Annons:

Politiska aktivister bakom myndigheten som ignorerar övergreppen

Nya Dagbladet fortsätter granskningen av den statliga myndigheten Forum för levande historia. Bakom myndigheten hittar vi anställda som är djupt politiskt engagerade och aktiva med starka särintressen. Sverigedemokraterna i riksdagen - nej tack, Refugees welcome, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ, etniska lobbygrupper och nära band till tveksamma antirasistiska och svenskfientliga grupper är bara några av de kopplingar vi hittar bland myndighetens anställda.

Uppdaterad juni 27, 2022, Publicerad januari 29, 2016 – av Per Nordin

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I onsdags kunde NyD i ett reportage avslöja hur den statliga myndigheten konsekvent ignorerat rasistiska övergrepp mot svenskar och exkluderat allt arbete med intolerans och attityder bland invandrargrupper. Myndigheten säger sig arbeta efter tesen om alla människors lika värde, vilket visade sig helt sakna motsvarighet i verkligheten i myndighetens arbete.

Hur kan en statlig myndighet med 35 anställda, som finansieras med mångmiljonbelopp, ha fått arbeta vidare utan granskning i mer än tolv års tid och samtidigt helt sakna kunskap om rasism och intolerans som riktats mot ursprungsbefolkningen? För att ta reda på det tittar vi närmare på vilka som arbetar på myndigheten.

Det visar sig att det bland de anställda döljer sig djupt personliga politiska engagemang. Myndigheten har rekryterat personer med starka särintressen och kopplingar till radikala politiska vänstergrupperingar och etniska lobbygrupper.

Den gemensamma nämnaren är starka engagemang uteslutande för icke europeiska folkgrupper, selektiv antirasism, HBTQ-organisationer, men vi finner även kopplingar till romska särintressen och rörelsen judisk makt.

Annons:

De tveksamt antirasistiska, antidemokratiska och svenskfientliga kopplingarna vi hittar bland de anställdas personliga engagemang skulle kanske kunna ses som en möjlig förklaring till myndighetens agerande och ignorans mot rasism och övergrepp mot svenskar.

Att privat hysa vilka åsikter man vill är förstås helt tillåtet även om man arbetar på en statlig myndighet och det är inte heller något som arbetsgivaren har rätt att lägga sig i. Att samtidigt vara politiskt aktiv kan dock ses som problematiskt eller tveksamt. Klart olämpligt och i regel rent förbjudet är det däremot att som anställd inte förhålla sig opartisk i sin myndighetsutövning och låta det privata politiska engagemanget avspegla sig i arbetet.

De anställda på Forum för levande historia vittnade i NyD:s reportage inte bara om ignorans inför rasism och intolerans som riktas mot ursprungsbefolkningen, utan också om en häpnadsväckande okunskap. Detta trots myndighetens omfattande resurser att undersöka och kartlägga rasistiska och intoleranta attityder i samhället.

På Facebook och sociala medier hittar vi sambanden och de politiska kopplingarna och engagemangen bland myndighetens anställda.

Kopplingarna behöver inte innebära ett personligt deltagande i alla grupper och organisationer, men ger en bild av de anställdas engagemang. I flera fall är dock de anställda djupt engagerade i de angivna grupperna och organisationerna.

Då det handlar om en statlig myndighet som årligen kostar skattebetalarna mångmiljonbelopp, med mycket inflytande särskilt över våra barn och ungdomar genom nära kontakter med landets skolor och sina kampanjer, föreläsningar och sin informationsspridning, kan det anses befogat att närmare granska dessa myndighetsutövare.

