Annons:
Annons:

Sverige rasar i Pisa 2023

Uppdaterad 7 december 2023, Publicerad 7 december 2023 – av Jan Sundstedt
Bredängsskolan
Skolresultaten sjunker rejält i den senaste Pisa-mätningen.

Enligt den senaste Pisa-undersökningen presterar svenska 15-åringar allt sämre i matematik och läsförståelse och är tillbaka på den nivå man låg på för ett drygt decennium sedan. I naturvetenskap ligger resultaten enligt undersökningen kvar på 2018 års nivå och samtidigt sjunker även kunskapsnivåerna i de övriga nordiska länderna.

I den senaste Pisa 2023-rapporten som nyligen presenterats av Skolverket framkommer att elever i Sverige nu presterar på samma nivå som för ett decennium sedan. Resultaten i matematik och läsförståelse har försämrats, och den internationella jämförelsen visar också att endast en handfull länder lyckats höja sina resultat.

Under perioden 2018–2022 har Sverige tappat 21 poäng i matematik, vilket placerar landet på plats 18, jämfört med plats 12 vid den föregående mätningen. Läsförståelsen har drabbats av en sänkning på 19 poäng, med Sverige nu på 14:e plats jämfört med 7:e tidigare.

Grannländerna tappar

För Norge har resultaten aldrig varit så låga inom matematik sedan man började delta 2003, rapporterar norska statskanalen NRK. Enligt rapporten ligger nästan var tredje elev på den lägsta kunskapsnivån när det gäller matematik. Läsförståelsen ligger också lågt men på ungefär samma nivå som förra året.

Annons:

Sedan toppåret 2006 har kunskaperna i matematik hos finländska elever successivt sjunkit. Enligt undersökningen har också var femte elev i Finland fått sämre läsförståelse. Tidigare har finskspråkiga elever legat på högre nivåer än finlandssvenskar, men nu verkar det ha vänt. För första gången presterar finlandssvenskar bättre i matematik än finskspråkiga elever, rapporterar finska statskanalen Yle. I läskunnighet presterar grupperna nu på samma nivå.

I Danmark har man tappat inom både läsförståelse och matematik. Flickors resultat har försämrats mer än pojkars, rapporterar dansk-svenska tidningen News Øresund. Danmark är det enda nordiska land där pojkar presterar bättre än flickor inom matematik och naturvetenskap.

Även inom naturvetenskap har resultaten försämrats, med Finland och Danmark presterande på högre nivå och Norge samt Island på lägre nivå jämfört med Sverige.

"Pandemieffekten"

Trots den nedåtgående trenden ligger elever i Sverige fortfarande över OECD-genomsnittet. Peter Fredriksson, som är generaldirektör för Skolverket, noterar att Sverige nu hamnar i mitten av startfältet och poängterar samtidigt att Finland, som traditionellt sett har högre rankning, nu delar samma nivå som Sverige.

– Pisa-studien är den tredje internationella kunskapsmätningen i år som visar på försämrade resultat i Sverige. Mönstret ser likadant ut i de flesta andra länder. En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket i ett pressmeddelande.

Skolverket pekar ut den så kallade pandemins påverkan som främsta orsak till de dåliga resultaten, där distansstudier och frånvaro ses som en möjlig orsak till den generella nedgången.

Att de senaste 30-40 årens stora inflöde av invandrare påverkar den svenska skolans resultat är i sig ingen nyhet. Något som Skolverket emellertid försöker släta över som förklaringsmodell. Fakta talar dock emot detta.

"Avvaktar och ser"

Skolverket framhåller att samtidigt som resultaten är oroande för det svenska skolsystemet, är det för tidigt att betrakta siffrorna som en långsiktig trend, och hoppas på en återhämtning när de "påverkande faktorerna stabiliseras".

Peter Fredriksson betonar att resultaten inte bör ses som ett negativt trendbrott.

– Vi får avvakta och se om det var en tillfällig nedgång på grund av pandemin, avslutar han.

PISA

Pisa står för Programme for International Student Assessment. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har det övergripande ansvaret för Pisamätningarna. Skolverket ansvarar för det svenska genomförandet och den svenska rapporten.

Pisa genomförs vart tredje år vilket också skulle ha skett 2021 men på grund av pandemin sköts det upp till 2022. Resultatet från Pisa 2022 presenteras globalt och nationellt tisdagen den 5 december. Pisa mäter 15-åringars kunskaper och färdigheter på tre områden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Pisa 2022 är matematik huvudämnet.

Eleverna som genomförde Pisa 2022 är födda 2006, så de flesta går nu andra året i gymnasiet. 81 länder/regioner har deltagit i den senaste Pisa i Europa och globalt.

