Det finns mycket du som medborgare kan göra för att motverka systematiskt valfusk och annat valsabotage. Vem som helst har nämligen rätt att bevaka mottagningen och räkningen av röster och säkerställa att ansvariga sköter sitt uppdrag.

Glöm heller inte att dokumentera och rapportera in eventuella oegentligheter till Nya Dagbladet under söndagen.

På söndag är det val till riksdagen, regioner och kommuner. Redan sedan den 24 augusti har svenskarna kunnat förtidsrösta på sina föredragna kandidater och partier.

Dessvärre har många rapporter och vittnesmål bekräftat att valsabotage sker även i Sverige. Flera partier har exempelvis rapporterat om hur deras valsedlar försvunnit eller gömts undan i vallokalerna och hur valaffischer och andra politiska budskap vandaliserats av motståndare.

Som privatperson har du dock i Sverige stora möjligheter att själv engagera dig för att stoppa eller åtminstone minska valfusket – och bidra till att valprocessen sker på ett mer korrekt och legitimt sätt.

Kontrollera valsedlarna

Nytt för i år är att samtliga valsedlar ligger på ett bord bakom en särskild avskärmning – något som följt på kritik mot bristande integritet i det svenska valsystemet och ska minska risken för påverkan. Du har dock fortfarande all rätt att gå fram och titta så att alla valsedlar ligger på sin plats och säkerställa att något partis valsedlar inte har försvunnit eller gömts undan för väljarna – någonting som dessvärre har varit vanligt förekommande under tidigare val.

”Valsedlarna finns bakom en avskärmning, så att du kan ta dina valsedlar utan att någon annan ser på. Du ska enligt lag vara ensam när du tar dina valsedlar”, skriver Valmyndigheten på sin hemsida.

Det är röstmottagarna som ansvarar för att såväl partivalsedlar som blanka valsedlar finns på plats lättillgängligt i lokalen. Nytt för i år är att röstmottagarna också tagit över ansvaret från partierna för utläggning av namnvalsedlar – med motiveringen att sabotage ska undvikas. Partierna är dock fortsatt ansvariga för att leverera namnvalsedlarna till röstmottagningsstället.

Röstmottagarna ska enligt lag också säkerställa att alla partivalsedlar, för de partier som vid något av de två senaste valen till riksdagen fått mer än 1 procent av rösterna i landet, finns utlagda. De lägger även ut partivalsedlar till region- och kommunfullmäktige för de partier som finns representerade där.

Partier som inte nått 1 procent av rösterna i något av de två senaste valen måste själva lägga ut sina valsedlar i röstmottagningslokalerna – även om vissa kommuner är behjälpliga med detta.

Om valsedlar saknas kan man uppmärksamma röstmottagarna om detta. Man kan också kontakta det berörda partiet och berätta att valsedlarna saknats och klaga till Valmyndigheten som ska säkerställa att valet går rätt till. Att försöka påverka valutgången är belagt med fängelsestraff och misstänkta brott bör polisanmälas.

Bevaka röstmottagarna

Även i övrigt har vem som helst rätt att kontrollera så att röstmottagarna sköter sitt uppdrag och att de eller något annan i lokalen inte ägnar sig åt otillbörlig valpåverkan eller misskötsel. Detta så länge man inte stör valprocessen.

Enligt lag ska den som inte har funktionsnedsättning och bett om hjälp vara ensam när de gör i ordning sin röst bakom valskärmen. Vem som helst har rätt att kontrollera röstmottagningen i röstningslokaler inför valet samt i vallokalerna på valdagen den 11 september.

Röstmottagarna ska ha ”neutral klädsel” och får bland annat inte bära politiska symboler. Utanför lokalerna är det däremot vanligt att företrädare för de politiska partierna står och delar ut valsedlar, vilket är helt tillåtet. Det går dock bra att kontrollera att dessa inte är hotfulla eller försöker pressa väljare att rösta på ett visst parti och säkerställa att företrädare inte ”följer med” väljarna in i vallokalen för att ”hjälpa” dessa att rösta.

Räknar man rätt?

Efter att röstningen avslutats klockan 20:00 den 11 september börjar rösterna räknas i vallokalerna – först rösterna till riksdagen, sedan till kommunerna och sist till regionerna. Även här ska full transparens råda och vilken medborgare som helst har rätt att kontrollera att rösträkningen går rätt till.

Rösträkningen i vallokalerna ger ett preliminärt valresultat som publiceras under natten på val.se. Den slutgiltiga rösträkningen påbörjas den 12 september hos Länsstyrelsen och då räknar man även personrösterna. Även här har vem som helst rätt att kontrollera så att allt går rätt till och att det inte fuskas eller räknas fel.

