Annons:
Annons:

Kommentar: Svenska skolskjutningar kan inte bli det nya normala

Ökade otryggheten

Så har det skett än en gång; ett vansinnesdåd à la Det Nya Sverige. Denna gång i form av en skjutning inne på en, enligt uppgifter, skoltoalett. På riktigt - en skoltoalett! Hundratals tankar far genom degklumpen innanför skallbenet… Vad sjutton är det som pågår i Sverige? Vad är det för fel på folk? Var är föräldrarna? Varför görs det ingenting åt eländet? Samtidigt som skolans rektor pratar kanslispråk skjuts och sprängs det som aldrig förr i landet, med sedvanlig politisk handlingsförlamning som ett brev på posten.

Uppdaterad 5 september 2024, Publicerad 5 september 2024 – av Jan Sundstedt
Högstadielever som skjuter varandra inne på skoltoaletter - hur kunde vi hamna här?
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Som Nya Dagbladet under gårdagen rapporterade sköt under onsdagsmorgonen en ung pojke en jämnårig pojke inne på en skoltoalett på Trångsundsskolan (F-9), Huddinge Kommun. Endast försynen och en stor portion tur tycks göra så att den skjutne pojken ser ut att överleva mordförsöket.

Det är inte första, och, är jag rädd, förmodligen inte sista gången jag tvingas skriva en kommentar kring den sjukliga nedmonteringen av den svenska så kallade tryggheten. Senast var det med anledning av det fruktansvärda mordet på blott 39-årige Michael Janicki. Skjuten i huvudet framför sen 12-årige son. Om nu någon Nato-vurmande ”folkvald” politiker mot förmodan minns…

Motivet/orsaken bakom mordförsöket på skoltoaletten är i rådande stund oklart. Det kan handla om precis vad som helst. I dagens Sverige kan det tydligen räcka med en blick åt ”fel” håll, ett vantolkat sms, kärleksgnabb eller – dessvärre alltför vanligt – betydligt allvarligare saker som exempelvis droghandel.

Polisutredningen, som det heter, pågår. Vi får förhoppningsvis framgent reda på vad som kan ha orsakat nidingsdådet. Men låt oss vara ärliga – oavsett om motivet ligger i en personlig ”konflikt”, droghandel eller något annat mer obskyrt, så är dådet likväl symptomatiskt för en djupare sjukdom i samhället.

Annons:

Ett samhälle där det blir allt vanligare att ungdomar ser vapenvåld som en naturlig utväg och ”lösning”. Hur hamnade vi här? Var kom vi bort oss? Hur blev det normalt för barn och unga att bära skjutvapen till skolan som om det vore en nyckelknippa eller en djurgårdshalsduk?

Handling istället för kansli- och fikonspråk – ja tack

I efterspelet till skjutningen har Trångsundsskolans (vars fyra ledord är Kunskap/Trygghet/Hälsa/Rörelse) rektor Kaj Majuri uttalat sig om skjutningen. Dessvärre är merparten av uttalandena mer av fikon- och kanslispråk än firma Lars Ekborg/Beppe Wolgers.

Den drabbade skolans rektor Kaj Majuri. Foto: faksimil/SVT

När Nya Dagbladet får kontakt med Kaj Majuri för en kommentar, säger han att han har "ingen aning" på frågan om vad som kan ha varit upprinnelsen att pojkarna blivit "oense". Rektorn beklagar även sitt sitt ordval "konflikt" och menar att man istället kan använda till exempel "bråk". På frågan om de båda högstadieeleverna kan ha kopplingar till gängkriminalitet, svarar han "inte vad jag vet" - vilket förstås kanske inte alla gånger är så lätt för skolvärlden att känna till.

Tveklöst vill ingen inom skolvärlden, vare sig rektor eller annan personal, medvetet ha skjutningar på sin skola, och givetvis förstår jag att Kaj Majuris situation just nu är en rejäl surdeg. Oaktat detta vore det uppskattat med en anings mer klarspråk och handling. Skjutningar på skoltoaletter är inte "bråk" utan ett symptom på en sjuklig cancersvulst som å det snaraste måste åtgärdas.

Och politikerna då? Låt oss inte förvänta oss alltför avancerade lösningar inte. De kommer att hålla sina vanliga presskonferenser. "Vi tar det här på största allvar", kommer någon ansvarslös pamp att säga, medan horder av PR-rådgivare försäkrar att rätt ord samt kameravinkel används. Handlingskraft? Glöm det. Lösningar? Dröj kvar i era drömmar.

