Annons:

Kommentar: Svenska skolskjutningar kan inte bli det nya normala

Ökade otryggheten

Så har det skett än en gång; ett vansinnesdåd à la Det Nya Sverige. Denna gång i form av en skjutning inne på en, enligt uppgifter, skoltoalett. På riktigt - en skoltoalett! Hundratals tankar far genom degklumpen innanför skallbenet… Vad sjutton är det som pågår i Sverige? Vad är det för fel på folk? Var är föräldrarna? Varför görs det ingenting åt eländet? Samtidigt som skolans rektor pratar kanslispråk skjuts och sprängs det som aldrig förr i landet, med sedvanlig politisk handlingsförlamning som ett brev på posten.

Uppdaterad september 5, 2024, Publicerad september 5, 2024 – av Jan Sundstedt
Högstadielever som skjuter varandra inne på skoltoaletter - hur kunde vi hamna här?
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Som Nya Dagbladet under gårdagen rapporterade sköt under onsdagsmorgonen en ung pojke en jämnårig pojke inne på en skoltoalett på Trångsundsskolan (F-9), Huddinge Kommun. Endast försynen och en stor portion tur tycks göra så att den skjutne pojken ser ut att överleva mordförsöket.

Det är inte första, och, är jag rädd, förmodligen inte sista gången jag tvingas skriva en kommentar kring den sjukliga nedmonteringen av den svenska så kallade tryggheten. Senast var det med anledning av det fruktansvärda mordet på blott 39-årige Michael Janicki. Skjuten i huvudet framför sen 12-årige son. Om nu någon Nato-vurmande ”folkvald” politiker mot förmodan minns…

Motivet/orsaken bakom mordförsöket på skoltoaletten är i rådande stund oklart. Det kan handla om precis vad som helst. I dagens Sverige kan det tydligen räcka med en blick åt ”fel” håll, ett vantolkat sms, kärleksgnabb eller – dessvärre alltför vanligt – betydligt allvarligare saker som exempelvis droghandel.

Polisutredningen, som det heter, pågår. Vi får förhoppningsvis framgent reda på vad som kan ha orsakat nidingsdådet. Men låt oss vara ärliga – oavsett om motivet ligger i en personlig ”konflikt”, droghandel eller något annat mer obskyrt, så är dådet likväl symptomatiskt för en djupare sjukdom i samhället.

Annons:

Ett samhälle där det blir allt vanligare att ungdomar ser vapenvåld som en naturlig utväg och ”lösning”. Hur hamnade vi här? Var kom vi bort oss? Hur blev det normalt för barn och unga att bära skjutvapen till skolan som om det vore en nyckelknippa eller en djurgårdshalsduk?

Handling istället för kansli- och fikonspråk – ja tack

I efterspelet till skjutningen har Trångsundsskolans (vars fyra ledord är Kunskap/Trygghet/Hälsa/Rörelse) rektor Kaj Majuri uttalat sig om skjutningen. Dessvärre är merparten av uttalandena mer av fikon- och kanslispråk än firma Lars Ekborg/Beppe Wolgers.

Den drabbade skolans rektor Kaj Majuri. Foto: faksimil/SVT

När Nya Dagbladet får kontakt med Kaj Majuri för en kommentar, säger han att han har "ingen aning" på frågan om vad som kan ha varit upprinnelsen att pojkarna blivit "oense". Rektorn beklagar även sitt sitt ordval "konflikt" och menar att man istället kan använda till exempel "bråk". På frågan om de båda högstadieeleverna kan ha kopplingar till gängkriminalitet, svarar han "inte vad jag vet" - vilket förstås kanske inte alla gånger är så lätt för skolvärlden att känna till.

Tveklöst vill ingen inom skolvärlden, vare sig rektor eller annan personal, medvetet ha skjutningar på sin skola, och givetvis förstår jag att Kaj Majuris situation just nu är en rejäl surdeg. Oaktat detta vore det uppskattat med en anings mer klarspråk och handling. Skjutningar på skoltoaletter är inte "bråk" utan ett symptom på en sjuklig cancersvulst som å det snaraste måste åtgärdas.

Och politikerna då? Låt oss inte förvänta oss alltför avancerade lösningar inte. De kommer att hålla sina vanliga presskonferenser. "Vi tar det här på största allvar", kommer någon ansvarslös pamp att säga, medan horder av PR-rådgivare försäkrar att rätt ord samt kameravinkel används. Handlingskraft? Glöm det. Lösningar? Dröj kvar i era drömmar.

