MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 13 augusti 2025

onsdag 13 augusti 2025

Stölder skapar oro inom handeln

publicerad 13 januari 2023
– av Sofie Persson
Stölder är ett fortsatt stort problem för svenska butiksinnehavare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svensk Handels Trygghetsbarometer för det fjärde kvartalet 2022 visar att 38 procent av handlare uppger att de under den senaste tiden utsatts för stöld eller ringa stöld. Nästan en femtedel uppger också att man under den senaste månaden blivit utsatt för hotfullt beteende. Samtidigt polisanmäls knappt hälften av stölderna eftersom handlare vet sedan innan att det sällan leder till åtal.

I takt med att priserna ökar i landet blir stölderna i butikerna allt fler. I slutet av förra året vittnade många handlare om att stölderna ökat och att man exempelvis behövt ta in fler väktare i butikerna.

Svensk Handels Säkerhetsindex presenterar nu en sammanfattning av brottsligheten handlare utsatts för. Under senaste kvartalet låg siffran på 44 procent, vilket är en minskning på två procentenheter. Däremot indikerar det inte någon förbättring eftersom siffrorna inom indexet nu åter ökat och kan ligga på uppemot 50 procent.

Tyvärr tvingas vi konstatera att handelns brottsutsatthet fortsatt befinner sig på alltför höga nivåer. Under senare tid har vi kunnat ta del av hur stölder av populära varor, till exempel kött, blivit ännu vanligare. Beslutsfattare måste förstå konsekvenserna av att inte agera på varningssignalerna. För många handlare är läget akut och butiker riskerar att stänga igen, säger Nina Jelver, tillförordnad säkerhetschef på Svensk Handel.

Sammanfattningen visar att 38 procent handlare under den senaste veckan utsatts för stöld eller ringa stöld. Omkring 19 procent uppger också att man den senaste månaden blivit utsatta för hotfullt beteende av antingen en kund eller besökare. 14 procent menar att man blivit utsatta för bedrägeri eller bedrägeriförsök den senaste månaden.

Däremot är frekvensen av polisanmälningar fortsatt låg. Färre än hälften av alla stölder anmäls vilket, enligt sammanfattningen, ofta är ett resultat av att handlarna genom tidigare erfarenhet vet att det sällan leder till varken åtal eller fällande dom.

Det är lätt att vifta bort stölder som ett litet problem, men 2021 stals det för 8,5 miljarder inom den svenska handeln. Det är enorma siffror som innebär stora svårigheter för många av våra medlemmar, inte minst i dessa tuffa tider. Det måste till tydliga markeringar om att brott likt dessa inte kan begås ostraffat, annars kommer de tyvärr bara att fortsätta, och i värsta fall öka i frekvens, säger Jelver.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SDU-toppen vill skapa myndighet som griper illegala invandrare

Migrationskrisen i Europa

publicerad Igår 18:27
– av Jan Sundstedt
Denice Westerberg anklagar den moderatledda regeringen för att vara feg och likgiltig inför den illegala invandringen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraternas ungdomsförbunds förbundsordförande, Denice Westerberg, föreslår att Sverige inför en fristående migrationspolis med samma skarpa mandat som den amerikanska myndigheten ICE.

Syftet är att hitta, gripa och utvisa människor som vistas illegalt i landet, en fråga som SDU-toppen anser är helt avgörande för Sveriges framtid.

I en debattartikel i vänsterpopulistiska tabloiden Aftonbladet beskriver Ungsvenskarnas ledare Sverige som stående vid ett vägskäl, där valen står mellan att ta tillbaka kontrollen över gränserna eller att förlora landet för evigt.

Hon menar att Sverigedemokraterna efter tre år med Tidösamarbetet ska ha genomfört en rad åtgärder för att minska asylinvandringen och skärpa rättspolitiken, och att det nu är dags att ta itu med de människor som redan är här illegalt.

