Annons:

Socialstyrelsens chef missköter jäv

Svenska Dagbladet har i en serie artiklar rapporterat om jäv bland experter på Socialstyrelsen om vaccinbeslut. Flera av experterna hade tydliga finansiella relationer till vaccinindustrin. Socialstyrelsens chef, Lars-Erik Holm uttrycker sin förvåning och upprördhet över experternas jäv i en intervju med SVD.

Uppdaterad oktober 22, 2019, Publicerad januari 23, 2013
Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen. Foto: Ann-Soft Rosenkvist
Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen. Foto: Ann-Sofi Rosenkvist

Han reagerar mot att inga jävsbeslut tycks finnas med i de arkiverade dokumenten, det vill säga hur de ansvariga bedömer jävsituationen för respektive experter och hur detta eventuellt ska hanteras.

– Sådana beslut ska alltid tas och de ska redovisas öppet, säger han.

Men jäv är något som Holm även tidigare har förbisett. I sin tidigare roll som generaldirektör för Strålskyddsinstitutet, SSI (nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten SSM), utsåg Holm personligen uppenbart jäviga experter som skulle vägleda honom i myndighetens inställning till risker med mobilstrålning.

Han beställde dessutom personligen en rapport om utvärdering av hjärntumörrisker från experter vid ett amerikanskt privat konsultbolag för 100 000 kronor, trots att de också var jäviga. De hade själva deltagit i en dansk undersökning, finansierad av konsultbolaget och mobilindustrin som påstods visa att det inte fanns några risker för hjärntumörer.

Annons:

Den danska studien från 2001 beskrevs i ett pressmeddelande från SSI som ”välgjord” och utvärderingen uppgavs ge ett ”betryggande” besked. Till Svenska Dagbladet uttryckte Holm tillfredställelse över att den ”tungt vägande analysen” överensstämde med myndighetens egna bedömningar av riskerna.

Varken i konsultbolagets utvärdering eller i SSI:s pressmeddelande framhölls att den danska undersökningen hade uteslutit 200 000 av de allra tyngsta användarna. Därför hade den sågats av andra forskare för att inte säga någonting alls om riskerna. Inte heller framhölls kopplingen till mobilindustrin.

Lars-Erik Holm tillsatte också en expertgrupp år 2002 som varje år skulle utvärdera forskningen om mobiltelefonins hälsorisker. De flesta av experterna hade uppenbara bindningar till industrin. En majoritet av experterna var dessutom medlemmar i ICNIRP som ligger bakom gällande gränsvärden för mobilstrålning.

När Holm lämnade SSI för Socialstyrelsen 2008 fortsätter han att anlita samma jäviga experter.

I Miljöhälsorapporten 2009 får Anders Ahlbom och hans kollega Maria Feychting bedöma strålningsriskerna utan att jäv redovisas för mottagarna av rapporten. Tre månader efter att Holm tillträtt gav Socialstyrelsen ut ett meddelandeblad om hälsorisker med mobilmaster och annan trådlös teknik där hälsoriskerna avfärdades. Skrivelsen hänvisade till de tidigare expertutredningarna från SSI. Enligt den nybildade Strålskyddsstiftelsens källor med insyn i Socialstyrelsen är det Holm personligen som beslutar om hur Socialstyrelsen ska förhålla sig till hälsorisker med strålningen.

Slarvet med jäv kan få allvarliga konsekvenser för demokrati, ekonomi och hälsa. Exempelvis har de senaste vaccinaffärerna rört miljardbelopp och då kan mycket av naturliga skäl stå på spel.

 

Hans Sternlycke

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Anna-Karin Hatt aktiverar rekordhög avgångsersättning

Publicerad Igår 14:48 – av Jan Sundstedt
Anna-Karin Hatt har enligt uppgifter beslutat att lösa ut sin skyhöga fallskärm på drygt 1,6 miljoner kronor.

Centerpartiets avgångna partiledare Anna-Karin Hatt planerar att utnyttja sin rätt till avgångsersättning efter att ha lämnat posten efter endast ett halvår. Fallskärmen finansieras av partiets medlemmar och väcker frågor om villkoren för politiska toppjobb – särskilt i kontrast till vanliga löntagare.

Efter bara sex månader som partiledare för Centerpartiet lämnade Anna-Karin Hatt nyligen oväntat över posten till sin efterträdare Elisabeth Thand Ringqvist.

