Annons:

Svenska Kraftnät vill behålla ”orättvisa” elområden

Energikrisen

Uppdaterad april 28, 2025, Publicerad april 28, 2025 – av Redaktionen
Under vissa perioder har de svenska elpriserna i söder varit 150-200 gånger högre än de i norr.

I vintras var elen i södra Sverige stundtals hela 167 gånger högre per kWh än i de nordligaste delarna – och de extrema prisskillnaderna har av många länge kritiserats för att vara djupt orättvisa.

Trots detta vill Svenska Kraftnät ändå behålla de nuvarande elområdena – ett besked som får experter att rasa och ifrågasätta myndigheternas kompetensnivå.

Myndigheten har tidigare lyft fram tänkbara alternativ där det bland annat talats om att hela södra Sverige skulle slås ihop till ett enda elområde – att de två nordligaste elområdena slås ihop och att Stockholm skulle bli ett helt eget elområde.

Inget av dessa förslag kommer dock att bli verklighet. De hårt kritiserade indelningar som funnits sedan 2011 blir kvar även fortsättningsvis, och myndigheten menar själva att alla alternativ man gått igenom är sämre än dagens system.

Annons:

– När vi simulerar hur elmarknaden skulle fungera med de här olika tänkta elområdena har vi sett att det skulle ge en lägre samhällsekonomisk nytta, säger Mårten Bergman, chef för transmission och elmarknad på Svenska Kraftnät, till TT.

Det påståenden köpet dock inte Mats Nilsson, elmarknadsexpert och docent vid Södertörns högskola, utan kallar myndighetens slutsatser för ”nonsens”.

– För svensk del är det absolut bättre ju fler elområden vi slår ihop, säger han och ifrågasätter de ansvarigas kompetens.

– Det här är ännu en gång som Svenska Kraftnät ska reformera elmarknaden och man gör det på ett klantigt sätt. I det här fallet gör man ingenting.

"Inte bra för någon"

Enligt Mats Nilsson skulle elpriset bli rimligare och ”lättare att förstå” om så många elområden som möjligt slogs ihop – och han menar att det är elkunderna i de södra delarna av landet som drabbas hårdast av myndigheternas ovilja att förändra systemet.

– Alla elkunder i område tre och fyra. De är förlorare allihop, utan undantag. För svensk del är det här inte bra för någon.

Samtidigt medger ansvariga på Svenska Kraftnät själva att deras utredning inte ens tagit ordentlig hänsyn till förutsättningarna i Sverige, och att analysen istället utgått från hur det ser ut i Europa i stort.

Därför erkänner man att det snart kan finnas behov av ytterligare utredningar. I slutändan är det dock regeringen som bestämmer hur Sveriges elområden ska utformas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tysk soljätte i insolvens – skulder på 3 miljarder euro

Energikrisen

Publicerad Idag 06:15 – av Emil Fjellstedt
Markbaserad solpark i dimma i Dülmen, Tyskland
Solpark i morgondimma i Dülmen, Nordrhein-Westfalen. Arkivbild, inte Enerparcs anläggning.

Den tyska solparksägaren Enerparc har ansökt om insolvens. Skulderna uppges ligga kring 3 miljarder euro, och förvaltaren säger att bolaget inte hade tillräckligt eget kapital när en finansiering föll. Driften av parkerna fortsätter tills vidare.

Ansökan lämnades till Amtsgericht Hamburg i början av september. Domstolen utsåg advokaten Stefan Denkhaus till preliminär förvaltare. NDR beskriver Enerparc som en av Europas största oberoende ägare av solanläggningar, med mer än 500 parker och omkring 380 anställda i Hamburg.

Det som utlöste ansökan var en finansiering som inte blev av. Denkhaus uppger att en projektfinansiering på 200 miljoner euro föll i slutet av juni, och att ansökan blev nödvändig den 4 september. Merparten av skulderna är projektfinansiering knuten till parkerna.

