Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt nåddes av beskedet att statliga Vattenfall förvärvat Nuon via medierna. Det uppgav han på torsdagen när han utfrågades av Konstitutionsutskottet, KU.
Foto: Lennart Perlenhem/CC-BY-2.5
I tisdags var det finansminister Anders Borg (M) som blev grillad av KU. Nu var det Fredrik Reinfeldt som fick svara på frågor.
KU-ordföranden Peter Eriksson (MP) frågade bland annat Reinfeldt om han och regeringen visste någonting om Vattenfalls uppköp av Nuon.
– Jag nåddes av information först när det blev offentligt och så vitt jag minns via media, svarade Reinfeldt enligt TT.
Den dåvarande näringsministern tillika Centerledaren Maud Olofsson har i efterhand tagit på sig det fulla ansvaret till Nuonaffären, som har blivit hårt kritiserad då den inneburit stora kostnader.
Olofsson har kallats till utfrågning i Konstitutionsutskottet men vägrade då att infinna sig, vilket inte strider mot några regler men är moraliskt tvivelaktigt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Antalet skjutningar i Sverige har nästan halverats jämfört med i fjol – men samtidigt har sprängningarna ökat kraftigt. Enligt ny statistik från polisen har över 100 sprängdåd inträffat hittills i år, vilket innebär en fördubbling jämfört med samma period 2024.
Under årets första sex månader har polisen registrerat 84 skjutningar. Det är en tydlig nedgång jämfört med första halvåret 2022, då 205 skjutningar inträffade, med 34 döda och 49 skadade. Även antalet skadade i samband med skottlossningar har minskat successivt sedan dess. I statistiken för 2025 ingår dock skolattacken i Örebro, där tio personer miste livet.
Utvecklingen sker mot bakgrund av att Sverige under lång tid präglats av omfattande problem med organiserad brottslighet, där våldsamma gäng, oftast med invandrarbakgrund, spridit skräck i både storstäder och mindre orter. Myndigheterna har i flera år haft svårt att göra någonting konkret åt våldsutvecklingen – men enligt polisen börjar vissa insatser nu ge resultat.
– I såväl den fysiska miljön som i de digitala miljöerna och på utredningssidan är vi idag snabbare och mer effektiva, vilket har gjort att vi kunnat förhindra förestående brott och ökat uppklarningen de senaste åren av det dödliga våldet i nätverksmiljö från cirka 20–30 procent till cirka 60 procent. Det är en del i förklaringen till att vi ser färre skjutningar, säger August Knutsson, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.
Fler bombdåd vintertid
Samtidigt som skjutningarna minskat har ett annat våldsfenomen ökat markant. Hittills i år har 104 sprängningar inträffat – en fördubbling jämfört med samma period 2024, då 52 sprängningar registrerades.
– Det är givetvis allvarligt, och vi ser att de kriminella har skiftat modus och genomfört fler sprängningar under vintern och våren. Ofta i utpressningssyfte, för att skrämma eller hota. Men sedan början av året, då vi såg en kraftig ökning av fullbordade sprängningar, har de minskat. Vi griper fler gärningspersoner på förberedelsestadiet än tidigare, förklarar Knutsson.
Han understryker samtidigt att situationen fortfarande är att betrakta som mycket allvarlig och att gängvåldet snart kan komma att eskalera igen:
– Samtidigt är konfliktläget högt, och vi vet av erfarenhet att läget kan skifta snabbt. Vi gör allt vi kan för att hålla nere våldsnivåerna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Det amerikanska kommandofartyget USS Mount Whitney, ofta kallat ett ”flytande Pentagon” för sina avancerade ledningssystem, har lagt till i Frihamnen i Stockholm.
Besöket markerar avslutningen på en månads insats i Östersjön där fartyget haft en ledande roll i den omfattande Nato-övningen Baltops, tillsammans med bland annat svensk personal.
Fartyget är flaggskepp för USA:s sjätte flotta och konstruerat för att leda komplexa och omfattande militära operationer. Med sina 200 meter är det utrustat med avancerade kommunikations- och ledningssystem som gör det till ett nav för amerikanska marinoperationer.
– Vi brukar kalla det för ett flytande Pentagon eftersom vår främsta styrka handlar om kommunikation och ledningssystem, säger Jonathan Desimone, ledningssystemchef ombord, till statstelevisionen SVT.
Under den nyligen avslutade Baltops, en årlig Nato-ledd övning i Östersjön, spelade USS Mount Whitney en nyckelroll. Den svenska marinen deltog bland annat med en ubåt, och flera svenska sambandsofficerare var ombord som en del av Nato-bemanningen.
– Vi hade ett antal svenska sambandsofficerare som var ombord under hela övningen som del av Nato-bemanningen, säger befälhavaren och fartygschefen Colin Price.
