Annons:

Riksrevisionen: Sänkta antagningskrav kan öka ”mångfalden” inom polisen

Publicerad maj 21, 2025 – av Redaktionen
Polisutbildningens krav har redan sänkts i omgångar - men det har inte visat sig vara tillräckligt för att uppfylla politikernas ambitioner.

Riksrevisionen har granskat antagningen till polisutbildningen och kommit fram till att stora förändringar måste genomföras om svensk polis ska leva upp till de krav på ”mångfald” och representation som politikerna satt upp.

Trots att polisutbildningen redan förenklats i flera omgångar ser man fortsatt mycket ogillande på att att kvinnor och personer med invandrarbakgrund oftare underkänns än svenska män.

I kvinnornas fall konstaterar man att dessa har svårt att klara styrketesterna – och även om man medger att testerna vilar på vetenskaplig grund, uppges det inte vara säkert att dessa faktiskt ”är anpassade för att mäta om de prövande har de förmågor som krävs för att lyckas i polisyrket”.

Det kan inte uteslutas att testet missgynnar kvinnor. Det kan även bero på att gränsvärdena är otydligt underbyggda”, skriver man.

Annons:

För invandrare är det inte styrketesterna som är det stora problemet – i stället handlar det om att många polisstuderande med invandrarbakgrund inte klarar begåvningstestet.

Detta kan enligt Riksrevisionen ”i huvudsak inte härledas till skillnader i betyg eller poäng på högskoleprovet” – i stället uppges en sannolik förklaring till att färre personer med utländsk bakgrund klarar begåvningstestet vara att det ”är gammalt och innehåller ett ålderdomligt språk” – exempelvis ord som användes på 1960-talet.

Antyder diskriminering

Även när man väger in resultatet på högskoleprovet och jämför detta med poängen på begåvningstestet kvarstår dock betydande skillnader, och det är tydligt att personer med invandrarbakgrund presterar sämre än svenskar.

Att såväl kvinnor som invandrare underkänns oftare än svenska män kan enligt myndigheten peka på att själva urvalsprocessen är problematisk och att testerna bör förändras.

Den urvalsmetod som används innebär att de prövande måste klara ett moment för att gå vidare till nästa. Detta är särskilt problematiskt i kombination med otydligt underbyggda gränsvärden, och innebär en ökad risk för att lämpade kandidater tidigt faller ur antagningsprocessen på oklara grunder. Sammantaget utgör detta potentiella hinder för att uppfylla regeringens ambition om en ökad mångfald i poliskåren”, slår man fast.

Man rekommenderar därför att Polismyndigheten ”genomför en översyn av antagningsprocessen”, där man bland annat ”säkerställer att kravprofil, tester och gränsvärden utgår från arbetsanalysen och inte diskriminerar någon grupp”.

Regeringen har under lång tid uttryckt en önskan om ökad mångfald i poliskåren, med fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Trots det har sammansättningen inte förändrats nämnvärt över tid”, konstaterar man bittert.

Sänkta krav kan påverka polisens säkerhet och förmåga

Polisen själva ställer sig dock mycket frågande till delar av kritiken – särskilt delarna om att kvinnor skulle missgynnas av fystesterna – och att dessa därför behöver ändras.

– Vi menar att styrketestet speglar de fysiska krav som yrket objektivt ställer och att det krävs en djupare analys för att ändra något som i förlängningen skulle kunna påverka såväl den enskilda polisens säkerhet som den samlade operativa förmågan, argumenterar Marie Andersson på enhetskansliet för polisutbildningen.

Det kan noteras att kraven på polisutbildningen redan har sänkts kraftigt de senaste 13 åren. År 2012 togs språkprovet bort, där de prövande fick läsa en text och svara på frågor om denna – något många sökande med invandrarbakgrund hade svårt för.

2016 sänktes kravet för att få godkänt på begåvningstestet – även detta motiverades med att man ville göra det enklare att fylla platserna på polisutbildningen.