Källa: TT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Regeringens ultimatum: Ingen EU-budget utan nya Ukrainalån

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 14:07 – av Emil Fjellstedt
Sverige vill koppla EU:s nästa långtidsbudget till nya gemensamma lån till Ukraina. Arkivbild.
Sverige vill koppla EU:s nästa långtidsbudget till nya gemensamma lån till Ukraina. Arkivbild.

Sverige hotar blockera EU:s långtidsbudget om inte alla 27 medlemsländer går med på nya gemensamma Ukrainalån. Det sker trots att det beslutade 90-miljarderslånet redan ger Sverige en garantiandel på 3,1 miljarder euro, enligt regeringens egen beräkning.

Tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna och Österrike ställer Sverige ultimatumet inför förhandlingarna om EU:s budget för 2028–2034. Altinget skriver att nettobetalarna därmed tar unionens framtida budget som gisslan.

Gruppen vill koppla ihop två förhandlingar. I veckan väntas Ursula von der Leyen presentera ett förslag om ett nytt lån, medan António Costa lägger fram sitt förslag till långtidsbudget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) kallade stödet till Ukraina "närmast existentiellt för hela Europa" vid ett förmöte i Dublin i fredags, och drog gränsen vid länderna som inte vill vara med och betala:

Annons:

— Därför är det helt oacceptabelt att göra en budget som innehåller stora ökningar av allt möjligt stöd till samma EU-länder som vill slippa betala till Ukraina. Det kommer vi inte att acceptera, sa han.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), som sitter kvar i en övergångsregering i väntan på en ny statsminister, säger till skattefinansierade statskanalen SVT att hon är bekymrad över att flera länder har dragit ner sitt eget stöd. Samtidigt går länderna isär i frågan.

Garantin som redan finns

Det nuvarande lånet på 90 miljarder euro bygger på ett beslut av EU:s ledare i december. Av de 45 miljarder euro som är avsatta för i år återstår enligt kommissionen 19,2 miljarder att betala ut.

Två tredjedelar går till militärt stöd. Ukraina ska i princip bara återbetala om Ryssland betalar krigsskadestånd, och EU-budgeten står som garanti för upplåningen.

Ungern, Slovakien och Tjeckien står utanför lånet, och deras andel av garantin fördelas på de övriga 24 länderna. Regeringens faktapromemoria räknar med att Sveriges andel av garantin är 3,48 procent, motsvarande 3,1 miljarder euro.

Lånekostnaderna väntas uppgå till omkring 1 miljard euro 2027. Hamnar de på det nya specialinstrumentet blir den svenska andelen cirka 35 miljoner euro, vilket regeringen räknar om till en höjd EU-avgift på cirka 380 miljoner kronor.

Hålet på 70 miljarder

Redan nu pekar uppgifterna mot att pengarna inte räcker. Ukrainas finansieringsgap för 2027 uppskattas till 70 miljarder euro, drygt 780 miljarder kronor.

Enligt Financial Times väntas kommissionen på onsdagen föreslå ett nytt lån på omkring 45 miljarder euro, garanterat av EU-budgeten. Det är en prognos, inget beslut.

Fyra länder, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien, har sagt att de inte vill betala för nästa lån. Slovakiens premiärminister Robert Fico är tydligast.

— Slovakien kommer inte att delta i ännu ett lån till Ukraina på 70 miljarder euro. Punkt. Vi har gjort nog, sa han.

Fico och Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš har kallat kravet på att alla ska betala för utpressning. Ungerns nya premiärminister Péter Magyar vägrar låta landet ta på sig lån eller garantier, medan Bulgarien säger att det inte tänker blockera.

Malmer Stenergard uppmanar i ett pressmeddelande kommissionen att återkomma med förslag om hur de frysta ryska tillgångarna kan användas. EU-ledarna ska diskutera både Ukrainas finansiering och långtidsbudgeten vid toppmötet i Bryssel den 26–27 november, och om hon då fortfarande är utrikesminister är oklart.

Frågan är också om det befintliga lånet någonsin betalas tillbaka. EU-förordningen om lånet anger att Ukraina i normalfallet ska återbetala först när landet får krigsskadestånd eller annan ekonomisk uppgörelse från Ryssland, pengar som ingen kan räkna med.

Kommissionen måste däremot betala tillbaka sina egna lån på finansmarknaden oavsett. Eftersom EU-budgeten garanterar lånet kan notan i slutändan hamna hos de deltagande länderna, däribland Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter AI-satsningen – Lund stoppar elevernas användning

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 08:32 – av Jan Sundstedt
Elever vid bärbara datorer i ett klassrum.
Lund stoppar grundskoleelevers egen AI-användning vid årsskiftet, men lärarnas diagnosverktyg i matematik får vara kvar. Genrebild.