”I dag befinner sig minst 100 000 människor i Sverige utan tillstånd. Troligen långt fler om man räknar med mörkertalet. Vi vet inte vilka de är, var de finns eller vad deras avsikter är”, konstaterar hon, och framhåller säkerhetsriskerna kopplade till denna okända grupp.

”Vi minns korankravallerna”

Westerberg lyfter fram de omfattande invandrarupploppen i Sverige under våren 2022 som ett exempel på hur allvarligt detta problem kan bli.

”Vi minns korankravallerna 2022. Upplopp i flera dagar, där målet var att skada och döda poliser. Flera av de som deltog saknade svenskt medborgarskap”, skriver hon och fortsätter:

”Hur ska polisen kunna förebygga nästa upplopp när vi inte ens vet vilka, eller hur många, potentiella deltagare som befinner sig i landet?”

För att åtgärda detta föreslår Westerberg att Sverige etablerar en fristående migrationspolis med samma befogenheter som ICE, den amerikanska myndigheten som har mandat att genomföra gryningsräder, ID-kontroller och frihetsberövanden av personer som vistas illegalt i USA.

”Dags att välja”

Den nya svenska myndigheten skulle enligt Westerberg ha mandat att agera på svenska gator, arbetsplatser och skolor.

”Det är betydligt hårdare att låta hundratusentals människor leva här utan tillstånd, ibland trots lagakraftvunna utvisningsbeslut, medan svenska familjer lämnas i otrygghet och polisen får arbeta med bakbundna händer,” konstaterar SDU-ledaren.

”Det är dags att välja. Antingen tar vi tillbaka vårt land – eller så överlämnar vi det till människor som aldrig haft rätt att vara här”, slår hon fast.

Kritisk mot regeringens passivitet

Westerberg betonar också att de åtgärder som den moderatledda regeringen hittills infört är otillräckliga för att komma till rätta med de omfattande problemen.

”Är det brist på vilja? På mod? Eller är Moderaterna fortfarande rädda för att göra det som krävs av rädsla för det politiskt korrekta etablissemangets reaktioner?” frågar hon sig och uppmanar makthavarna att agera omedelbart:

”Om regeringen inte agerar nu kommer tryggheten som generationer före oss tog för given aldrig tillbaka”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD-politiker nominerar Trump till Nobels fredspris

publicerad Igår 14:05
– av Jan Sundstedt
Svensk-iranske Rashid Farivar vill med nomineringen lyfta fram Trumps ambition att bli ihågkommen som en "fredsmäklare och enande kraft".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraternas riksdagsledamot Rashid Farivar har nominerat USA:s president Donald Trump till Nobels fredspris, med motiveringen att han har visat enastående förmåga att lösa globala konflikter genom pragmatisk diplomati.

Detta är andra gången som en SD-politiker nominerar Trump till det prestigefyllda priset.

Farivar lyfter fram Trumps princip om att uppnå fred genom beslutsamhet och handlingskraft som en central del av nomineringen.

”Min nominering är rotad i president Trumps orubbliga engagemang för den princip han ofta kallar ’fred genom styrka’”, skriver han i ett inlägg på X.

I sin nominering framhåller politikern flera av Trumps diplomatiska framgångar. Han pekar särskilt på det nyligen undertecknade fredsavtalet mellan Armenien och Azerbajdzjan, som förhandlades fram i Vita huset. SD-toppen betonar också Trumps potential att bidra till en lösning på kriget i Ukraina.

”Tyvärr befinner vi oss i den nutida verkligheten, och det är min övertygelse att president Trump har en unik position för att få ett slut på den här tragiska konflikten i Europa”, fortsätter han.

Svensk-iraniern avslutar sitt inlägg med en förhoppning om att nomineringen ska framhäva Trumps strävan att bli ihågkommen som en kraft för fred och enhet.

”Det är min uppriktiga förhoppning att denna nominering understryker president Trumps ambition att bli ihågkommen som en ’fredsmäklare och enande kraft’. Hans starka insatser stämmer överens med Nobels fredspris uppdrag att hedra de som gör betydande bidrag för att främja global harmoni”.

