Den svenska straffmyndighetsåldern bör sänkas från dagens 15 till 14 år. Det menar justitieminister Gunnar Strömmer.
– Om det vore så att vi i dagens ordning kunde se att vi verkligen klarar av att jobba preventivt mot att barn och unga dras in i brottslighet skulle det här kanske inte vara lika angeläget. Men vi har sett en utveckling senaste 10-15 åren som drar i rakt motsatt riktning, förklarar han i statstelevisionens SVT Agenda.
I sin argumentation lyfter han det faktum att den genomsnittliga straffmyndighetsåldern i Europa är 14 år – och att den i många europeiska länder är betydligt lägre än så.
– Straffet är en otroligt central del av upprättelsen för brottsoffret. Bakom varje siffra finns ett brottsoffer och anhöriga till brottsoffer som genom att vi inte kan utdela ett straff heller inte kan få en upprättelse, fortsätter han.
”Inget effektivt verktyg”
2023 tillsatte Tidöpartierna en utredning för att se över möjligheterna att sänka straffmyndighetsåldern och idag, tisdag, presenterar utredaren sina slutsatser.
Oppositionen är samtidigt djupt kritisk till en sänkning och Centerpartiets rättspolitiska talesman, Ulrika Liljeberg, menar att en sänkning av straffmyndighetsåldern ”inte är ett effektivt verktyg”.
– Det är inte straff som avhåller 14-åringarna, de har inte det konsekvenstänket, hävdar hon.
Strömmer lyfter ett viktigt perspektiv gällande sänkt straffmyndighetsålder: brottsoffer och anhörigas behov av upprättelse.
Självklart ska en 14-årig mördare kunna straffas. pic.twitter.com/Prn75wXHp9
— Fredrik Kärrholm (@FredrikKarrholm) January 26, 2025