Lunds grundskoleelever ska inte längre själva använda AI i skolan från årsskiftet, av oro för både deras lärande och hälsa. Lärarnas AI-baserade diagnosverktyg i matematik, som hjälper dem att hitta elever som behöver stöd, blir däremot kvar.

Efter årsskiftet blir det stopp för elevernas AI i Lunds grundskolor. Från vårterminens start ska de varken använda generativ AI i skolarbetet eller ha verktygen på sina datorer och andra digitala enheter, enligt förvaltningens förslag. Skälet är oron för vad verktygen gör med elevernas lärande, kunskaper och hälsa.

Mattias Olsson (S), ordförande i barn- och skolnämnden, jämför med sjukvården, där nya behandlingar inte införs förrän man vet att de inte skadar patienterna.

— Vi känner en stor oro för att sätta så här kraftfulla verktyg i händerna på eleverna utan att det är utrett vad det innebär för dem, säger han till skattefinansierade statskanalen SVT.

Annons:

Huvudregeln ska gälla tills kommunen har beslutat om egna riktlinjer för AI i skolan. Närmare anvisningar ska enligt förslaget fastställas av skoldirektören inför årsskiftet.

Stoppet kommer ungefär ett år efter att Lunds kommun gick med i ett pilotprojekt som skulle ge mer AI i elevernas matematikundervisning. Pilotprojektets diagnosverktyg får vara kvar. Det används av lärarna för att upptäcka elever som har det svårare och behöver stöd.

Redan under våren 2026 började kommunen begränsa vilka AI-tjänster eleverna kunde nå på skoldatorerna. Externa tjänster som ChatGPT, Claude, Copilot och Grok blockerades, och inbyggda AI-funktioner i webbläsare och söktjänster stängdes av.

Under hösten skärptes anvisningarna för verktyg som tar över tankearbete som eleverna själva behöver göra. Samtidigt hade sju högstadieskolor genom rektorsbeslut öppnat för AI-tjänsten Gemini, något som den föreslagna huvudregeln sätter stopp för.

På Järnåkraskolan i Lund har eleverna redan en tid varit avstängda från AI. Niondeklassaren Ida Wall tycker att skolan hellre borde lära eleverna att använda verktygen rätt än att bara förbjuda dem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu upphör rabatten i kollektivtrafiken

Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
Tunnelbanetåg mellan Gamla stan och Slussen till vänster och till höger Roslagsbanans tåg vid Stockholms östra.
Hos SL är den 2 december sista dagen att köpa och aktivera rabatterade 30-dagarsbiljetter.

Halva priset på månadskortet tar snart slut, och sista chansen ser olika ut beroende på var man bor. I Stockholm är 2 december sista dag för både köp och aktivering. En rabattbiljett i SL-appen måste aktiveras i tid för att kunna användas.

Regeringen beslutade om de tillfälliga reglerna den 26 juni, och från 1 juli kunde regionerna halvera priset på månadsbiljetter. Enkelresor ingår inte.

Stödet täcker bara biljetter som börjar gälla senast 2 december eller går ut senast vid årsskiftet. Därför har trafikbolagen satt egna slutdatum, vilka skiljer sig åt.

Hos SL kostar en vanlig 30-dagarsbiljett för vuxna 530 kronor till och med 2 december. Därefter gäller ordinarie pris.

Annons:

SL:s presskommunikatör Sophie Gunnarsson har sagt till nyhetsbyrån TT att biljetterna aktiveras automatiskt 2 december, oavsett om de ligger på SL-kort eller i appen. SL:s egna villkor säger emellertid något annat.

Bara biljetten på SL-kortet startar av sig själv och gäller då 2–31 december. En appbiljett som inte har aktiverats i tid förfaller, och SL försöker i stället betala tillbaka pengarna till samma betalsätt som användes vid köpet.

Biljetten på kortet aktiveras även om det redan har en giltig biljett, så perioderna kan överlappa.

SL påpekar också att en sista rabattbiljett inte alltid är billigast. Går den nuvarande biljetten ut 16 december kan en ordinarie biljett för 17 december–15 januari löna sig bättre.

Den som prenumererar betalar halva priset en sista gång 26 november, i praktiken för decemberbiljetten.

SL pendeltåg Stockholm
SL pendeltåg vid Ösmo station, söder om Stockholm. Foto: Jan Sundstedt.

Olika slutdatum hos Västtrafik, Skåne och Norrbotten

Västtrafik säljer rabatterade 30-dagarsbiljetter till och med 2 december och ger köparen upp till 30 dagar att aktivera dem.

