MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 18 februari 2025

tisdag 18 februari 2025

Svenskarna ser ut att överge borgerliga småpartier

EU-valet 2024

publicerad 10 maj 2024
– av Redaktionen
Liberalernas toppkandidat Karin Karlsbro och KD:s prestigevärvning Alice Teodorescu.

Såväl Kristdemokraterna som Liberalerna och Centerpartiet hänger löst inför sommarens EU-val, visar en sammanställning som Omnipoll gjort baserad på tre EU-valsmätningar som genomförts de senaste veckorna.

För att få en plats i EU-parlamentet måste ett svenskt parti få 4% av rösterna – och enligt sammanställningen hamnar KD på 3,5, Liberalerna på 3,6 och Centerpartiet på 4,2 % – alltså precis över spärren.

– Det är ett allvarligt läge för alla småpartier. Det vore en prestigeförlust att bli av med sina mandat i EU-parlamentet och ett svaghetstecken inför nästa riksdagsval, säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till Omni.

Han pekar också på att EU-valet skiljer sig från riksdagsvalen och att de liberala småpartierna nu inte kan räkna med stödröster från exempelvis Moderaternas väljare.

– Det går inte alls att lita på stödröster på samma sätt som i ett riksdagsval, menar han.

S – störst som vanligt

De tre mätningar som sammanställningen bygger på genomfördes 30 april (Indikator Opinion), 2 maj (Novus) och 5 maj (Verian. Sammanlagt intervjuades nästan 6800 svenskar.

Det kan noteras att Socialdemokraterna i vanlig ordning ser ut att bli det tydligt största partiet med 30,8 % av rösterna – medan både M och SD hamnar en bra bit bakom på runt 18%.

Att trilla ur EU-parlamentet skulle vara lite extra tufft för Liberalerna som i många år har profilerat sig som Sveriges mest EU-vänliga parti.

Socialdemokraterna tycks återigen bli det i särklass största svenska partiet.

Sex svenskar får ledarroller i EU-utskott

EU-valet 2024

publicerad 25 juli 2024
– av Jan Sundstedt
Välbetalda utskottsuppdrag i fem år väntar nu för minst sex svenska EU-parlamentariker.

Sex svenska EU-parlamentariker har valts till vice ordförande i olika EU-utskott. Detta beslutades under tisdagens konstituerande möten i Bryssel där utskottsledamöterna röstade fram sina ledare för de kommande fem åren.

De svenska parlamentarikerna som har valts till vice ordförande är:

  • Karin Karlsbro (L): 3:e vice ordförande i utskottet för internationell handel
  • Charlie Weimers (SD): 2:e vice ordförande i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor
  • Johan Danielsson (S): 1:e vice ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor
  • Isabella Lövin (MP): 1:e vice ordförande i utskottet för utveckling
  • Abir Al-Sahlani (C): 3:e vice ordförande i utskottet för utveckling
  • Jessica Polfjärd (M): 4:e vice ordförande i utskottet för fiskeri

Fyra 4:e vice ordförande återstår att utses vilket väntas ske först efter sommaruppehållet.

Tidigare har Sverige ofta haft minst en ordförande i utskotten, men så inte denna gång. Tyskland (5) och Spanien (3) fick flest ordförandeposter i samband med tisdagens omröstning.

I förhållande till antalet parlamentariker som varje medlemsland har, presterade Sverige tillsammans med Estland bäst. I båda länderna valdes över en fjärdedel av ledamöterna till olika poster.

Liberalernas Karin Karlsbro blir 3:e vice ordförande i utskottet för internationell handel. Foto: EmoIC/CC BY-SA 4.0

Uppdragen utsågs genom omröstning, och ett samarbete mellan de fyra partigrupperna – konservativa EPP, socialdemokratiska S&D, liberala RE och gröna gruppen – resulterade i att de två nationalistiskt sinnade grupperna PfE och ESN inte fick någon ordförande- eller vice ordförandepost överhuvudtaget. Något som kan ses om en medveten strategi av EU:s toppskikt.

Utskottsordföranden och vice ordförandenas har i uppgift att ”leda och effektivisera arbetet inom sina respektive områden”.

Franska frimurare manar till kamp mot Nationell samling

EU-valet 2024

publicerad 17 juni 2024
– av Jan Sundstedt
Ordensällskapets franske stormästare Guillaume Trichard lovar att bekämpa Le Pens parti.