Den 14 september (onsdagen efter valdagen) räknar kommunernas valnämnder också ihop de sena förtidsrösterna – något som vid behov kan pågå fram till torsdagen. Precis som vid de två tidigare rösträkningarna har privatpersoner full rätt att bevaka proceduren.

Om valfusk upptäcks kan fuskaren konfronteras, polisanmälas och Valmyndigheten kontaktas. Den som vill överklaga valet ska göra detta senast inom tio dagar efter att valet avslutats – och då genom en motiverad skrivelse till Valprövningsnämnden.

All röstmottagning och rösträkning är offentlig i Sverige och får bevakas av privatpersoner, men den som på olika sätt bedöms störa valet kan bli avvisad från platsen. Det är därför viktigt att den som vill kontrollera processen håller sig lugn, tyst och uppför sig hedervärt.

Sabotage inför valet

Dessvärre har det inför valet 2022 precis som inför föregående val rapporterats flitigt om vandaliserade valaffischer och annat sabotage. Ett vanligt tillvägagångssätt är helt enkelt att valaffischer och plakat helt enkelt rivs och slås sönder, kastas i buskarna eller slängs någon annanstans.

I flera svenska städer rapporterar politiska aktivister och partiföreträdare dessutom att sabotage av den här typen har blivit mer vanligt förekommande.

– Men i år verkar det vara en systematisk förstörelse som drabbar alla partiers valaffischer. Det är mycket värre än tidigare val, menar socialdemokraten Mickey Magnusson från Helsingborg.

Den som upptäcker att valaffischer och annat valmaterial förstörts eller saboteras kan polisanmäla detta. Det kan också vara viktigt att dokumentera förstörelsen genom att fotografera eller filma denna för att tydligt kunna visa omfattningen av sabotaget.

De politiska partier som fått sitt valmaterial förstört lär också vara tacksamma om de kontaktas och blir meddelade detta.

Politisk censur på nätet

Det faktum att systemkritiska röster stängs av eller på andra sätt censureras hos nätjättarna har tyvärr blivit allt vanligare under de senaste åren. Denna typ av valpåverkan är dessutom mycket svår att påverka för den vanlige medborgaren – eftersom det är privata aktörer som Facebook och Twitter som under rådande system inte utkrävs ansvar för eventuell påverkan på val exempelvis i Sverige.

Inför valet 2018 gick Facebook exempelvis aktivt in och stängde av konton som tillhörde företrädare för det nationalistiska partiet Alternativ för Sverige efter att man bedömt att partiet på kort tid fått stort genomslag på plattformen. Några bevis för att partiet brutit mot plattformens regler presenterades aldrig, men enligt visselblåsaren Sophie Zhang var det ”höga chefer” på Facebooks huvudkontor som fattade beslutet att nationalistpartiets konton skulle stängas ner.

Även företrädare för den nationalsocialistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen, som också ställer upp i valet, har fått sina konton avstängda och länkar till organisationens hemsida plockas systematiskt bort eftersom de menas bryta mot Facebooks regelverk, vilket försvårar för svenskar på sociala medier att bilda sig en rättvis uppfattning om partiet.

I Sverige finns en utbredd demokratisk problematik med politiska aktivister som propagerat för att Facebook och andra plattformar ytterligare ska intensifiera sina censoriska åtgärder. Upptäcker man att sociala medieplattformar medvetet försöker påverka valresultatet genom att censurera eller stänga av politiska partier och företrädare kan en polisanmälan göras och Valmyndigheten kontaktas – men det är mycket osannolikt att detta leder till någon åtgärd.

Som regel är det en mer effektiv strategi att dokumentera jättarnas valfusk och manipulation och kontakta oberoende medier som Nya Dagbladet med dessa vittnesmål så att agerandet kan uppmärksammas inför allmänheten.

Så kontaktar du NyD

Nyhetstips ber vi som regel att få skickade till tips@nyadagbladet.se.

Du kan även nå oss via Telegram via användaren @nyadagbladet som är ett smidigt sätt att skicka meddelanden och bildmaterial.

Vid kontakt med redaktionen i övriga ärenden kan du skriva till redaktionen@nyadagbladet.se.

För känsliga ärenden och tips, skapa ett gratis e-postkonto på Protonmail för att kunna skicka krypterad mejl till oss på adressen: nyadagbladet@protonmail.com.

Tveka inte att höra av dig om du upptäcker oegentligheter. Vanligtvis är det svårt för redaktionen att återkoppla på inkommet material, men vi gör vårt bästa för att på bästa sätt ta tillvara det material som kommit in.