Hyresgästföreningen slår nu akut larm om bostadsbidragets framtid. Deras senaste lägesrapport visar att stödet, som varit oförändrat sedan 90-talet, tappar sin relevans. Inom ett decennium riskerar bostadsbidraget att självdö – om inget görs för att modernisera det.
Hyresgästföreningens tredje och sista rapport för året avslöjar alarmerande fakta om bostadsbidraget. Antalet hushåll som får stöd har minskat dramatiskt de senaste två decennierna, trots att befolkningen vuxit med två miljoner. År 1998 fick 10 procent av befolkningen bostadsbidrag, medan andelen idag har krympt till 3 procent.
– När bostadsbidraget infördes på 1930-talet var det en viktig reform för att utjämna inkomstskillnader och stötta trångbodda, fattiga barnfamiljer. Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget att ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Hyresnivåer från 1997 – trots dubblerade hyror
Enligt rapporten har de hyresnivåer som bidraget tar hänsyn till legat fast sedan 1997, trots att hyrorna fördubblats. För en ensamstående vuxen täcker bidraget som mest 5 300 kronor i hyra, men om reglerna följt hyresutvecklingen skulle beloppet ligga på omkring 11 000 kronor.
Ragnar Bengtsson är bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.
– Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro. Hyresutvecklingen har sprungit ifrån bostadsbidraget, och menar politiken allvar med att bostadsbidraget ska öka jämlikheten på bostadsmarknaden så måste det kompensera dagens hyror, inte 90-talets.
En skuldfälla för de mest utsatta
Rapporten pekar även på bostadsbidragets roll som en skuldfälla. Varje år blir mellan 35 och 40 procent av de som tar emot bostadsbidrag återbetalningsskyldiga. För unga är siffran ännu högre – hälften måste betala tillbaka, och ofta handlar det om betydande summor.
Ett vanligt exempel är att hushåll kan behöva återbetala pengar de fått tidigare under året, om inkomsten ökat senare samma år. Återkraven, som kan dröja flera år, ska betalas inom 30 dagar – annars går ärendet vidare till Kronofogden.
– Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.
Risk för total avveckling
Om utvecklingen fortsätter oförändrad beräknas bostadsbidraget avskaffa sig självt senast 2035. Från 2030 kommer inkomstramarna att vara så snäva att bostadsbidraget i princip endast betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd, enligt rapporten.
Hyresgästföreningens granskning understryker behovet av politiska åtgärder för att anpassa bostadsbidraget till dagens inkomst- och hyresnivåer. Annars, varnar de, kommer ett av de viktigaste verktygen för att minska ojämlikhet på bostadsmarknaden att gå förlorat.
Fotnot: Samtliga citat i artikeln är hämtade från Hyresgästföreningens artikel i ämnet, publicerad 2024-12-23