Miljardlöftet från i mars kunde inte användas

Ett halvår tidigare såg bilden annorlunda ut. I mars meddelade bolaget ett finansieringspaket på upp till en miljard euro. Vd Christoph Koeppen sade då att solbranschens utmaningar hade gjort många marknadsaktörer försiktiga, medan finansiärerna följde Enerparc med förtroende. Denkhaus uppger nu att de medlen inte kunde tas i anspråk för den finansiering som föll.

Ett internationellt förfarande för att hitta en köpare ska inledas. Målet är en försäljning som ger fordringsägarna bästa utfall. Systerbolaget PV-Werk, som bygger solparker och batterilager, har också ansökt om insolvens.

Svårt att göra den gröna elen lönsam

Kollapsen kommer när europeiska sol- och vindbolag fortfarande har svårt att göra installerad kapacitet till stabil vinst. När många parker producerar samtidigt pressas elpriset, ibland under noll. Danska European Energy, som bygger sol, vind och lagring, skriver att batterier ska minska exponeringen mot just låga eller negativa priser. Bolagets rörelseresultat före avskrivningar var 7,2 miljoner euro i andra kvartalet, mot 53 miljoner samma kvartal året före. Skillnaden förklaras främst med att projektförsäljningar dragit ut på tiden.

Koeppens formulering från mars räcker som branschsignal. Utmaningarna hade redan gjort marknaden försiktig. Ett halvår senare räckte inte förtroendet till den finansiering Enerparc behövde.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google köper halva det finska kärnkraftverkets el fram till 2049

Energikrisen

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Lovisa kärnkraftverks reaktorbyggnader och skorsten vid vattnet.
Google har tecknat ett elköpsavtal som omfattar hälften av Lovisas kapacitet under 2030–2049. Arkivbild från 2020.

Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa.

Beskedet lämnades den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt.

Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och sade vid presstillfället:

Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.

Halva verket bokas – ny kärnkraft finns på pappret

Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har tecknat ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år.

Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut.

Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krigen pressar svensk diesel mot 24 kronor litern

Energikrisen

Publicerad september 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
Circle K-tak över en bensinstation i Sverige.
Circle K, OKQ8 och Preem listar nu dieseln till 23,94 kronor litern.

Kriget i Iran och ukrainska attacker mot ryska raffinaderier stramar åt den internationella dieselmarknaden. Nu rör sig de svenska drivmedelspriserna med världsläget: dieseln närmar sig 24 kronor litern och räkningen växer för åkerier, lantbrukare och pendlare.

För den som måste köra blir varje höjning konkret. Circle K och OKQ8 har höjt dieseln med 90 öre. Ett åkeri som tankar 30 000 liter i månaden får därmed betala 27 000 kronor mer, medan lantbrukaren mitt i skörden och landsbygdspendlaren möter samma utveckling i mindre skala.

Circle K, OKQ8 och Preem redovisar dieselpriser nära 24 kronor från den 16 september. Premiumdieseln ligger på drygt 24,50. Bensin 95 prissätts till strax över 18,50 efter höjningar på 75 och 60 öre under två dagar, sammanlagt 1,35 kronor. Det rör sig om företags- och listpriser; skyltade pumppriser för privatkunder kan vara lägre.

Ryska raffinaderier står stilla

De Rosneft-ägda raffinaderierna i Syzran och Saratov har stoppat processningen efter ukrainska drönarattacker. Syzrans huvudenhet har skadats och reparationerna beräknas ta minst en månad.

Hälften av Rysslands sex största dieselproducerande raffinaderier har tvingats skära ned kraftigt eller stänga under september. IEA uppger att ett ryskt raffinaderi i genomsnitt träffades var tredje dag under årets första åtta månader.

Ryssland, normalt världens näst största dieselexportör, har begränsat exporten och förlängt sitt exportförbud till den 30 september. Mer av bränslet stannar därmed på den ryska hemmamarknaden samtidigt som tillgången utanför landet krymper.

Trycket kommer från flera håll. Premien för europeiska dieselterminer över Brentolja nådde rekordnivåer i början av september, och attacker mot raffinaderier i både Ryssland och Mellanöstern har stramat åt en redan pressad global raffineringskapacitet. Kriget i Iran drar i samma riktning.