2022 togs också kravet på godkända gymnasiebetyg i historia bort för sökande till polisutbildningen. Detta motiverades med att historia inte är ett obligatoriskt ämne och att kravet på godkända betyg ansågs hindra lämpliga sökande från att ta sig igenom antagningen. Samma år sänktes även kraven för att bli godkänd på begåvningstestet ytterligare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Örebropartiet rusar lokalt – Malmölistan tar plats i Malmö

Valet 2026

Publicerad Igår 16:00 – av Jan Sundstedt
Markus Allard till vänster och Nils Littorin till höger i ett tvådelat montage.
Markus Allards Örebropartiet blir preliminärt näst största parti i Örebro kommun, medan Nils Littorins Malmölistan tar två mandat i Malmö.

Örebropartiet ser ut att missa riksdagen men blir preliminärt näst störst i Örebro kommun. Malmölistan tar samtidigt sina första mandat i Malmö kommunfullmäktige.

Valmyndighetens siffror från valet är ännu preliminära. Två distrikt återstår att räkna i respektive kommun.

Valmyndighetens preliminära resultat ger Örebropartiet 17,2 procent och 17 891 röster i Örebro kommun. Partiet ökar med 9,3 procentenheter.

Resultatet ger preliminärt elva mandat, sex fler än tidigare. Bara Socialdemokraterna, med 30,4 procent, samlar fler röster i kommunen.

Moderaterna får 14,8 procent. Örebropartiet går därmed om partiet med 2,4 procentenheter. Rösträknarna har hittills räknat 109 av 111 distrikt.

Sett till mandatökningen och uppgången i procentenheter går Örebropartiet ännu starkare i regionvalet. Partiet får 15,5 procent och 30 318 röster i Region Örebro län. Stödet ökar med 11,1 procentenheter.

Örebropartiet tar preliminärt elva av regionens 71 mandat. I regionen vinner Örebropartiet åtta nya mandat, jämfört med sex nya mandat i kommunen.

Rösträknarna har hittills avslutat 204 av 217 distrikt i regionen. Återstående röster kan fortfarande påverka mandatfördelningen.

Riksdagen förblir däremot utom räckhåll för Markus Allard och Örebropartiet.

Samtliga 349 preliminära mandat går till Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Partier under fyra procent i riket kan vinna fasta mandat genom att nå minst tolv procent i en riksdagsvalkrets.

I Örebro län samlar kategorin övriga partier tillsammans 5,1 procent. Örebropartiet får därför preliminärt inget av valkretsens tolv mandat.

Malmölistan gör samtidigt sitt genombrott i Malmö. Valmyndigheten redovisar 3,9 procent och 8 375 röster, en ökning med 3,1 procentenheter.

Resultatet ger preliminärt två av kommunfullmäktiges 61 mandat. Malmölistan tar därmed plats i fullmäktige för första gången.

Valmyndigheten hade räknat 215 av Malmös 217 valdistrikt vid den senaste uppdateringen. Kommunerna räknar uppsamlingsdistrikten den 16–17 september.

Länsstyrelsernas sluträkning avgör mandatfördelningen. Fram till dess kan siffrorna i både Malmö och Örebro förändras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Valet är över – förfallet fortsätter

Valet 2026

Valet 2026 är över och politikerna kan inom kort återgå till sina välbetalda uppdrag. För vanligt folk väntar däremot fler skulder, otrygghet i vardagen, krigshets och ett samhälle som fortsätter förfalla – oavsett vem som styr.

Publicerad Igår 13:29 – av Jan Sundstedt
Jimmie Åkesson omgiven av rivna valaffischer från S, M, C och MP mot en bakgrund av valsedlar.
Jimmie Åkesson och valbudskap från flera riksdagspartier representerar det politiska etablissemang som kommentaren riktar sin kritik mot.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I går gick Sveriges valboskap, kanonföda och populas till vad som beskrivs som ett "val". Rättare sagt: ett skådespel. En charad. Ett spel för galleriet.

Med högtidliga miner, inövade repliker och en närmast religiös tilltro till den demokratiska ritualens förträfflighet skulle svenska folket ännu en gång välja vilka politiker som ska få förvalta landet under de kommande fyra åren.

Och i dag? I dag förväntas vi känna oss nöjda. Vi har gjort vår plikt. Vi har lagt vår röst. Vi har deltagit i Rikets omhuldade demokrati.

Inbillar man sig att det från och med i dag kommer att ske någon större förändring i Sverige, ja, då är jag rädd att man är bortom all räddning.

Det kommer med största sannolikhet inte ske någon genomgripande förändring. Sverige fortsätter färden mot kollaps med stadig kurs – oavsett vilket parti som håller i rodret.