Frankrikes frimurare uttrycker nu en ”djup oro över det överhängande hotet om att extremhögern återtar makten” i landet och lovar att göra allt i sin makt för att stoppa vad man menar är de”reaktionära krafternas strävan att underminera upplysningens grundprinciper”.

I efterdyningarna av valet till EU-parlamentet och i synnerhet de stora framgångarna för nationalistiskt sinnade partiet Nationell samling (Rassemblement National), mobiliserar nu den franska Frimurarorden.

Man har den gångna veckan publicerat ett antal kommunikéer och pressmeddelanden, där man i skarpa ordalag dels kritiserar utgången av valet och dels uppmanar sina anhängare till kamp mot vad man kallar ”extremhögerns” framgångar.

Ett pressmeddelande från kvällen på valdagen den nionde juni lyder: ”Ikväll har Frankrike gått in i en mycket oroande fas av sin historia, med det överhängande hotet om extremhögerns återkomst till makten. Mer än någonsin svävar de humanistiska principerna om frihet, jämlikhet och broderskap, som frimurarna alltid har tjänat och försvarat, i fara. Grand Orient de France kommer, inom de kommande dagarna, att vidta alla initiativ som anses nödvändiga, i samråd med vänligt sinnade frimurare, för att försvara den universalistiska och broderliga republik vi älskar”.

Frimurarna mobiliserar

Frimurarna planerar alltså att inom kort vidta ytterligare åtgärder i överskridande samarbete med andra ordnar, för att ”säkra och försvara den universalistiska och broderliga republiken”. Man uppmanar också samtliga medlemmar att aktivt engagera sig i ”kampen mot extremhögerns frammarsch”.

Enligt ytterligare en kommuniké från den gångna söndagen uttrycker frimurarna djup oro över den ökade risken för att ”extremhögern” kan återta makten i Frankrike. Med det kommande nyvalet till parlamentet bara tre veckor bort betonar frimurarna vikten av att uppmärksamma ”utvecklingen”.

”Förra söndagen gick Frankrike in i en mycket oroande fas av sin historia, med det överhängande hotet om extremhögerns återkomst till makten. Om tre veckor, vid det förestående nyvalet till parlamentet, finns risken att se Frankrike ansluta sig till den dystra skaran av populistiska och nationalistiska extremhögerregeringar större än någonsin. De mest reaktionära krafterna försöker komma överens, med det enda målet att ifrågasätta alla grundläggande principer i Upplysningens filosofi, källan till framsteg”.

Frimurarnas respons efter EU-valet och dess fortsatta mobilisering mot, vad de upplever som, ”ett hot mot demokratin”, inklusive de ”universella värderingar” man säger sig ”försvara”, kan ses i skenet av det ökända ordensällskapets historik. Något som Nya Dagbladet tidigare tagit upp i olika artiklar.

Genom offentliga uttalanden och planerade sammankomster agerar nu Frimurarorden i Frankrike för att adressera ”högerextremismens” eventuella frammarsch i det franska politiska landskapet.

Inga skrällar för ”småpartierna”

EU-valet 2024

publicerad 14 juni 2024
– av Jan Sundstedt
MoD:s partiledare Andreas Sidkvist och Gustav Kasselstrand från Alternativ för Sverige.

Med nästan samtliga 6 589 valdistrikt sluträknade står det också klart att inget av ”småpartierna” utanför riksdagen kunde hota etablissemangspartierna eller var i närheten av att klara fyra-procentspärren och få ett mandat i Bryssel.

Enligt valmyndigheten får övriga anmälda partier tillsammans 2,25 procent av rösterna eller omkring 94 000 röster.

Störst av dessa blev ”Folklistan” med Jan Emanuel och Sara Skyttedal i spetsen – ett parti som Nya Dagbladets Isac Boman tidigare beskrivit som ”ett skolboksexempel på falsk opposition”. Det massmedialt flitigt omskrivna partiet tycks landa på 0,62 procent eller drygt 25 000 röster.

Näst störst av ”övriga partier” blir nationalistiska Alternativ för Sverige med 0,41 procent eller cirka 17 000 röster följt av Piratpartiet på 0,37 (15 300 röster).

Medborgerlig samling blir fjärde störst av partierna utanför riksdagen (0,3 procent) och MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati tycks få 0,19 procent – eller runt 8000 röster.