En vuxenbiljett för en zon kostar 445 kronor i stället för 890.

— Vi har de köpvillkor vi har sedan tidigare, att man kan aktivera en biljett inom 30 dagar. Kostnaden för de biljetter som inte täcks av statligt stöd har regionen beslutat att ta, säger Patrik Chi, presskommunikatör på Västtrafik, till TT.

Göteborgs Stads egen subvention för folkbokförda som köper periodbiljett för vuxen för zon A i appen Västtrafik To Go är en separat rabatt och fortsätter efter 2 december.

I Skåne tog försäljningen slut redan 2 november. Biljetterna ska aktiveras inom 30 dagar från köpet, vilket för den som handlade sista dagen betyder senast 2 december.

Länstrafiken i Norrbotten säljer fram till den 1 december klockan 23.59 och ger 30 dagars aktiveringstid. Ändå slutar alla rabatterade biljetter att gälla 31 december, oavsett när de aktiveras.

Den som vill ha alla 30 dagar måste aktivera senast 2 december – förlorade dagar betalas inte tillbaka.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Centerpartiet väljer Andersson – V vägrar släppa kravet på ministerposter

Valet 2026

Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
Montage: Elisabeth Thand Ringqvist, Magdalena Andersson och Nooshi Dadgostar
Arkivbild.

Centerpartiet meddelade på söndagen att partiet valt Magdalena Anderssons så kallade totalpaket framför Ulf Kristerssons, men bara på villkor att Vänsterpartiet hålls utanför regeringen. På måndagsmorgonen stod V fortfarande fast vid kravet på ministerposter. 

C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist lämnade beskedet i en intervju med Ekot, där hon berättade om partiets val.

— Centerpartiet har i dag beslutat att gå vidare med Magdalena Anderssons totalpaket.

I sitt skriftliga besked till TT var hon samtidigt noga med att inget är klart. "Efter att ha granskat Anderssons totalpaket är vårt besked att Socialdemokraternas alternativ är det vi väljer att förhandla vidare om", skriver hon.

Annons:

Thand Ringqvist pekar ut "flera avgörande frågor" som återstår: politikens innehåll och riktning, finansieringen av viktiga reformer och det parlamentariska stödet.

Detta menar hon kräver att V släpper sitt krav på att ingå i regeringen och att V och Miljöpartiet ställer sig bakom paketet.

Elisabeth Thand Ringqvist sittande i en mötessal med blicken riktad nedåt.
Elisabeth Thand Ringqvist väljer Magdalena Anderssons totalpaket (arkivbild Sveriges riksdag september 2026).

Vänsterpartiet vägrar backa

Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson välkomnar att C stannar på den rödgröna sidan, men ger inte efter i regeringsfrågan.

— Beskedet att vi ska ingå i regeringen ligger fast. I måndagens P1 Morgon gick hon längre.

Centerpartiet måste enligt Gabrielsson återskapa förtroendet efter oron för att partiet skulle stödja Kristersson som statsminister, och alla partier i ett rödgrönt samarbete måste få igenom egna förslag.

— Man kan inte tro att Andersson är som jultomten och att man kan önska: Vi vill ha vårat paket. Man sitter ner – så ger man och tar, säger Ida Gabrielsson.

Hur Andersson själv ser på läget framgår av en debattartikel i Bonniertidningen Expressen. Där skissar hon på en regering av S, C och MP i samarbete med V, ett upplägg som enligt henne håller C:s båda röda linjer och har majoritetsstöd i riksdagen.

Andersson kallar det också "det enda alternativet som kan garantera ett grundlagsskydd för ägandet av skogen".

Om upplägget inte går i lås har hon redan pekat ut nästa väg: då är det enligt henne "bara en regering där både Socialdemokraterna och Moderaterna ingår" som kan fungera i praktiken utan att vara beroende av Sverigedemokraterna.

Magdalena Andersson och Nooshi Dadgostar i ett delat bildmontage
Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar (V).

Kristersson håller dörren öppen

Moderatledaren Ulf Kristersson skriver på Facebook att han respekterar att C vill utforska utestående frågor på den rödgröna sidan. "Om det inte skulle visa sig vara en framkomlig väg står Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas dörr till Centerpartiet fortsatt öppen", skriver han.

Kristersson har fortfarande talmannens uppdrag att sondera förutsättningarna för en ny regering. Han rapporterar till talman Andreas Norlén på tisdagen den 17 november.

Därefter ska talmannen samtala med samtliga övriga partiföreträdare innan han meddelar nästa steg i regeringsbildningen.


 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.