Visst kan det ske smärre förändringar i marginalen beroende på vilket lag som tilldelas regeringsmakten. Någon skattesats kan justeras. Något bidrag kan höjas eller sänkas. En minister kan bytas ut mot en annan. Nya utredningar ska tillsättas och gamla vallöften ska dammas av.

Vad gäller de stora frågorna kommer dock inget markant att se dagens ljus.

För många av våra politiker tycks ett fullskaligt krig mot Den Store Hemske Ryssen vara en våt dröm. Mig veterligen är det emellertid ingen som gett något svar på frågan om exakt hur den ryska invasionen, ockupationen och förvaltningen av Sverige kan tänkas se ut.

Upprustningen ska trots det fortsätta, hotbilderna ska målas allt svartare och svenska folket ska förmås acceptera att landet steg för steg dras allt djupare in i stormakternas konflikter.

Nato-medlemskapet ligger fast. DCA-avtalet likaså. Oavsett vilket parti som sitter i regeringen kommer den svenska säkerhetspolitiska kursen knappast att kastas om.

När det kommer till stödet till Ukraina finns det uppenbarligen fortsatt pengar att tillgå. Medan svenska hushåll tvingas vända på slantarna ska den politiska nomenklaturan fortsätta skicka vapen, pengar och stöd till husguden Zelenskyj.

Svenska skattebetalare kommer i sedvanlig ordning att bli de som får betala för kalaset. De ansvariga politikerna klappar varandra på axeln och kallar det solidaritet.

Den som inbillar sig att ett regeringsskifte automatiskt innebär att Sverige åter blir ett land där svenskarna själva utgör en självklar majoritet i alla delar av samhället bör nog ta en titt på den politiska verkligheten.

Migrationen, integrationen och de demografiska förändringarna har under decennier formats av beslut fattade av politiker från olika läger.

Varför samma politiska etablissemang plötsligt skulle börja riva upp hela den ordning som det självt har skapat har jag mycket svårt att se.

Bostadsbristen tycks oroväckande nog helt ha försvunnit från åttaklöverns dagordning.

För den unga människan som står i bostadskö, för familjen som inte har råd att köpa en bostad och för den som tvingas betala en orimlig andel av sin inkomst i hyra är det föga tröst att ännu en regering lovar att "ta tag i frågan" (kod för "inget vi prioriterar speciellt högt").

Arbetslösheten kommer inte heller att försvinna i brådrasket, oavsett vilka hittepåinsatser och "arbetsmarknadspolitiska åtgärder" riksdagen beslutar om – eller vilka absurda och människofientliga krav som ställs på redan utsatta människor.

Den stackars sate som redan står längst ned på samhällsstegen kommer även fortsättningsvis att få bära en orimligt stor del av bördan.

Fyra rivna valaffischer från S, M, C och MP mot en bakgrund av valsedlar.
Montage. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Samtidigt arbetar sig Sverige allt närmare ett slags skitland. Man får gärna tycka att ordvalet är mustigt, kärvt och kanske till och med helt galet. Syftet är dock att väcka eftertanke.

Hushållen skuldsätter sig för att kunna överleva. Bostäderna kostar skjortan. Mat, el och andra nödvändigheter äter upp allt större delar av lönen.

Den medborgare som redan står på knä får vackert hoppas att nästa räkning inte blir den som knäcker ekonomin fullständigt. Om räntorna dessutom stiger framöver kommer många hushåll att få det ännu tuffare.

Politiska rödgardister tycks däremot alltid landa på fötterna. Medan vanligt folk tvingas vända på varje krona fortsätter den politiska nomenklaturan att leva ett liv som de flesta svenskar bara kan drömma om.

Förnedringen av under- och arbetarklassen kommer bit för bit att tillåtas fortgå.

Svinaktiga företag kommer även fortsättningsvis kunna behandla anställda som närmast livegna. Inga årliga löneökningar. Ingen avtalspension. Inga försäkringar. Otrygga anställningar och ett arbetsliv där människan förväntas vara tacksam över att över huvud taget få arbeta.

Och, ja, tvärtemot vad många kanske tror, så finns det gott om företag som på fullaste allvar har satt det oklädsamma beteendet mer eller mindre i system. Arbetsgivare kan, med våra folkvaldas goda minne, välja att blankt skita i kollektivavtal – eller motsvarande trygghet.