 

Ola Nilsson, projektledare

ola-nilsson

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack, Stiftelsen Expo, Miljöpartiet de gröna, Feministiskt initiativ, Refugees Welcome Sverige, RFSL, Queera Örnar, Recycle the Rainbow - RFSL Second Hand, Fight Racism Now Sweden, Malmö Pride, BlatteQueers i film, Låt Stå - Antirasism på Schemat, Sápmi Pride, Svenska HBTQ-Initiativ, Lås Upp - normutmanande metoder, Musiker Mot Rasism, Inte rasist, men, Slutpixlat, Refugees Welcome #Fryshuset, Aktion mot deportation, Genusfolket, Jämställ.nu

 

Karin Wiström, projektledare

karin-wistrom

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack, Stiftelsen Expo, PussyRiot, Teskedsorden, Judisk Krönika - Sveriges judiska kulturmagasin, Judiska Teatern, RFSL Ungdom, Positiv antirasism, Women's Rights News

 

Mia Taikon

mia-taikon

Kopplingar:

Vi som börjar tröttna på alla inskränkta Sverigedemokrater, Stiftelsen Expo, Miljöpartiet de gröna, Feministiskt initiativ, Socialdemokraterna i Stockholm, Ingen rasist i Sveriges riksdag, Ingen rasistisk talman i Sveriges riksdag, Trolltyg i SD-skogen, Nätverket Mot Rasism, Ungdom Mot Rasism, Inte rasist men,  Antirasistisk vårdpersonal, Poliser mot rasism, Vi gillar olika, Stefan Löfven

 

Hans Caldaras

hans-caldaras

Kopplingar:

Multi Kulti, Tidskriften Expo, Hjälp Västerbottens tiggare, Soraya Post

 

Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL och fd projektledare Forum för levande historia

ulrika-westerlund

Kopplingar:

Trolltyg i SD-skogen, Miljöpartiet de gröna, Tidskriften Expo,  Folkkampanj för asylrätt, Lesbisk Makt, Abortion Rights Campaign, HBTQ Familjer, HBTQ Nyheter, Trans Film Fest Stockholm, Värna om Stjärnfamiljen, Jagvillgåpå Queerfest, RFSL , Inte rasist men, Genusfolket

 

Christer Mattsson, fd projektledare Forum för levande historia

christer-mattsson

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack, Stiftelsen Expo, Tidskriften Expo,  Nej till rasism, Mot rasism, Stefan Löfven,
Nationella sekretariatet för genusforskning, Women's Rights News

 

Lisa Nilsson, presskontakt

lisa-nilsson

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack, Lady Dahmer // postpatriarkal feministfitta, Refugees Welcome Stockholm, Sluta normalisera nazism och fascism DN, Aftonbladet, Expressen och Svd, Inga invandrare, KIT

 

Mats Andersson, projektledare

mats-andersson

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack

 

Åsa Tunström

asa-tunstrom

Kopplingar:

Stiftelsen Expo

 

Povel Galfvensjo, receptionist

povel-galfvensjo

Kopplingar:

Tidskriften Expo

 

Camilla Sjöström

camilla-sjostrom

Kopplingar:

Ungdom Mot Rasism, Normbrytande Rättigheter, Vardagsrasismen

 

Erika Aronowitsch, nationell samordnare

erika-aronowitsch

Kopplingar:

JA TACK till synagogor i Sverige, Judiska Församlingen i Stockholm, Peter Wolodarski, Vi säger NEJ till Regeringens erkännande av Palestina som stat

 

Ingrid Lomfors, överintendent

ingrid-lomfors

Kopplingar:

JA TACK till synagogor i Sverige, Judiska Församlingen i Stockholm, Judiska Församlingen i Göteborg, Makkabi Sweden , Michael Melchior, Judiska Församlingen i Stockholm, Judiska Teatern

 

Ingrid Lomfors som är överintendent för hela myndigheten är också judisk-etnisk aktivist och har vid olika framträdanden uttalat sig i hånfulla ordalag om svensk kultur och historia. Hon är generalsekreterare vid Judiska Församlingen i Stockholm. Lomfors framhåller samtidigt att judar inte är en religionsgemenskap utan en folkgrupp där många är helt sekulära, men ändå delar en gemensam identitet, enligt en intervju med GT den 14 maj:

Hur mycket har det med religion att göra att vara jude?