Tidigare SD-nominering

Redan 2020 nominerades Trump till Nobels fredspris av tre andra SD-politiker: Björn Söder, Mattias Karlsson och Tobias Andersson. Den gången motiverades nomineringen med Trumps insatser för att främja fred mellan Nord- och Sydkorea. Mattias Karlsson kommenterade då för Expressen:

— Donald Trump må vara en kontroversiell person med en konfrontativ debattstil på den inrikespolitiska arenan. Men ingen ärlig bedömare kan förneka den enorma insats som han har gjort för en fredligare värld, kommenterade Karlsson då.

Farivar understryker att nomineringen är hans eget initiativ och inte en officiell ståndpunkt från Sverigedemokraterna. Nomineringen offentliggjordes på måndagskvällen genom ett inlägg på X, där han tydligt framhåller sin övertygelse om Trumps bidrag till global fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna allt mer negativt inställda till Israel – även i Tidöpartierna

publicerad 11 augusti 2025
– av Markus Andersson
I Simona Mohamssons parti, Liberalerna, har stödet för Israel störtdykt sedan 2023.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Stödet för Israel sjunker snabbt bland svenska väljare, även i partier som länge drivit en starkt pro-israelisk linje.

En ny undersökning visar tydliga tapp bland moderater, kristdemokrater och liberaler. Enda undantaget är Sverigedemokraterna – där stödet för Israel är lika starkt som tidigare.

Sedan kriget mellan Israel och Hamas bröt ut har andelen negativa till Israels agerande ökat markant. I dag är 60 procent av samtliga tillfrågade negativa – en ökning från omkring 50 procent i november 2023. Bland de rödgröna har siffran stigit från strax över 70 procent till omkring 85 procent. För Tidöpartierna har andelen negativa ökat från drygt 20 procent till strax över 35 procent.

Bara drygt 20 procent av samtliga tillfrågade ser idag positivt på Israels agerande. Sverigedemokraterna sticker ut som det parti där andelen positiva inte minskat sedan förra mätningen. De ligger nu på samma nivå som Kristdemokraterna – omkring 50 procent.

KD, liksom Moderaterna och Liberalerna, har däremot sett en tydlig minskning av stödet. Bland L-väljarna har Israelstödet minskat från 70 till omkring 20 procent sedan oktober 2023.

— För ett år sedan var fler M-väljare positiva än negativa till Israels agerande, men så är det verkligen inte nu. Och för Liberalerna är det en väldigt stark reaktion som kom lite tidigare, säger Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, till Schibstedägda Svenska Dagbladet.

”Svårare att försvara”

Enligt den palestinska hälsomyndigheten har över 60 000 palestinier hittills dödats i den israeliska invasion som av allt fler röster beskrivs som ett folkmord. Varje dag sprids bilder från massvälten i Gaza. Omkring hundra barn har dött av svält och undernäring, och det rapporteras återkommande om palestinier som skjuts ihjäl av israelisk militär vid matutdelningar och hjälpstationer.

Även inom oppositionen har stödet för Israel minskat, även om utgångsnivåerna redan var låga. Konflikten fortsätter att vara en av de mest laddade och splittrande utrikespolitiska frågorna, men enligt Johan Martinsson har även väljare inom Tidöpartierna i allt större utsträckning svårt att försvara Israels krigföring.

— Väljare till höger har sedan starten haft ett klart högre stöd för Israels agerande, men ju längre tid konflikten pågår, desto svårare har det blivit att försvara Israels linje även för dem.

KD och SD mest positiva

Mätningen visar att KD-väljarna fortfarande är bland de mest positiva till Israels agerande, men stödet har minskat något. Nu delar de förstaplatsen med SD-väljarna – den enda grupp där andelen positiva inte har sjunkit.

— Det som sticker ut är att de har hållit kvar sin hållning. Jag tror att en mycket mer kritisk syn på hela Palestinarörelsen ligger bakom det, bedömer Johan Martinsson.