Tanken på att stoppa den här dödsspiralen med riktiga reformer – starka åtgärder som faktiskt gör skillnad – verkar vara lika fjärran som sänkta matpriser, rimliga hyror och bostadspriser eller för den delen stoppade utbetalningar till krigande regimer.

Sverige dåtid nutid
Samhällskollapsen har gått i rekordfart. Montage: Foto: privat/Jan Sundstedt, faksimil/TV4

Föräldraansvar

Vad är föräldrarna, frågar sig vän av ordning? Finns det något hopp att återuppliva den tynande föräldrarollen? Ja faktiskt, föräldrarna kanske borde få en del av skulden?! Trots att många föräldrar själva kämpar i - och mot - ett system som misslyckats på alla nivåer. Med socialtjänsten under isen, skolorna överbelastade och polisen bakbunden av byråkrati (viktigt dock att jaga "näthatare"), är det inte konstigt att föräldrar ofta står maktlösa.

Resultatet av allt ovan tycks delvis ha blivit att vi fostrat och fostrar en generation unga där våldet kryper in allt närmare, och där samhällets stöttepelare – rättsväsendet, utbildningen, den sociala tryggheten – verkar rasa inför våra ögon. Så vad väntar vi på? Att nästa skoltoalett ska bli brottsplats? Ska vi bara rycka på axlarna när nästa tragedi drabbar? Det här handlar inte längre om enstaka incidenter eller "konflikter som urartar".

Det här är en Kollaps - tro inget annat. Och tills de som sitter vid makten förstår det och faktiskt agerar, är vi dömda att se fler rubriker om skolskjutningar, mord på barn, unga och dess anhöriga. Det räcker med förstörda hem, oroliga och förkrossade föräldrar, syskon och andra släktingar. Ingen ska tvingas växa upp med ljudet av sirener som bakgrundsmusik i sina liv.

Dags att ställa riktiga krav

Men kanske, bara kanske, finns det fortfarande tid att vända den här skutan innan den går under helt. Det kräver dock att vi slutar acceptera vansinnet som en del av vår vardag. Att vi vägrar rycka på axlarna och istället börjar ställa krav. På politiker som hellre poserar för pressbilder än tar itu med de verkliga problemen. På skolledare som måste se bortom "bråk" och inse att det här handlar om något större, något mörkare.

Och kanske allra viktigast: att vi som samhälle vågar ta ett steg tillbaka och se var vi har hamnat – och varför. För det är här ansvaret vilar, på var och en av oss. Det är vi som måste våga kräva förändring, vägra acceptera förfallet, och – om inget annat – ge våra barn en chans att växa upp i ett samhälle där ljudet av kull på skolgården, kompisgnabb om huruvida DIF eller AIK är Sveriges bästa fotbollslag, är våra barns dagliga följeslagare och inte sirener.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nio av tio granskade norska skolor brast i skyddet mot våld

Ökade otryggheten

Publicerad september 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
En lärare sitter på en bänk i en skolkorridor med klädkrokar och skolväskor.
Arbeidstilsynet har efter mer än 1 000 inspektioner i norska skolor funnit att nio av tio granskade skolor brast i skyddet mot våld och hot.

Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden.

I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning.

Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025.

Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse.

Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.

Kommunerna ska följa lagen

Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning.

Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen.

Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun.

Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga hamnade i fängelse i fjol

Ökade otryggheten

Publicerad september 15, 2026 – av Emil Fjellstedt
Den röda huvudbyggnaden vid Kristianstadsanstalten med parkerade bilar på gården.
Kristianstadsanstalten. Brå redovisar att beläggningen på anstalternas ordinarie platser nådde 141 procent under 2025.

Aldrig på 30 år har så många sänts in bakom murarna som under 2025. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) påbörjade 12 754 personer en fängelseverkställighet under fjolåret – samtidigt som anstalterna i snitt belades till 141 procent av sina ordinarie platser.

Statistiken, som publicerades under tisdagen, visar att antalet nyintagna ökade med 942 personer eller 8 procent jämfört med 2024. Det är den högsta nivån sedan 1995.

Ännu tydligare syns förändringen i antalet personer som sitter inne samtidigt. Den 1 oktober 2025 hade 9 087 personer en pågående fängelseverkställighet, varav 8 352 män och 735 kvinnor. Det är 11 procent fler än vid samma tidpunkt 2024 och 115 procent fler än 2016, då 4 231 personer satt på anstalt. Anstaltsbefolkningen har alltså mer än fördubblats på tio år.

