisa 2022 är matematik huvudämnet.

Eleverna som genomförde Pisa 2022 är födda 2006, så de flesta går nu andra året i gymnasiet. 81 länder/regioner har deltagit i den senaste Pisa i Europa och globalt.

Källa: TT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Regeringen vill tillåta AI-ansiktsigenkänning i realtid

Övervakningssamhället

Publicerad Idag 18:43 – av Jan Sundstedt
Regeringens pressträff där man la fram nya verktyg för brottsbekämpningen.

Regeringen presenterar lagförslag som ska ge polisen möjlighet att identifiera personer med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken ska användas för att snabbare hitta misstänkta, eftersökta och brottsoffer.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) meddelade vid en pressträff att regeringen beslutat om en lagrådsremiss som ska tillåta polisen att använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid.

Vi ska presentera ett nytt kraftfullt verktyg, sade Strömmer, som också framhöll kamerabevakningens betydelse för att stoppa våld och utreda brott.

Civilminister Erik Slottner (KD) framhöll att tekniken kan förändra polisarbetet dramatiskt. Det som tidigare tog flera veckor kan nu göras "på några sekunder", enligt civilministern.

Genom ansiktsigenkänning i realtid kan vi hitta brottslingar, eller bortrövade barn, eller eftersökta terrorister, förklarade Slottner.

I dag är AI-igenkänning på allmän plats i princip förbjuden. Regeringens förslag innebär att polisen får bredare undantag från förbudet för att bekämpa allvarlig kriminalitet.

Liberalernas Martin Melin (L) preciserade att tekniken ska användas för att hitta offer, förhindra grova våldsbrott, utreda brott som mord och våldtäkt samt för att verkställa straff.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Tusentals gängkriminella lever på bidrag

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 12:40 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Över 4 000 gängkriminella bedöms enligt Försäkringskassans senaste rapport ha beviljats sammanlagda bidrag i mångmiljardklassen.

En ny rapport från Försäkringskassan visar att omkring 4 000 personer som polisen bedömer som aktivt gängkriminella får sin huvudsakliga försörjning via svenska bidragssystem. Rapporten har väckt starka reaktioner i regeringen.

Enligt rapporten rör det sig främst om ersättningar som sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd.

Sammanlagt handlar det om cirka 3,6 miljarder kronor som under de senaste åren har betalats ut till runt 4 000 individer inom den gängkriminella miljön.

Bland de bidragsrelaterade brottsuppläggen finns enligt rapporten falska läkarintyg och så kallade skenseparationer, där ett par skriver sig som separerat men i praktiken fortsätter att bo tillsammans.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har reagerat kraftigt på uppgifterna.

I en kommentar till TT säger hon: – Det är häpnadsväckande och djupt provocerande. Våra gemensamma välfärdspengar ska gå till dem med störst behov. I stället hamnar de i kriminellas fickor och göder gängkriminaliteten.

Anna Tenje framhåller att uppgifterna bekräftar en problembild som regeringen länge har haft, och pekar på flera åtgärder som man hoppas ska stoppa bidragsfusk kopplat till den gängkriminella miljön.

Pengar lön köpkraft
Enligt Försäkringskassan har åtskilliga miljarder de senaste åren betalats ut till gängkriminella. Pressfoto: Riksbanken

Skärpta regler

En viktig del är enligt Anna Tenje den nya lagstiftning om sekretessbrytande bestämmelser som börjar gälla i december i år. Ett verktyg som ska göra det lättare för myndigheter att dela information med varandra.

Hon lyfter även arbetet mot falska läkarintyg och ett skärpt sanktionssystem med bidragsspärr för personer som återkommande begår bidragsbrott.

Regeringen uppskattar att mellan 15 och 20 miljarder kronor varje år betalas ut felaktigt från välfärdssystemen, varav ungefär hälften bedöms utgöras av rena bidragsbrott.

Det handlar om att bibehålla legitimiteten för systemen. Hårt arbetande människor måste kunna lita på att pengarna går till rätt personer. Ska vi knäcka gängen måste vi strypa den här tillförseln av våra gemensamma skattemedel, säger Tenje.

Försäkringskassan: "fasad av vita inkomster".

Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan, säger i ett pressmeddelande att rapporten visar hur gängkriminella utnyttjar socialförsäkringen för att skapa en "fasad av vita inkomster".

