Sveriges regering fortsätter att driva ett kontroversiellt lagförslag om att utöka straffområdet för utlandsspioneri - där man även vill förändra grundlagen och i praktiken även straffbelägga traditionell journalistisk rapportering - om denna kan anses ”skada relationer till länder Sverige samarbetar med”.
Justitieminister Morgan Johansson (S) anser att dagens lagstiftning om spioneri gör det svårt att döma någon för spioneri som avslöjat hemliga uppgifter som visserligen inte skadat Sveriges säkerhet, men däremot ”relationer till länder Sverige samarbetar med”. Vidare krävs det i nuläget att hemliga uppgifter avslöjats för främmande makt för att man ska kunna dömas, något som Johansson vill skall omfatta även uppgifter som delgivits andra typer av organisationer.
– Att sälja uppgifter till en terrorsekt som IS bedöms inte självklart som spioneri, säger Johansson till Schibstedtidningen SvD.
Även journalistisk rapportering ska kunna bestraffas, enligt regeringens planer, med så kallat ”försvarlighetsundantag” för journalister där man kan undgå straff om avslöjandet av uppgifter bedöms vara ”försvarligt”. Däremot kan exempelvis rapportering om att Nato fört in kärnvapen i svenska hamnar komma att omfattas av bestraffning. Regeringen vill även att lagen läggs till i grundlagen, i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Förslaget har fått kritik bland annat från Journalistförbundet mot bakgrund av att den nya lagen de facto utgör en kraftig inskränkning av pressfriheten i Sverige.
”Problemet i dagens samhälle är inte att medierna rapporterar för mycket om svensk utrikespolitik. Problemet är inte heller att de med insyn i Sveriges förehavanden utomlands alltför lättvindigt vänder sig till media för att avslöja missförhållanden – utan tvärtom,” skriver Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
Straffet för utlandsspioneri ska kunna ge upp till fyra års fängelse, åtta år om brottet är grovt. Den nya lagen förväntas kunna träda i kraft först i januari 2023, eftersom man först arbetar på att få igenom ändringar i Sveriges grundlag.
Även Birger Schlaug, tidigare språkrör för Miljöpartiet, pekar på allvarliga demokratiska brister i lagförslaget och använder Estonia som exempel.
”Låt oss säga - för att ta ett Estonia-exempel från moderata Svenska Dagbladet - att medier skriver om att engelska underrättelsetjänsten bett den svenska försvarsmakten att på ett civilt fartyg föra hem militär utrustning från ett fientligt land, trots att det strider mot internationella regler. Ett avslöjande skulle kunna skada Sveriges militära samarbete med Storbritannien, och kunna leda till 4 års fängelse,” skriver han på sin blogg.
Schlaug noterar även att liberala samhällsmodeller traditionellt sett utgått från ”yttrandefrihet och rätten att granska makten” och att lagförslaget bryter tvärt mot detta.
”Det är andra samhällsmodeller som är kända för den här typen av regelverk. Samhällsmodeller som vi i Sverige brukar ta avstånd ifrån,” konstaterar han.
Utlandsspioneri
Brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete vill regeringen föra in i brottsbalken. Det innebär att det blir straffbart att under vissa omständigheter avslöja hemliga uppgifter som inträffar inom Sveriges internationella samarbeten och som kan "skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation".
Meddelarfriheten, som ger rätt att straffritt lämna uppgifter för publicering, och anskaffarfriheten, begränsas för utlandsspioneri på samma sätt som för spioneri. Straffet som föreslås för utlandsspioneri är fängelse i högst fyra år. För grovt utlandsspioneri föreslås fängelse i lägst två och högst åtta år.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Källa: Regeringen.se