Brå pekar på straffskärpningarna

Brå förklarar ökningen främst med de senaste årens straffskärpningar.

Under den senaste tioårsperioden syns en tydlig ökning av antalet nyintagna i fängelse och antalet personer som avtjänar längre fängelsepåföljder. Ökningen förklaras främst av de straffskärpningar som har genomförts de senaste åren, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå.

Siffrorna ger henne stöd. Antalet nyintagna med en påföljd längre än två år har ökat med 207 procent sedan 2016, till 2 903 personer. De allra längsta straffen – mer än fyra år – har ökat med 319 procent, från 318 personer 2016 till 1 331 personer 2025. Under fjolåret påbörjade 31 personer en livstidspåföljd, mot 11 personer 2016. Den 1 oktober 2025 avtjänade 262 personer livstids fängelse.

Samtidigt är majoriteten av de nyintagna inga långtidsdömda. 77 procent hade dömts till högst två år och nästan hälften, 45 procent, hade inte haft någon kriminalvårdspåföljd tidigare. Narkotikabrott var huvudbrott för 35 procent av dem som togs in under 2025, och för 29 procent av samtliga intagna den 1 oktober.

141 procents beläggning

Den konkreta följden mäts i celler. Den genomsnittliga beläggningsgraden på anstalternas ordinarie platser låg under 2025 på 141 procent. Beläggningen har ökat varje år sedan 2018, det år då Brå började mäta, och då låg den på 92 procent – alltså under taket.

Medelbeläggningen under 2025 var 7 440 inskrivna, 6 908 män och 532 kvinnor. Till det kommer häktena, där i genomsnitt 3 553 personer satt inskrivna per dag, två procent fler än året innan.

Av dem som togs in på anstalt under 2025 var 90 procent män och 10 procent kvinnor. 78 procent hade svenskt medborgarskap och 39 procent var under 30 år.

Utvecklingen är ingen engångsavvikelse. Redan för 2024 års siffror kunde Nya Dagbladet rapportera om 8 206 intagna och 11 812 nyintagna – vilket vid det tillfället var den högsta nivån på 28 år. Ett år senare har båda nivåerna stigit igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gängens rekryteringsförsök når barnens idrottsplatser

Organiserade brottsligheten

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Två fotbollsmål på en gräsplan intill bostadshus och träd.
En kommunenkät visar att 54 kommuner har upplevt gängrelaterade problem vid idrottsanläggningar.

På svenska idrottsplatser har kommuner sett misstänkta rekryteringsförsök, narkotikagömmor och möten mellan kriminella. En ny enkät visar att problemen berör nära var femte kommun – i miljöer där barn och unga ska kunna träna tryggt.

Uppgifterna kommer från Bonnierägda DN:s enkät till Sveriges 290 kommuner. Av de 287 som svarade uppgav 54 att de hade upplevt gängrelaterade problem vid kommunala idrottsanläggningar – nära var femte svarande kommun. Svaren samlades in mellan den 12 maj och den 1 juli 2026.

30 kommuner hade noterat försök eller misstänkta försök att rekrytera barn och unga. 29 hade hittat gömmor med bland annat narkotika. Kommunerna beskrev även våld, hot, skadegörelse och att kriminella använder anläggningarna som mötesplatser.

11-åringar tillfrågades om jobb

I Botkyrkas enkätsvar beskrivs hur unga vuxna omkring 20 år frågade några 11-åringar om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem.

I Haninge har narkotikagömmor hittats i blomlådor, papperskorgar och allmänna toaletter, men också under tak och under konstgräs. Problemen är inte begränsade till storstäder och deras kranskommuner: även mindre orter som Sala och Bollnäs finns bland dem som rapporterat problem.

Polismyndigheten framhåller att unga kan kontaktas av kriminella även på idrottsplatser. I maj beskrev myndigheten kontakter vid Stuvsta IP i Huddinge och Skytteholms IP i Solna som uppfattats som försök att få barn att begå kriminella handlingar. Exakt vad som hade hänt i de två fallen var dock inte helt fastställt.

Där unga finns kommer de som vill dra in dem i kriminalitet också att finnas – det gäller både i digitala som fysiska miljöer., sade Raoul Silverbring, kommunpolis i Solna.