​– Vi ser en ökad gängkriminalitet som angriper hela samhället och vi jobbar nu på bred front för att säkra välfärdssystemet. Den här rapporten är ett resultat av att vi myndigheter nu kan dela information med varandra i betydligt större omfattning än tidigare. Därmed kan vi lättare slå sönder den kriminella ekonomin, säger han i en kommentar till Schibstedägda TV4.

Polisens senaste lägesbild visar samtidigt att omkring 67 500 personer ingår i den svenska gängmiljön.

Av dessa klassas 17 500 som aktivt gängkriminella, medan resterande bedöms ha någon form av koppling till nätverken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stegra beviljas mer statligt miljonstöd – trots skulder och uteblivande löner

Publicerad Igår 10:27 – av Redaktionen

Stålbolaget Stegra har beviljats ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd från Energimyndigheten. Detta trots att turkiska arbetare larmat om uteblivna löner i nio månader.

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade batterifabriken Northvolt, som nu har kollapsat.

Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden är att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Men "klimatsmart stål"-projektet har inte varit särskilt lyckat – planen var att stålproduktionen skulle starta 2024 och även skapa stora jobbmöjligheter för invånarna i regionen.

Istället har produktionsstarten skjutits upp till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder har skjutit i höjden.

Ingen lön på nio månader

I november i år larmade turkiska arbetare om att de inte fått lön på nio månader, och att man planerade att hungerstrejka tills lönen kommit på kontot.

Innan dess hade gästarbetarna blivit lovade 13 dollar i timmen, något som sedan sänktes till 9 dollar innan lönen uteblev helt.

I samma veva beklagade sig Stegra att pengarna var slut och att man behövde ytterligare 10 miljarder kronor för att kunna slutföra projektet, något som skattefinansierade SVT rapporterade om.

Grönt ljus för ytterligare skattepengar

Trots problemen med anställdas löneutbetalningar har Energimyndigheten nu beslutat att bevilja Stegra 390 miljoner kronor i statligt stöd.

Motiveringen är att projektet har "goda möjligheter att skynda på omställningen inom järn- och stålindustrin".

Svensk industri befinner sig på sin resa mot fossilfrihet. Den resan kommer att ge Sverige stora fördelar i form av ökad konkurrenskraft och minskade utsläpp. Företagen banar väg framåt genom innovationskraft, nya lösningar och produkter. Men statligt stöd är nödvändigt för att industrin ska kunna ta de tekniksprång som krävs för att lyckas med omställningen, säger Caroline Asserup, Energimyndighetens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Stegra har redan fått en betydande del i statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder kronor, varav 840 miljoner kronor som redan är utbetalda. 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november.

Vidare har bolaget även erhållit 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-parlamentet vill ha åldersgräns för sociala medier

Publicerad Igår 08:44 – av Redaktionen

En resolution om åldersgränser på sociala medier har antagits av EU-parlamentet i syfte att skydda barn och unga. Beslutet är dock inte bindande utan en uppmaning till medlemsländerna att agera.

Enligt resolutionen ska barn vara minst 13 år för att få använda sociala medier, videodelningsplattformar som Youtube samt så kallade "AI-kompisar". Upp till 16 års ålder ska föräldrarnas samtycke krävas. Parlamentet uppmanar EU-kommissionen och medlemsländerna att driva frågan vidare.

Den svenske EU-parlamentarikern Adnan Dibrani (S) välkomnar beslutet.

Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer, säger han till skattefinansierade SVT.

Ledamoten Charlie Weimers (SD) röstade däremot emot. Han ser en risk för politisk övervakning och varnar för att europeiska medborgare kan tvingas legitimera sig med BankID bara för att kommentera inlägg på nätet.

Det återstår frågor kring hur åldersgränsen praktiskt ska tillämpas. Diskussioner pågår om vilka identifieringsverktyg som kan användas utan att äventyra skyddet av personuppgifter.

Danmark på god väg

Australien blir i december det första landet i världen som inför en lagstiftad åldersgräns för sociala medier. Ansvaret för att upprätthålla gränsen ligger på plattformarna, som riskerar böter om de inte följer reglerna.

I oktober lade även den danska regeringen fram ett förslag om att förbjuda sociala medier för alla barn under 15 år, där statsminister Mette Frederiksen pekade starkt mot att skärmarna skapar både beroende och dåligt mående bland unga.

Även i Norge har man lagt fram ett liknande förslag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.