– Det formella svaret är att den judiska religionen är en viktig grundbult i den judiska identiteten. Men det är inte samma sak som att säga att många judar är religiösa. Man kan vara jude på väldigt många sätt. Många av våra medlemmar går i synagogan utan att vara religiösa, precis som många sekulära svenskar går i julottan.

Så du kan vara jude utan att tro?

– Absolut. Det är nog så för de flesta.

Men vad är då judar?

– Judar är ett folk, och i detta folk finns jättemånga sätt att förhålla sig till det judiska.

 

Kopplingarna och mönstren är alltför många och tydliga för att sakna relevans i sammanhanget varför vi valt att belysa dem i reportaget, även om det ibland bara handlar om stöd till de olika grupperna och organisationerna. Ett par personer i granskningen har tidigare haft positioner på myndigheten, men har liknande kopplingar som de övriga.

Ett annat mönster framträder också kopplat till etnicitet och engagemang. De personer med exempelvis judisk och romsk bakgrund är särskilt engagerade i sina egna etniska gruppers särintressen och föreningar.

Hatet eller avståndstagandet mot Sverigedemokraterna är dock ett återkommande tema bland de anställda. Ingen försvarar lika rättigheter för européer eller svenskar. Alla icke vita grupper tillåts ha egna föreningar och särintressen, medan motsvarande rättigheter nekas för etniska svenskar trots att landets ursprungsbefolkning är en snabbt minskande grupp både i Sverige och globalt.

Enligt tidigare beräkningar väntas etniska svenskar vara i minoritet i Sverige omkring år 2050. Senare beräkningar pekar på att det sker väsentligen tidigare [1]. Måste den svenska ursprungsbefolkningen vänta tills att man liksom samerna fått minoritetsstatus i staten Sverige innan myndigheten bryr sig om övergrepp mot gruppen? Frågorna om alla människors lika värde i praktiken är många, men svaren är få.

Har Forum för levande historia det förtroende hos skattebetalarna som krävs för att fortsätta med sin myndighetsutövning? Det återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Anna-Karin Hatt aktiverar rekordhög avgångsersättning

Publicerad Igår 14:48 – av Jan Sundstedt
Anna-Karin Hatt har enligt uppgifter beslutat att lösa ut sin skyhöga fallskärm på drygt 1,6 miljoner kronor.

Centerpartiets avgångna partiledare Anna-Karin Hatt planerar att utnyttja sin rätt till avgångsersättning efter att ha lämnat posten efter endast ett halvår. Fallskärmen finansieras av partiets medlemmar och väcker frågor om villkoren för politiska toppjobb – särskilt i kontrast till vanliga löntagare.

Efter bara sex månader som partiledare för Centerpartiet lämnade Anna-Karin Hatt nyligen oväntat över posten till sin efterträdare Elisabeth Thand Ringqvist.

Under sin korta tid på posten hade Hatt en ersättning på 223 000 kronor i månaden – nästan 20 000 kronor mer än statsministern – och omfattas därför av en historiskt hög avgångsersättning.

Ersättningen motsvarar ett helt års lön för en avgående partiledare. Men eftersom Hatt endast haft uppdraget i drygt ett halvår begränsas ersättningsperioden till sju månader, vilket innebär omkring 1,6 miljoner kronor, enligt Centerpartiets presstjänst.

Annons:

Partiets medlemsavgifter betalar

Hatt säger till skattefinansierade SVT att hon avser att ta del av ersättningen tills hon har en ny tjänst: — Jag behöver en omställningsperiod för att landa i en ny verklighet. Jag har inte något nytt uppdrag på gång. Jag kommer att ha rätt till en avgångsersättning så länge som det finns behov av den, säger hon.