– Vi är här för att delta i Baltops 2025 och för att visa USA:s närvaro. Vårt mål som örlogsflotta är sjöfartsfrihet och regional stabilitet, hävdar han vidare.
— US Embassy in Sweden (@usembsweden) July 1, 2025
Inga planer på att lämna Europa
Price betonar värdet av övningen och det multinationella Nato-samarbetet – men fartygets synliga närvaro i Stockholm kan enligt kritiker också uppfattas som en maktdemonstration riktad mot Ryssland, snarare än ett rent diplomatiskt besök.
Samtidigt har Östersjön präglats av ökad militär aktivitet, där både Nato och Ryssland genomfört parallella övningar. Under Baltops observerades ryska stridsflygplan som flög i närheten av USS Mount Whitney i internationellt luftrum.
– Jag skulle inte kalla det för incidenter, men ja, vi hade interaktioner med flygplan som flög i närheten av Mount Whitney, kommenterar Price och förklarar:
– Under Baltops så befinner vi oss mitt i Östersjön och det är internationellt luftrum där flygplan kan flyga var de vill.
Under Donald Trumps presidentskap har det kommit rapporter och signaler om att USA kraftigt planerar att minska sin militära närvaro i Europa. Men för USS Mount Whitneys del finns inga sådana planer, enligt befälhavaren.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Ett rekordartat fåtal barn föds i Sverige, och orsakerna uppges vara många – från krig, klimatalarmism och ekonomisk oro till rädsla inför förlossning.
Fyrabarnsmamman Anna Björklund menar att den snabba digitaliseringen och den ökade skärmanvändningen har haft stor påverkan och beskriver hur barn idag ofta uppfattas som ett jobbigt störningsmoment som många helst vill slippa.
Regeringen meddelade nyligen att man tillsätter en expertgrupp som ska kartlägga varför födelsetalen sjunker och om utvecklingen kan vändas. Arbetet tar avstamp i en liknande utredning som nyligen genomförts i Finland.
En av gruppens medlemmar är fyrabarnsmamman, poddaren och författaren Anna Björklund, och i statstelevisionen SVT lyfter hon digitaliseringen som en möjlig nyckelfaktor.
– Jag personligen tror att en pusselbit är att vi som får barn nu eller skulle ha fått barn nu är den första generationen som är uppvuxna på internet.
”Pockar på närvaro”
Björklund är osäker på om trenden går att bryta, men ser ändå möjligheter att påverka utvecklingen. Hon beskriver hur barn idag ofta uppfattas som påfrestande – inte nödvändigtvis på grund av barnen själva, utan för att de vuxna inte är närvarande.
– Jag har märkt att folk uppfattar barn som väldigt jobbiga. Att man pratar om barn som väldigt jobbiga, och när jag berättar att jag har många barn så säger folk att det låter jobbigt. Det de menar då är att barn pockar på närvaro i rummet, och om man inte lyssnar på de små djuriska signalerna hos en bebis så skriker den.
– När föräldrar har så många saker som konkurrerar om just deras uppmärksamhet och som får dem att inte vara närvarande i rummet, så uppfattas barnen som väldigt jobbiga. Då är ju frågan, är det barnen som ska bort eller ska människor som art lära sig igen att vara närvarande i rummet? Jag personligen tror kanske det senare, säger hon.
Ständigt surfande på smarta mobiltelefoner har gjort oss mindre närvarande i nuet. Foto: Tim Mossholder/Unsplash
I Finland, där födelsetalen också fallit till rekordlåga nivåer, har en statlig utredning nyligen analyserat orsakerna till det minskande barnafödandet. Anna Rotkirch, forskningsprofessor och direktör för Finlands institut för befolkningsforskning, pekar i statstelevisionen särskilt på svårigheten att hitta rätt partner.
– Det här är en ny trend, de unga vuxnas parförhållanden håller inte alls lika länge som de gjorde för tidigare generationer, förklarar hon.
Även Rotkirch framhåller digitaliseringen som en möjlig förklaring till de förändrade relationerna.
– Det är svårt att se något annat som skulle ha förändrats globalt under de senaste 15 åren när vi ser den här oväntat starka nedgången i fruktsamhet.
”Försämrar unga kvinnors mentala hälsa”
Befolkningsforskaren betonar att mer forskning krävs för att förstå digitaliseringens fulla påverkan på födelsetalen. Men redan nu finns tydliga tecken på att skärmtid och sociala medier har negativa effekter – särskilt på unga kvinnors psykiska hälsa.
– Vi vet att i synnerhet sociala medier har försämrat unga kvinnors mentala hälsa, och vi vet att problem med mental hälsa och ensamhet gör det mycket svårare att få en partner och bilda familj, säger hon och tillägger:
– Det påverkar också relationernas kvalitet. Vi vet att skärmtid i sig, oberoende av vad du gör på manicken, gör dig mindre nöjd med din parrelation och ökar risken för skilsmässa.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Enligt Djurens Rätt är Sverige nu helt fritt från burhöns – trots att något lagstadgat förbud fortfarande inte har införts.