Övriga partier som fått över 1000 röster i valet är Kristna Värdepartiet (3885), Värdigt Liv (2536), Swexit (2270), det islamistiska partiet Nyans (1746), SKP (1616) och Klimatalliansen (1184). Det kan också noteras att i skrivande stund listas över 8500 röster som ”ogiltiga” – utöver de 33 603 blankröster som registrerats.

Foto: faksimil/Val.se

MoD ser positivt på framtiden – trots missade mål

Trots att Partiet MoD:s initiala målsättning inför EU-valet enligt egen utsago var att ”värva fler medlemmar än Miljöpartiet och Liberalerna samt att få 15 % av rösterna och tre mandat i EU-parlamentet” är man ändå relativt nöjda med sina blygsamma 0,19 procent.

MoD betonar att man ”är det parti som har ökat sin andel av rösterna mest av samtliga partier (inklusive riksdagspartierna) sedan föregående jämförbara valet” då man gick från 0,09 till 0,19 procent.

Partiledaren Andreas Sidkvist menar att man har haft problem att nå ut till väljare på grund av censur, och att om man tar hänsyn till detta ”så är resultatet bra”.

Växer vi i samma takt framöver har vi drygt en halv procent i nästa val. Men lyckas vi nå ut till hela svenska folket innan nästa val lär vi ha uppåt 10 % som röstar på oss utifrån hur många vi nått hittills och andelen av dom som faktiskt röstat på oss”, kommenterar han i ett pressmeddelande.

Man pekar också på att det är ”anmärkningsvärt” att ”andelen ogiltiga röster är dubbelt så många som i föregående val” – någonting man inte säger sig ha fått någon förklaring till, när man kontaktat landets länsstyrelser.

Vänsterextremist invald i EU-parlamentet – slipper åtal för mordförsök

EU-valet 2024

publicerad 14 juni 2024
– av Jan Sundstedt
Ilaria Salis och ett av offren för vänsterextremisternas våld.

Den italienska AFA-aktivisten Ilaria Salis, nyvald ledamot av Europaparlamentet, släpps nu från häktet i Ungern efter att ha tilldelats åtalsimmunitet.

Salis, tidigare anklagad och häktad för grova våldshandlingar mot utpekade nationalistiska demonstranter under Ungerns Hedersdag, slipper av allt att döma nu alla rättsliga påföljder.

Ilaria Salis, en 40-årig lärare och ledande medlem av Italiens våldsbejakande AFA-rörelse, har varit föremål för internationell uppmärksamhet ända sedan hennes gripande i Budapest förra året.

Anklagelserna om att ha deltagit i ett mordförsök mot deltagare under en nationalistisk sammankomst i Budapest, blev startskottet till ett långvarigt rättsligt förfarande där Salis, som hållits i förvar med hand- och fotbojor, hela tiden har hävdat sin oskuld.

Enligt åklagaren angrep AFA-extremisterna, inklusive Ilaria Salis, bland annat en man i 40-årsåldern i Gazdagrét-distriktet med järnrör och batonger. Polisen uppger att aktivisterna trodde, felaktigt, skulle det visa sig, att mannen var en av deltagarna i den nationalistiska demonstrationen.

Riskerade 20 års fängelse

Den italienska vänsterextremisten riskerade 20 års fängelse för mordförsök. Hon undgår emellertid och uppseendeväckande nog nu åtal, något Fria Tider uppmärksammat.

Detta mot bakgrund av att hon just blivit invald i Europaparlamentet och därmed blir straffrättsligt immun som nybliven EU-parlamentariker, vilket innebär att hon inte längre kan åtalas för brott begångna innan hon blev invald – så länge en majoritet av parlamentarikerna inte röstar för att upphäva hennes immunitet.

Reaktionerna på Ilaria Salis frigivning har varit blandade då fallet har väckt uppmärksamhet och hennes handlingar rört upp känslor, både i Italien och internationellt.

Rom har tidigare reagerat starkt på behandlingen av henne och krävt ”en rättvis rättegång och human behandling”. För Ungerns del har regeringen där försvarat sitt agerande, trots viss internationell kritik och italienska vänsterprotester.

Ilaria Salis valdes som representant för vänsterpartiet Alleanza Verdi e Sinistra, AVS, som ingår i samma partigrupp i EU-parlamentet som Miljöpartiet och de nyvalda ledamöterna Alice Bah Kuhnke, Isabella Lövin och Pär Holmgren.