Fler vuxna och färre gömställen

Haninge har svarat med ökad vuxennärvaro, bättre belysning och nedklippta buskar. Bland kommunernas övriga åtgärder finns väktare, fältassistenter, lås, larm och bättre skydd mot obehörigt tillträde, liksom tätare samverkan med polis, socialtjänst och föreningsliv.

Polisen uppmanar vuxna som oroar sig för att ett barn dras in i kriminalitet att söka hjälp direkt hos polis, socialtjänst eller skola.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dottern efter dödsmisshandeln av Mattias utanför Burger King: Pappa försvarade mig

Ökade otryggheten

Uppdaterad september 4, 2026, Publicerad september 3, 2026 – av Jan Sundstedt
Minnesplatsen i Karlstad till vänster och Mattias, 48, till höger.
Minnesplatsen i Karlstad till vänster och Mattias, 48, till höger. Enligt dottern tog han henne i försvar före dödsmisshandeln.

Mattias, 48, misshandlades så svårt utanför Burger King i centrala Karlstad att hans liv inte gick att rädda. Hans 18-åriga dotter berättar att pappan tog henne i försvar efter att en av de två misstänkta männen gjort ovälkomna närmanden mot henne.

Polisen fick larm klockan 01.25 natten till söndagen den 30 augusti. Ett bråk hade brutit ut utanför en restaurang på Östra Torggatan i centrala Karlstad.

På platsen fann patrullen en svårt skadad man i 50-årsåldern och grep två män i 20-årsåldern, enligt polisen.

Ambulansen förde Mattias till Universitetssjukhuset i Örebro. Läkarna försökte rädda hans liv, men skadorna var för svåra. Familjen fick dödsbeskedet några timmar senare.

Värmlands tingsrätt häktade på onsdagen en 19-årig och en 20-årig man på sannolika skäl misstänkta för dråp. Båda kommer från Trollhättan och nekar till brott.

Männen kände varandra sedan tidigare, men utredningen har inte visat någon tidigare koppling mellan dem och Mattias.

Dottern: "Han var min hjälte"

Flera familjemedlemmar befann sig i Karlstad under lördagskvällen. Mattias dotter hade besökt konserten "Tribute to rock" och gick senare genom centrum tillsammans med sin mamma, mormor och pappa.

En av de båda männen gjorde ovälkomna närmanden mot dottern tidigare under kvällen, uppger hon för Aftonbladet. Mattias tog henne då i försvar.

Efter artikelns publicering uppgav åklagare Cecilia Aronsson att det för närvarande inte finns någon misstanke om sexuella ofredanden i samband med händelsen. Dottern har beskrivit det inträffade som ”ovälkomna närmanden”, medan polis och åklagare ännu inte har offentliggjort vad som utlöste bråket.

Dottern såg därefter hur de nu häktade männen angrep pappan med sparkar och slag och hur Mattias till slut föll till marken.

Jag ser min pappa falla ner till backen och då står jag och skriker "nej jag vill inte förlora pappa".

Ingen av de människor som bevittnade bråket vågade enligt dottern ingripa. Hon följde sedan ambulansen till Örebro tillsammans med flera anhöriga.

Vänner, anhöriga och andra Karlstadsbor har efter dödsmisshandeln i Karlstad lagt blommor, tänt ljus och skrivit hälsningar vid platsen.

Dottern beskriver sin pappa som en man som älskade att fiska och som alltid fick henne att skratta.

Tidigare dömd för misshandel

Den häktade 20-åringen dömdes i fjol för misshandel efter ett våldsdåd i Trollhättan. Han och två andra unga män slog och sparkade en man som låg på marken.

Domstolen dömde den nu häktade 20-åringen till enbart villkorlig dom och samhällstjänst, medan de två andra männen dömdes till fängelse för grov misshandel.

Den 19-årige mannen har tidigare dömts för olovlig körning. Båda misstänkta omfattas nu av restriktioner i häktet och får bland annat inte ta emot besök, kommunicera elektroniskt eller ta emot försändelser.

Flera personer befann sig på Östra Torggatan när bråket bröt ut. Åklagare Cecilia Aronsson vill därför komma i kontakt med människor som såg eller hörde något.

Utredarna undersöker också om övervakningskameror eller privatpersoner fångade händelsen på film. Aronsson har inte velat kommentera vad som utlöste bråket eller hur misshandeln gick till.

Åklagaren måste väcka åtal senast den 30 september klockan 11. Fram till dess fortsätter polisen att samla in vittnesuppgifter, filmer och annan bevisning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.