Regeringen har sänkt skatten med tre kronor litern inklusive moms från den 1 juli, vilket innebär att den aktuella uppgången inte kan skyllas på Stockholm.

Trump pekar på Ukraina

USA:s president Donald Trump lade skulden på Ukraina när han talade med journalister i Doonbeg i Irland den 13 september.

Herr Zelenskyj måste göra en sak: Han måste sluta slå ut dieselbränsle i Ryssland, sade Trump.

Slå inte ut dieselbränsle. Det skadar hela världen, tillade han.

Det är Trumps påstående. Attackerna har slagit mot den ryska produktionen, men störningarna i Mellanöstern är en stor faktor bakom att den globala marknaden stramas åt.

Regeringens bedömning är att Sverige främst riskerar högre priser, inte brist på drivmedel. Landet har egen raffinaderikapacitet och använder till stor del Nordsjöolja – men priset vid svenska pumpar sätts inte i ett svenskt vakuum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-banken lägger 40 miljoner euro på finländsk kärnvärme

Energikrisen

Publicerad september 16, 2026 – av Emil Fjellstedt
Genomskärning av Steady Energys underjordiska LDR-50-reaktor.
Illustration av Steady Energys LDR-50, en reaktor tänkt att byggas under jord och leverera värme till fjärrvärmenät.

EU:s egen bank, Europeiska investeringsbanken (EIB), går in med upp till 40 miljoner euro i det finländska bolaget Steady Energy. Pengarna ska driva fram en liten modulär reaktor som inte producerar el alls, utan hetvatten till fjärrvärmenät – bankens första satsning någonsin på SMR-teknik.

Beskedet kom den 15 september, och beloppet är en del av ett större finansieringspaket med institutionella, strategiska och privatinvesterare. Enligt EIB:s pressmeddelande ska medlen gå till forskning och utveckling, tester och licensiering i Finland under åren 2026–2028, alltså till arbetet före den första kommersiella anläggningen. Någon reaktor i drift finns inte.

Finansieringen är ett seniort lån utan säkerhet som kan omvandlas till aktier om bolaget börsnoteras. Banken beskriver det som långsiktigt tålmodigt kapital – i praktiken en position där EIB får möjlighet att bli delägare om satsningen lyckas. Operationen backas av EU-programmet InvestEU.

Värme i stället för el

Steady Energys reaktorkoncept LDR-50 har en effekt på 50 MW och använder vatten som både moderator och kylmedel, samma grundteknik som i dagens lättvattenreaktorer. Skillnaden ligger i trycket och i slutprodukten: konstruktionen med lägre tryck ger värme som huvudprodukt, som kan matas direkt in i fjärrvärmesystem – de rörnät som distribuerar hetvatten till bostäder, kontor och andra byggnader.

Eftersom värmen inte först behöver omvandlas till elektricitet kan en betydligt större del av reaktorns termiska effekt användas, enligt EIB. Anläggningen är också tänkt att byggas under jord, vilket banken uppger ska höja säkerheten och skyddet.

Bolagets vd pekar på var den stora energiposten faktiskt ligger.

Mer än 40 procent av den slutliga energianvändningen är värme. Merparten av värmen vi konsumerar kommer från fossila bränslen, säger Tommi Nyman.

Han menar att bolagets lösning gör det möjligt att "ytterligare minska vårt beroende av importerade bränslen".

Från VTT-avknoppning till planerad notering

Steady Energy knoppades av från Finlands statliga forskningsinstitut VTT 2023. I Helsingfors byggs en icke-nukleär pilotanläggning där centrala säkerhetssystem ska testas inför tillståndsprövningen.

Enligt EIB har 3North Partners och Steady Energy meddelat en planerad sammanslagning, där det kombinerade bolaget ska noteras på Nasdaq First North i Finland.

World Nuclear News uppger att bolaget tecknat avtal om 15 reaktorer i Finland och siktar på första byggstart 2029. Den finländska strålsäkerhetsmyndigheten STUK sade 2025 i ett utkast till konceptbedömning att lösningarna kan utformas så att säkerhetskraven uppfylls. Utkastet utgjorde inget tillstånd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.