Hon betonar samtidigt att ambitionen är att inte nyttja mer av ersättningen än nödvändigt: — Jag har inte för avsikt att ta ut en krona mer än vad jag behöver. Jag kommer att söka efter en ny samhällsviktig uppgift att ägna mig åt framåt.

Den nya partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist får ett betydligt lägre arvode, motsvarande en ministerlön på 161 000 kronor i månaden. En nivå som dock fortfarande är långt över medianlönen i Sverige.

Medianlönen för vanliga arbetare som exempelvis fastighetsskötare, undersköterskor och busschaufförer ligger för närvarande runt 24 000–29 000 kronor i månaden, beroende på yrke och sektor.

Den totala medianlönen i Sverige är i dagsläget cirka 37 100 kronor i månaden.

Vill inte kommentera ersättningen

Anna-Karin Hatt vill inte närmare svara på frågor om nivån på hennes tidigare ersättning: — Det är ett beslut som är fattat av stämman på förslag av valberedningen. Jag är förstås tacksam över att jag får möjlighet att ställa om och landa i en ny tillvaro. Det här var inget som jag hade planerat, säger hon.

Hon har hänvisat sin avgång till påstått hat och hot hon säger sig ha upplevt i rollen, men har hittills inte velat utveckla detaljerna. Ingen formell polisanmälan har ännu presenterats.

Framöver säger Hatt sig vilja fortsätta bidra i en samhällsnyttig roll: — Jag vill fortsätta bidra till Sveriges utveckling och få utlopp för den kraft och energi som jag har, men också bidra till samhället.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stöd för höjt återvandringsbidrag störst i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Igår 12:58 – av Jan Sundstedt
Efter det att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kraftigt höjt taket för återvandringsbidraget ökar nu stödet för att ta del av bidraget inom vissa invandrargrupper.

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster.

Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat.

När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer.

Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden.

Annons:

Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet.

Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet.

I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent.

Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen.

Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige.

Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent.

Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning.

Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare.

Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han.

Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Djup splittring i Liberalerna – oro för att partiet tappar riksdagsplatsen

Publicerad Igår 11:00 – av Jan Sundstedt
Liberalerna Lidingö
Gräsrötterna Suzanne Liljegren och Morad Majlesi opinionsbildar för att rädda kvar Liberalerna i riksdagen - dock utifrån diametralt olika ståndpunkter.

Liberalerna går in i landsmötet i Karlstad med en skarp intern konflikt kring framtida regeringssamarbeten efter nästa års val. Flera profiler befarar nu att den interna oenigheten riskerar att leda till att partiet faller ur riksdagen 2026.

När Liberalerna i helgen samlas till landsmöte väntas frågan om framtida regeringsalternativ bli den mest konfliktfyllda punkten.

Enligt uppgifter till skattefinansierade SVT:s Agenda lutar mycket åt att partiledaren Simona Mohamsson får gehör för sin linje: att stå kvar i Tidösamarbetet men samtidigt hålla fast vid att Sverigedemokraterna inte ska släppas in i en regering med egna ministrar.

Men enligt flera centralt placerade källor råder ett betydande missnöje med den kursen. Kritiken kommer både från dem som vill avskaffa de röda linjerna mot Sverigedemokraterna och från dem som vill bryta helt med samarbetet och gå fram som ett självständigt liberalt parti.

Annons:

Både företrädare för den SD-kritiska falangen och de som vill öppna för ett mer formellt samarbete beskriver den nuvarande hållningen som problematisk.

Enligt flera interna bedömningar är partiets positionering svår att förklara utåt, och risken för att partiet hamnar under riksdagsspärren lyfts från båda lägren.

Trots det väntas Mohamssons förslag få stöd av en majoritet av ombuden. Enligt flera källor bedöms läget som så känsligt att en öppen revolt mot partiledningen skulle kunna leda till en djupare kris.

Bilden som förmedlas är att om Mohamssons linje faller riskerar partiet att hamna i ett utdraget internt kaos – något många ombud vill undvika i ett redan utsatt opinionsläge.