Det framgår av statistik som djurrättsorganisationen tagit fram från länsstyrelserna och äggbranschen. Man beskriver det som ett genombrott efter över 50 års arbete mot burhållning och tar själva åt sig en stor del av äran för utvecklingen.
– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna – och en seger för alla som har stått på deras sida. Djurens Rätts medlemmar har visat att förändring är möjlig, även när politiken sviker,säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.
Sverige är enligt organisationen det första landet i världen som har avskaffat burhållning av hönor utan ett uttryckligt lagförbud.
”Påverkansarbete gör skillnad”
Motståndet mot burhållning började redan på 1970-talet. År 1988 beslutade riksdagen att förbjuda burar, men när övergångsperioden på tio år löpte ut fanns burhållningen kvar – och lagen ändrades. Enligt Djurens Rätt ledde detta till att deras eget arbete intensifierades.
Organisationen lyfter bland annat fram rapporter som Hönan eller ägget (2009) och Släpp burarna (2022), liksom återkommande informationskampanjer och företagsdialoger. Ett viktigt steg var också initiativet ”Djurvänlig kommun”, där samtliga svenska kommuner enligt Djurens Rätt till slut valde bort burägg i offentliga upphandlingar.
Sedan 2008 har över 85 företag i Sverige – bland dem livsmedelskedjor, hotell och restauranger – tagit avstånd från burhållning efter samtal med organisationen. Detta har enligt Djurens Rätt varit avgörande för utvecklingen. Totalt uppskattar man att minst 17 miljoner hönor har undgått ett liv i bur sedan dess.
– Det är engagerade djurvänner runtom i Sverige som har rott detta i hamn. Vi har påverkat företag, kommuner och drivit kampanjer utan att ge upp. Detta är ett tydligt bevis på att långsiktigt och enträget påverkansarbete gör skillnad, säger Benny Andersson.
”Sverige måste ta nästa steg”
Parallellt har Djurens Rätt engagerat sig i EU:s arbete med att fasa ut burhållning. Organisationen har samlat in över 50 000 namnunderskrifter till det europeiska medborgarinitiativet End the Cage Age. Ett lagförslag väntades 2023 men har skjutits upp till 2026.
Även om burarna är borta i praktiken i Sverige, menar Djurens Rätt att arbetet inte är färdigt.
– Vi har sett en fantastisk utveckling, men nu måste Sverige ta nästa steg. Djurens Rätt kräver ett lagstadgat förbud mot burhållning omgående. Det finns inget att vänta på nu, uppmanar Benny Andersson.
Trots att burarna nu är tomma menar många kritiker att svenska höns fortfarande lever under undermåliga förhållanden – exempelvis i trånga stallar med tusentals individer, där tillgång till utevistelse ofta saknas helt.
1988 – En ny djurskyddslag lovar att burhållning ska förbjudas. Samtidigt hålls 95 procent av Sveriges värphöns i oinredda burar.
1997–2005 – Det utlovade burförbudet dras tillbaka. Endast oinredda burar förbjuds. Ägg börjar märkas för att konsumenter ska kunna välja bort burägg.
2008 – Djurens Rätt lanserar sin första stora företagskampanj mot burägg. Hemköp blir först med att ta avstånd. Vid tiden hålls 40 procent av hönorna i burar.
2013–2017 – Flera stora livsmedelskedjor, däribland Coop, Willys, Lidl, Netto och City Gross, slutar sälja burägg. Andelen burhöns sjunker snabbt.
2017 – Djurens Rätt utvidgar arbetet till att omfatta även egna märkesvaror i butikskedjornas sortiment. Andelen hönor i bur minskar under perioden till 13 procent.
2019 – Efter dialog med Djurens Rätt antar de tre största grossisterna policys mot burägg. Kampanjen Släpp burarna lanseras. Andelen hönor i bur sjunker till 8 procent.
2020–2021 – EU-kommissionen lovar att införa ett förbud mot burhållning, efter medborgarinitiativet End the Cage Age, där Djurens Rätt varit en drivande part.
2021 – Efter 13 års kampanj säger ICA nej till burägg. 95 procent av Sveriges kommuner har samtidigt valt bort burägg i offentliga upphandlingar. Endast 3,5 procent av hönorna hålls nu i bur.
2024–2025 – Grossisten Martin & Servera slutför sin utfasning av burägg. Totalt har över 85 företag antagit policys efter dialog med Djurens Rätt. Mindre än 1 procent av hönorna hålls i bur.
2025 – Djurens Rätt får officiell bekräftelse: Alla burar i Sverige är nu tomma.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