Tanken på att stoppa den här dödsspiralen med riktiga reformer – starka åtgärder som faktiskt gör skillnad – verkar vara lika fjärran som sänkta matpriser, rimliga hyror och bostadspriser eller för den delen stoppade utbetalningar till krigande regimer.

Sverige dåtid nutid
Samhällskollapsen har gått i rekordfart. Montage: Foto: privat/Jan Sundstedt, faksimil/TV4

Föräldraansvar

Vad är föräldrarna, frågar sig vän av ordning? Finns det något hopp att återuppliva den tynande föräldrarollen? Ja faktiskt, föräldrarna kanske borde få en del av skulden?! Trots att många föräldrar själva kämpar i - och mot - ett system som misslyckats på alla nivåer. Med socialtjänsten under isen, skolorna överbelastade och polisen bakbunden av byråkrati (viktigt dock att jaga "näthatare"), är det inte konstigt att föräldrar ofta står maktlösa.

Resultatet av allt ovan tycks delvis ha blivit att vi fostrat och fostrar en generation unga där våldet kryper in allt närmare, och där samhällets stöttepelare – rättsväsendet, utbildningen, den sociala tryggheten – verkar rasa inför våra ögon. Så vad väntar vi på? Att nästa skoltoalett ska bli brottsplats? Ska vi bara rycka på axlarna när nästa tragedi drabbar? Det här handlar inte längre om enstaka incidenter eller "konflikter som urartar".

Det här är en Kollaps - tro inget annat. Och tills de som sitter vid makten förstår det och faktiskt agerar, är vi dömda att se fler rubriker om skolskjutningar, mord på barn, unga och dess anhöriga. Det räcker med förstörda hem, oroliga och förkrossade föräldrar, syskon och andra släktingar. Ingen ska tvingas växa upp med ljudet av sirener som bakgrundsmusik i sina liv.

Dags att ställa riktiga krav

Men kanske, bara kanske, finns det fortfarande tid att vända den här skutan innan den går under helt. Det kräver dock att vi slutar acceptera vansinnet som en del av vår vardag. Att vi vägrar rycka på axlarna och istället börjar ställa krav. På politiker som hellre poserar för pressbilder än tar itu med de verkliga problemen. På skolledare som måste se bortom "bråk" och inse att det här handlar om något större, något mörkare.

Och kanske allra viktigast: att vi som samhälle vågar ta ett steg tillbaka och se var vi har hamnat – och varför. För det är här ansvaret vilar, på var och en av oss. Det är vi som måste våga kräva förändring, vägra acceptera förfallet, och – om inget annat – ge våra barn en chans att växa upp i ett samhälle där ljudet av kull på skolgården, kompisgnabb om huruvida DIF eller AIK är Sveriges bästa fotbollslag, är våra barns dagliga följeslagare och inte sirener.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Poliser vittnar om råare klimat: ”Hot och våld har normaliserats”

Ökade otryggheten

Publicerad 27 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Uniformerad kvinnlig polis med fläta, sedd bakifrån framför rulltrappor i en stationsmiljö.
Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten uppger att de utsatts för hot eller våld under en tolvmånadersperiod.

Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten har under en tolvmånadersperiod utsatts för hot eller våld. Nästan varannan säger att kollegorna sällan eller aldrig räcker till när det blir farligt.

Siffrorna kommer från en Novusundersökning som Polisförbundet presenterade under måndagen. Poliserna besvarade enkäten i januari och februari 2026 och redogjorde då för de föregående tolv månaderna.

— Det är en helt oacceptabel siffra och någonting som vi inte ska vänja oss vid att normalisera, säger förbundsordföranden Katharina von Sydow i Schibsted-kanalen TV4:s Nyhetsmorgon.

Hela 45 procent av poliserna i ingripandeverksamheten anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många kollegor i yttre tjänst för att hantera potentiellt eller faktiskt våld mot kollegor.

Annons:

"Gränsen för någon att använda våld har sänkts"

Poliserna själva beskriver ett hårdare samhällsklimat och en grövre brottslighet. "Allt har blivit grövre och potentiellt farligare", skriver en av dem i enkäten.

En annan uppger: "I dag hotar ungdomar 12–17 år poliser till livet och slåss mot polis". En tredje berättar att man "drar av fyrverkeripjäser vid polisstationen/fordon/patruller" och "går efter poliser på väg hem".

Andelen var ännu högre när Polisförbundet gjorde samma undersökning 2023. Då hade nio av tio ingripandepoliser utsatts för hot eller våld.

Johan Löfling Tärnström har arbetat som polis i tio år och är i dag verksam i Haninge och Nynäshamn. För TV4 berättar han om ett ingripande där tre poliser försökte få med sig en man till polisbilen.

