Polisen fortsätter att satsa på hatbrott

publicerad 5 september 2017

Förmågan att upptäcka hatbrott måste öka och de initiala utredningsåtgärderna bli bättre enligt polisen. Det visar polisens internrevision. – Vi välkomnar rapporten som ett led i vårt pågående utvecklingsarbete, säger Eva Sund, ansvarig för hatbrottsfrågor på polisen.

En ny interaktiv utbildning om demokrati- och hatbrott har nyligen lanserats på polisens intranät. Utbildningen riktar sig till alla polisanställda som kan komma i kontakt med den här typen av brott.

– Det är en bred utbildning som kommer att öka polisens förmåga att identifiera hatbrott, säger Eva Sund, ansvarig för hatbrottsfrågor på polisen.

Sedan polisen fick i uppdrag av regeringen att utveckla arbetet med att bekämpa hatbrott har polisen tagit stora kliv framåt. Bland annat finns det hatbrottsgrupper i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Utvecklingscentrum Stockholm har ett samordningsansvar och det finns ett långsiktigt tänk kring metodutveckling.

Den nu aktuella rapporten från polisens internrevision blir ett steg i processen att bli en lärande organisation.

– Rapporten ger oss viktig information om hur vi ska arbeta vidare mot det långsiktiga målet att bli bättre och bättre på att identifiera och utreda hatbrott, säger Eva Sund.

Internrevisionen är en fristående funktion inom polisen och är oberoende från den verksamhet som granskas. Deras sammanfattande bedömning av arbete mot hatbrott är att den interna styrningen och kontrollen kan förbättras. Bland annat konstaterar de att:

  • Den nationella förmågan att följa upp effekterna av polisregionernas arbete mot hatbrott måste öka och goda regionala utvecklingsinitiativ måste ges nationell spridning.
  • Den regionala förmågan att följa upp den egna utredningsverksamheten på området måste öka.
  • Kvaliteten i de initiala utredningsåtgärderna måste öka.
  • Förmågan att säkerställa utredningsprocessen behöver öka i synnerhet i de regioner som saknar särskilda utredningsgrupper.
  • Polisregionernas förmåga att analysera kopplingen mellan mängdbrott och hatbrott behöver öka för att så långt som möjligt eliminera risken för att hatbrottsärenden inte utreds när grundbrottet är ett mängdbrott som direktavskrivs.
  • Det behövs ytterligare kompetensförstärkande insatser då medarbetarna generellt sett har kunskapsbrister när det gäller hatbrottsmotivet och straffskärpningsregeln.
  • Det har skett en anpassning av it-stödet som gör hatbrotten lättare att spåra.

 

Källa: polisen.se




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.