Liberalernas partiledare, Simona Mohamsson. Foto: Regeringskansliet/Niklas Forsström

Gräsrötter varnar

Den interna sprickan blir tydlig i de offentliga ställningstaganden som görs av enskilda medlemmar.

Suzanne Liljegren, gruppledare för Liberalerna i Lidingö, hör till dem som anser att samarbetet med Sverigedemokraterna måste upphöra om partiet ska överleva: — Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedemokraterna, säger hon.

På motsatt sida står partimedlemmen Morad Majlesi, som istället vill att Liberalerna ska öppna för ett mer pragmatiskt förhållningssätt till SD och avskaffa de så kallade röda linjerna.

Han uttrycker en ovanligt dyster framtidsbedömning: — Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger Majlesi.

Trots oenigheten mellan Liljegren och Majlesi delar de en sak: en stark oro för att partiet riskerar att lämna riksdagen om den nuvarande linjen består.

Med landsmötet i Karlstad väntar en helg där Liberalernas framtida väg ska slås fast – men få inom partiet tror att frågan kommer att vara slutdebatterad när mötet avslutas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Busstragedin i Stockholm: Fortfarande oklart vad som orsakade olyckan

Publicerad november 16, 2025 – av Jan Sundstedt
Den tragiska bussolyckan på Valhallavägen i Stockholm orsakade flera dödsoffer och skadade.

I efterdyningarna av fredagens tragiska bussolycka på Valhallavägen i Stockholm har minst tre personer bekräftats döda. Orsaken till olyckan är fortfarande oklar, och utredningen pågår.

Efter att en busschaufför i fredags av hittills okänd anledning tappat kontrollen och mejat ner ett antal busskurer utanför Tekniska högskolan i Stockholm, med flera dödsfall som följd, meddelar åklagarmyndigheten att chauffören släpps på fri fot.

Olyckan inträffade strax före klockan 15.30, mitt i rusningstrafiken i Stockholms innerstad. En SL-dubbeldäckare tillhörande Transdev som vid tillfället inte var i trafik körde upp på trottoaren vid busstationen och kraschade in i busskurer där resenärer befann sig.

Tre personer har hittills bekräftats döda och ytterligare tre skadades, varav en fortfarande vårdas med allvarliga men icke livshotande skador.

Annons:

Statsminister Ulf Kristersson (M) besökte, med anledning av tragedin, på lördagen Valhallavägen i Stockholm. Statsministern och hans fru Birgitta Ed tände ljus, lämnade blommor och hedrade personerna som dog i olyckan.

Busschauffören försatt på fri fot

Mannen som tidigare anhölls efter olyckan har nu försatts på fri fot. Han är dock fortfarande misstänkt för tre fall av vållande till annans död samt tre fall av vållande till kroppsskada.

Efter vad som framkommit under utredningen och efter genomfört förhör med den anhållna mannen tillsammans med den försvarare som förordnats, så finns inga skäl att hålla mannen frihetsberövad längre. Även om det fortsatt kvarstår vissa utredningsåtgärder har jag beslutat att häva anhållandet och försätta mannen på fri fot, säger jouråklagare Robert Slottenberg.

Åklagarmyndigheten vill inte lämna fler kommentarer kring de närmare omständigheterna. Utredningen fortsätter, och fler förhör planeras.

Polisen undersöker både tekniska och trafikrelaterade faktorer. Eventuella fel på fordonet, vägförhållanden eller andra omständigheter kommer att ingå i utredningen.

Eftersom åklagaren har beslutat att häva anhållandet är det ett tydligt tecken på att misstankarna har avtagit, säger Ann Öberg vid Åklagarmyndighetens presstjänst.

Händelsen har väckt starka reaktioner i Stockholm och aktualiserar frågan om säkerhet och tillsyn på stadens trafikerade gator.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.