— Trots att vi använde pepparsprej vid det tillfället så fick han tag i mitt hår och slet av en hårtuss från mig, säger han.

Förbundet kräver fler poliser

Polisförbundet vill att poliskåren fortsätter växa, både med nya poliser och med erfarna som återvänder till yrket. Förbundet driver också frågor om skyddsutrustning som sitter rätt, ett starkare integritetsskydd för poliser och deras familjer samt återkommande fortbildning genom hela yrkeslivet.

Ett ansvar lägger förbundet på politiken.

— Politiken har under de senaste 10–15 åren varit ganska ryckig. Man har satsat på polisen och sedan har man glömt av det och satsat igen, säger Katharina von Sydow.

Undersökningen bygger på anonyma svar från 1 314 poliser. Urvalet drogs slumpmässigt ur förbundets medlemspanel, och 47 procent av nettourvalet genomförde hela webbintervjun.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

264 minderåriga i grova gängbrott – nu granskas samhällets insatser

Ökade otryggheten

Publicerad 26 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Socialstyrelsen ska undersöka riskfaktorer, uppväxtvillkor och tidigare myndighetskontakter för de 264 minderåriga i kartläggningen. Genrebild.

Socialstyrelsen har identifierat 264 barn och unga under 18 år som rättsväsendet har lagfört eller prövat för grova våldsbrott kopplade till gängkriminalitet. Myndigheten ska nu granska deras uppväxt och kontakter med samhället.

Kartläggningen gäller åren 2020–2024 och brott som mord och mordbrand där dådet hör ihop med organiserad brottslighet, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ungefär var tionde i gruppen är barn under 15 år, och antalet är även högre än vad myndigheten räknat med.

Bedömningen före kartläggningen låg på 150–200 barn, uppger Ekot.

Annons:
Kriminalvården har under flera år sett en eskalerande ökning av barn och unga inblandade i grova våldsbrott. Foto: Kriminalvården

Kartläggningen omfattar perioden 2020–2024 men mäter däremot ingen utveckling över tid.

Siffrorna betyder inte heller att domstolar har dömt samtliga 264.

Nu ska Socialstyrelsen undersöka de 264 barnens bakgrund för att få en bild av varför vissa barn hamnar i organiserad brottslighet.

Granskningen ska omfatta riskfaktorer, bakgrund, uppväxtvillkor och barnens kontakter med olika aktörer.

— Vi ska se vilka riskfaktorer vi kan se, bakgrundsfaktorer, uppväxtvillkor som är viktiga att kartlägga samt vilken kontakt de haft med olika aktörer för att se var samhället har brustit i kontakten med de här barnen, säger Johanna Kumlin, avdelningschef vid Socialstyrelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Annons:

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fyra skolbarn till sjukhus efter godisfynd

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har ingen koppling till händelsen.

Fyra barn i tioårsåldern smakade på vad som såg ut som godis i samband med en fritidsutflykt i Älvsjö, i södra Stockholm. Barnen fördes till sjukhus för kontroll och polisen utreder nu händelsen.

Polis och ambulans ryckte under onsdagen ut till en skola i Älvsjö, uppger polisen.

I samband med en fritidsutflykt hade barn hittat vad som såg ut att vara godis, och några av barnen hann smaka innan personalen satte stopp.

Samtliga barn är cirka tio år, och fyra av dem fördes till sjukhus för kontroll.

Annons:

Personalen larmade polisen som var snabbt på plats och tog fyndet i beslag.

Skulle kunna vara narkotika

TV4 rapporterar att skolan ringde polisen strax efter klockan tre och att barnen hittade godiset i skogen intill skolan.

– Det var strax efter klockan tre som vi fick samtal från en skola med anledning av att barn har hittat någonting som uppfattades vara godis i skogen intill skolan. Det skulle kunna vara narkotiska preparat i godiset. Det vi känner till är att fyra barn smakat på godiset, säger Per Fahlström, presstalesman vid Stockholmspolisen.

Skolans biträdande rektor formulerar sig mer bestämt i ett utskick till vårdnadshavarna. Enligt utskicket hittade barnen under fritidsutflykten "en gömma med narkotika".

Polisen kan för närvarande varken bekräfta eller dementera att det barnen åt är narkotika.

En anonym förälder beskriver sitt barns reaktion för TV4: — Mitt barn var väldigt uppskrämt, ledset och upprivet, säger föräldern.

Polisen har upprättat en anmälan om vållande till kroppsskada och narkotikabrott och utreder vad barnen fick i sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.