Under sin korta tid på posten hade Hatt en ersättning på 223 000 kronor i månaden – nästan 20 000 kronor mer än statsministern – och omfattas därför av en historiskt hög avgångsersättning.

Ersättningen motsvarar ett helt års lön för en avgående partiledare. Men eftersom Hatt endast haft uppdraget i drygt ett halvår begränsas ersättningsperioden till sju månader, vilket innebär omkring 1,6 miljoner kronor, enligt Centerpartiets presstjänst.

Annons:

Partiets medlemsavgifter betalar

Hatt säger till skattefinansierade SVT att hon avser att ta del av ersättningen tills hon har en ny tjänst: — Jag behöver en omställningsperiod för att landa i en ny verklighet. Jag har inte något nytt uppdrag på gång. Jag kommer att ha rätt till en avgångsersättning så länge som det finns behov av den, säger hon.

Hon betonar samtidigt att ambitionen är att inte nyttja mer av ersättningen än nödvändigt: — Jag har inte för avsikt att ta ut en krona mer än vad jag behöver. Jag kommer att söka efter en ny samhällsviktig uppgift att ägna mig åt framåt.

Den nya partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist får ett betydligt lägre arvode, motsvarande en ministerlön på 161 000 kronor i månaden. En nivå som dock fortfarande är långt över medianlönen i Sverige.

Medianlönen för vanliga arbetare som exempelvis fastighetsskötare, undersköterskor och busschaufförer ligger för närvarande runt 24 000–29 000 kronor i månaden, beroende på yrke och sektor.

Den totala medianlönen i Sverige är i dagsläget cirka 37 100 kronor i månaden.

Vill inte kommentera ersättningen

Anna-Karin Hatt vill inte närmare svara på frågor om nivån på hennes tidigare ersättning: — Det är ett beslut som är fattat av stämman på förslag av valberedningen. Jag är förstås tacksam över att jag får möjlighet att ställa om och landa i en ny tillvaro. Det här var inget som jag hade planerat, säger hon.

Hon har hänvisat sin avgång till påstått hat och hot hon säger sig ha upplevt i rollen, men har hittills inte velat utveckla detaljerna. Ingen formell polisanmälan har ännu presenterats.

Framöver säger Hatt sig vilja fortsätta bidra i en samhällsnyttig roll: — Jag vill fortsätta bidra till Sveriges utveckling och få utlopp för den kraft och energi som jag har, men också bidra till samhället.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stöd för höjt återvandringsbidrag störst i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Igår 12:58 – av Jan Sundstedt
Efter det att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kraftigt höjt taket för återvandringsbidraget ökar nu stödet för att ta del av bidraget inom vissa invandrargrupper.

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster.

Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat.

När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer.

Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden.

Annons:

Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet.

Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet.

I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent.

Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen.

Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige.

Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent.

Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning.

Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare.

Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han.

Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Djup splittring i Liberalerna – oro för att partiet tappar riksdagsplatsen

Publicerad Igår 11:00 – av Jan Sundstedt
Liberalerna Lidingö
Gräsrötterna Suzanne Liljegren och Morad Majlesi opinionsbildar för att rädda kvar Liberalerna i riksdagen - dock utifrån diametralt olika ståndpunkter.

Liberalerna går in i landsmötet i Karlstad med en skarp intern konflikt kring framtida regeringssamarbeten efter nästa års val. Flera profiler befarar nu att den interna oenigheten riskerar att leda till att partiet faller ur riksdagen 2026.

När Liberalerna i helgen samlas till landsmöte väntas frågan om framtida regeringsalternativ bli den mest konfliktfyllda punkten.

Enligt uppgifter till skattefinansierade SVT:s Agenda lutar mycket åt att partiledaren Simona Mohamsson får gehör för sin linje: att stå kvar i Tidösamarbetet men samtidigt hålla fast vid att Sverigedemokraterna inte ska släppas in i en regering med egna ministrar.

Men enligt flera centralt placerade källor råder ett betydande missnöje med den kursen. Kritiken kommer både från dem som vill avskaffa de röda linjerna mot Sverigedemokraterna och från dem som vill bryta helt med samarbetet och gå fram som ett självständigt liberalt parti.

Annons:

Både företrädare för den SD-kritiska falangen och de som vill öppna för ett mer formellt samarbete beskriver den nuvarande hållningen som problematisk.

