Södertörns tingsrätt inledde måndagen den 20 januari rättegången mot sju personer misstänkta för grova brott efter ett LVU-beslut i Huddinge sommaren 2024. Huvudmannen misstänks ha anstiftat mordbränder, grova hot, misshandel och försök till mord mot politiker och tjänstemän som fattade LVU-beslutet.
Konflikten startade med socialtjänstens beslut att omhänderta tre barn från en familj i Huddinge i augusti 2024. Pappan reagerade då med en våldskampanj mot beslutsfattarna som eskalerade våren/sommaren 2025.
De sju åtalade består av ett nätverk av personer med bakgrund i Mellanöstern varav flera är släktingar. Enligt källor behöver de åtalade tolkassistans på persiska, sorani, turkiska, arabiska och mongoliska.
Enligt uppgifter ska ett av hoten ha varit: "Om barnen fortsätter vara placerade ska hela kommunen sprängas."
Grova mordbränder, hot och misshandel
Åklagaren beskriver hur flera tjänstemän och förtroendevalda politiker som deltog i LVU-beslutet utsattes för direkta repressalier.
Gärningspersonerna ska ha sökt upp målsägandena i deras hem- och arbetsmiljöer, där de bland annat anlade bränder på personbilar, lastbilar och fasader. Flera av de drabbade mottog även konkreta dödshot.
I förundersökningsmaterialet ingår även ett grovt våldsbrott mot en familjehemspappa. Enligt handlingarna ska han ha blivit skallad och sparkad när han låg ner i samband med bortförandet av barnen.
Pappan till barnen pekas ut som huvudman bakom brottsligheten. Han misstänks ha planerat och beordrat gärningarna från utlandet och är häktad i sin utevaro.
Enligt åklagaren befinner han sig i ett land som saknar utlämningsavtal med Sverige.
Fortsatta hot inför rättegången
Polisen uppger att hotbilden kvarstår även efter att åtalet väckts. Enligt utredningen försöker huvudmannen påverka den pågående rättsprocessen genom nya hotfulla meddelanden.
– Det är fortsatta mejl med hot för att påverka de kommande tingsrättsförhandlingarna, säger kriminalkommissarie Johan Allard till SVT.
Enligt uppgifter till SVT ska pappan även ha riktat allvarliga hot mot statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Säkerhetspolisen har därför kopplats in i ärendet.
Statsministerns pressekreterare Tom Samuelsson uppger att regeringskansliet inte kommenterar uppgifter om eventuella hot mot statsministern.
Systemhotande brottslighet
Åtalet omfattar flera grova brottsrubriceringar, däribland egenmäktighet med barn, grovt brott, grovt övergrepp i rättssak, grova hot mot tjänsteman, stämpling till grovt hot mot tjänsteman, grov mordbrand samt grov skadegörelse.
Totalt står fem män och två kvinnor åtalade. Enligt åklagaren rör det sig om 20–25 målsäganden som utsatts för vad rättsväsendet klassar som systemhotande brottslighet.
Därutöver finns ytterligare cirka 15 målsägande, bland annat försäkringsbolag som drabbats av skadegörelsen. Samtliga åtalade förnekar brott.
– Jag tycker det är viktigt att samhället ger tydliga signaler om att vi inte viker ner oss för hot, säger Johan Allard.