Stödet för terrorklassade Hamas är däremot i princip obefintligt bland samtliga svenska partiers väljare. Ett undantag är Vänsterpartiets väljare, där fem procent är positiva – samma nivå som för aktörer som Hizbollah och Iran.

Undersökningen genomfördes av Demoskop för SvD via 1 236 webintervjuer med personer 18–79 år, mellan 1 och 7 augusti 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Landerholms kvarglömda dokument rörde hemligt Nato-möte

Sverige-Nato-relationen

publicerad 11 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Ulf Kristersson Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (t. h.) nekar till anklagelserna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De hemliga dokument som Henrik Landerholm (M) glömde på en kursgård handlade om ett möte med USA om Sveriges Nato-ansökan. Säpo riktar nu skarp kritik mot regeringens senfärdiga agerande.

De säkerhetsklassade handlingarna, som fortfarande är spårlöst försvunna, gällde ett samtal mellan dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm och USA:s tidigare säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.

Mötet ifråga, som ägde rum under en avgörande fas av Nato-processen, fokuserade på strategier för att övertyga Turkiet att ge klartecken till Sveriges medlemskap. Dokumenten innehöll känsliga uppgifter från både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen och var märkta med ”H” – högsta graden av sekretess.

Enligt Bonnierägda Dagens Nyheters granskning har Säpo i efterhand slagit fast att Regeringskansliets säkerhetsavdelning inte agerade omedelbart när dokumentens försvinnande upptäcktes. I motsats till vad som tidigare sagts dröjde det fyra dagar innan åtgärder sattes in.

Under den tiden hade handlingarna legat i ett olåst skåp på en kursgård i minst två nätter.

Dokumenten hittades av en städerska med koppling till våldsbejakande extremism. Städerskan tog enligt uppgifter senare emot 15 000 kronor från en rysk medborgare. Om pengarna har samband med dokumenten är ännu oklart.

Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (M). Foto: faksimil/Youtube

Nekar till brott

Bakgrunden till affären är känd sedan tidigare: våren 2023 lämnade Landerholm kvar dokumenten i ett skåp i ett omklädningsrum. Något som ledde till åtal för vårdslöshet med hemlig uppgift och till att han avgick som säkerhetsrådgivare.

Åklagaren menar att röjandet kunnat orsaka allvarlig skada för rikets säkerhet. Under utredningen upptäckte Säpo att ett centralt email om händelsen hade raderats, något som tekniker dock har lyckats återskapa.

Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att handlingarna aldrig hamnat i obehörigas händer. Hans advokat Johan Eriksson har tidigare framhållit att Landerholm även ifrågasätter om det han anklagas för överhuvudtaget är kriminaliserat.

Jag har enligt min egen uppfattning inte varken insett eller borde inse att någon av uppgifterna var säkerhetsskyddsklassificerade, har Landerholm sagt i förhör.

Statsminister Ulf Kristersson avvisar anklagelser om mörkläggning och hänvisar till den kommande rättegången, som inleds den 18 augusti.

Oppositionen kräver dock fortsatt insyn och tydligare svar om hur regeringen hanterar skyddsvärda uppgifter.

Fakta: Vårdslöshet med hemlig uppgift samt åtalet mot Henrik Landerholm

  • Vårdslöshet med hemlig uppgift innebär att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada Sveriges säkerhet. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda.
  • Om någon misstänks för brottet är det Säkerhetspolisen som utreder om brott föreligger.
  • Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål leder förundersökningarna.• Straffet för vårdslöshet med hemlig uppgift är böter eller fängelse i högst ett år.
  • Säkerhetspolisen kritiserar Regeringskansliets hantering, bland annat för att larm och åtgärder dröjde fyra dagar.
  • Ett mejl om incidenten raderades men kunde återställas av Säpos tekniker.
  • Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att dokumenten aldrig hamnat i obehörigas händer.
  • Rättegången inleds den 18 augusti 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.