Enligt flera interna bedömningar är partiets positionering svår att förklara utåt, och risken för att partiet hamnar under riksdagsspärren lyfts från båda lägren.

Trots det väntas Mohamssons förslag få stöd av en majoritet av ombuden. Enligt flera källor bedöms läget som så känsligt att en öppen revolt mot partiledningen skulle kunna leda till en djupare kris.

Bilden som förmedlas är att om Mohamssons linje faller riskerar partiet att hamna i ett utdraget internt kaos – något många ombud vill undvika i ett redan utsatt opinionsläge.

Liberalernas partiledare, Simona Mohamsson. Foto: Regeringskansliet/Niklas Forsström

Gräsrötter varnar

Den interna sprickan blir tydlig i de offentliga ställningstaganden som görs av enskilda medlemmar.

Suzanne Liljegren, gruppledare för Liberalerna i Lidingö, hör till dem som anser att samarbetet med Sverigedemokraterna måste upphöra om partiet ska överleva: — Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedemokraterna, säger hon.

På motsatt sida står partimedlemmen Morad Majlesi, som istället vill att Liberalerna ska öppna för ett mer pragmatiskt förhållningssätt till SD och avskaffa de så kallade röda linjerna.

Han uttrycker en ovanligt dyster framtidsbedömning: — Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger Majlesi.

Trots oenigheten mellan Liljegren och Majlesi delar de en sak: en stark oro för att partiet riskerar att lämna riksdagen om den nuvarande linjen består.

Med landsmötet i Karlstad väntar en helg där Liberalernas framtida väg ska slås fast – men få inom partiet tror att frågan kommer att vara slutdebatterad när mötet avslutas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Busstragedin i Stockholm: Fortfarande oklart vad som orsakade olyckan

Publicerad november 16, 2025 – av Jan Sundstedt
Den tragiska bussolyckan på Valhallavägen i Stockholm orsakade flera dödsoffer och skadade.

I efterdyningarna av fredagens tragiska bussolycka på Valhallavägen i Stockholm har minst tre personer bekräftats döda. Orsaken till olyckan är fortfarande oklar, och utredningen pågår.

Efter att en busschaufför i fredags av hittills okänd anledning tappat kontrollen och mejat ner ett antal busskurer utanför Tekniska högskolan i Stockholm, med flera dödsfall som följd, meddelar åklagarmyndigheten att chauffören släpps på fri fot.

Olyckan inträffade strax före klockan 15.30, mitt i rusningstrafiken i Stockholms innerstad. En SL-dubbeldäckare tillhörande Transdev som vid tillfället inte var i trafik körde upp på trottoaren vid busstationen och kraschade in i busskurer där resenärer befann sig.

Tre personer har hittills bekräftats döda och ytterligare tre skadades, varav en fortfarande vårdas med allvarliga men icke livshotande skador.

Annons:

Statsminister Ulf Kristersson (M) besökte, med anledning av tragedin, på lördagen Valhallavägen i Stockholm. Statsministern och hans fru Birgitta Ed tände ljus, lämnade blommor och hedrade personerna som dog i olyckan.

Busschauffören försatt på fri fot

Mannen som tidigare anhölls efter olyckan har nu försatts på fri fot. Han är dock fortfarande misstänkt för tre fall av vållande till annans död samt tre fall av vållande till kroppsskada.

Efter vad som framkommit under utredningen och efter genomfört förhör med den anhållna mannen tillsammans med den försvarare som förordnats, så finns inga skäl att hålla mannen frihetsberövad längre. Även om det fortsatt kvarstår vissa utredningsåtgärder har jag beslutat att häva anhållandet och försätta mannen på fri fot, säger jouråklagare Robert Slottenberg.

Åklagarmyndigheten vill inte lämna fler kommentarer kring de närmare omständigheterna. Utredningen fortsätter, och fler förhör planeras.

Polisen undersöker både tekniska och trafikrelaterade faktorer. Eventuella fel på fordonet, vägförhållanden eller andra omständigheter kommer att ingå i utredningen.

Eftersom åklagaren har beslutat att häva anhållandet är det ett tydligt tecken på att misstankarna har avtagit, säger Ann Öberg vid Åklagarmyndighetens presstjänst.

Händelsen har väckt starka reaktioner i Stockholm och aktualiserar frågan om säkerhet och tillsyn på stadens trafikerade gator.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.