Kriminaliteten då? Vissa siffror sägs visserligen peka mot en förbättring på senare tid. Men statistik kan som bekant trollas med, och eländet kommer även fortsättningsvis att ta strypgrepp på befolkningen.

Gäng, utpressning, skjutningar och otrygghet i vardagen. För den som bor i ett utsatt område hjälper det föga att politikerna ännu en gång lovar att vända utvecklingen.

Slutdebatten i SVT gjorde mig för övrigt fysiskt illamående. Maken till scharlataner får man leta efter.

Samma skådespel vart fjärde år. Samma löften. Samma floskler. Samma välregisserade indignation. Svenska folket rättar sig dock lydigt i ledet.

Man går till valurnorna, röstar på det ena eller det andra laget och inbillar sig att det nu äntligen ska bli förändring. Men oavsett vem som styr skutan kommer samma människor att få betala priset.

Det är inte demokrati i någon meningsfull bemärkelse, utan ett spel för galleriet och vi är alla med och betalar inträdet.

Man blir nästan sugen på att citera Norman Bates, med de bevingade orden "We all go a little mad sometimes"... I Sverige tycks vi göra ungefär så vart fjärde år.

Cirkus Rosenbad is back in business... The show must go on!

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Oppositionen tar knapp ledning – tre mandat skiljer blocken

Valet 2026

Publicerad Igår 07:43 – av Markus Andersson
Magdalena Andersson och Ulf Kristersson i ett montage.
Det preliminära valresultatet visar ett ytterst jämnt läge mellan Magdalena Anderssons sida och Tidöpartierna.

Valnatten gav inget besked. Mandaten vandrade fram och tillbaka mellan blocken timme för timme, och oppositionen har nu ett knappt övertag i den preliminära räkningen. Marginalen är så liten att frågan om vem som får regera fortfarande är öppen.

Under måndagsmorgonen har 94 procent av rösterna räknats. Det preliminära läget är 176–173 till oppositionen, med Tidöpartierna på andra sidan bordet.

Samma siffra gällde redan vid tvåtiden. Däremellan knappade Tidöpartierna in till 175–174 innan ett mandat flyttades tillbaka igen. Ledningen krympte alltså från tre mandat till ett och växte sedan till tre – och med den marginalen kan små förskjutningar avgöra vilket regeringsunderlag som blir störst.

Socialdemokraterna är fortsatt största parti med 28,1 procent, men har i nuläget backat 2,3 procentenheter jämfört med 2022. Tyngre är tappet för Sverigedemokraterna, som med dessa siffror går ned 3,0 enheter till 17,6 procent.

Liberalerna blir avgörande för Tidösidans 173 mandat. Med 5,4 procent klarar partiet riksdagsspärren och får 19 mandat – en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2022.

På onsdagen den 16 september räknas bland annat sena förtidsröster och utlandsröster – röster som fortfarande kan flytta enskilda mandat mellan blocken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Valmyndigheten varnar för köer: ”Var gärna ute i god tid”

Valet 2026

Publicerad september 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
En väljare håller ett röstkuvert i handen i kön till en förtidsröstningslokal.
En väljare håller ett röstkuvert i handen i kön till en förtidsröstningslokal. Förtidsröstningen 2026 inleddes den 26 augusti och pågick till och med valdagen den 13 september.

Valmyndigheten uppmanar väljarna att ta sig till vallokalen i god tid på söndagen. Skälet är risken för köer när röstmottagningen stänger klockan 20.

Söndagen den 13 september 2026 är valdag och sista dagen att rösta i valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Vallokalerna håller öppet klockan 08–20.

"Var gärna ute i god tid på grund av risk för köer", säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

Själva röstkortet behöver inte tas med till vallokalen. Däremot behöver väljaren kunna styrka sin identitet. På röstkortet framgår vilken vallokal väljaren tillhör.

Den som inte hinner eller kan ta sig till sin egen vallokal är inte utan alternativ. Minst en lokal för förtidsröstning i varje kommun håller öppet på valdagen, och där kan väljare från hela landet lägga sin röst.

När röstmottagningen stänger klockan 20 inleds den preliminära rösträkningen. En första preliminär mandatfördelning för riksdagsvalet väntas enligt Valmyndigheten omkring klockan 22.30.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.