Nationellt bombdatacenter konstaterar att svensk polis beslagtog mer bomber och sprängämnen än vanligt under 2023. Även om man inte kan presentera några detaljerade siffror bekräftar man att det handlade om ”tiotals ton” explosiva varor.
– De omfattande beslagen tyder på att tillgången till explosiva varor är god, men även att vårt brottsförebyggande arbete ger effekt. Beslagen har sannolikt förhindrat flera explosioner, säger centrets chef Malin Nygren, i ett pressmeddelande.
Man ser också att sprängämnen, som varit tillståndsgivna då de använts i företags verksamheter, vid flera tillfällen hamnat i gängkriminellas händer och att det finns ”specialister” som erbjuder sina ”produkter och tjänster” till olika aktörer inom den organiserade brottsligheten.
”Användningen av explosiva ämnen ökade under 2023 jämfört med åren innan och ligger i nivå med 2019 då antalet explosioner nådde en toppnotering”, skriver man. Dessutom ser man att kriminellas familjemedlemmar attackeras oftare än tidigare – och pekar på fall där även anhöriga dödats under det pågående gängkriget.
Svårmätta psykologiska skador
– Dödsfall är hittills ovanligt i Sverige kopplade till sprängningar. Det som däremot är svårt att mäta är de psykologiska skadorna och effekterna som en sprängning kan medföra för den som bor i närheten. Sprängningarna leder till att den generella trygghetsupplevelsen i samhället sjunker, menar Nygren.
70 procent av bombdåden riktades mot privata bostäder – ofta flerfamiljshus, och utfördes främst under sena kvällar eller nätter.
Vidare noteras att 38 procent av sprängningarna skedde i Stockholmsområdet, 26 i Polisregion Syd där Malmö ligger och 18 procent i Polisregion Väst – som bland annat innefattar Göteborg. Samtidigt skedde det bara enstaka sprängdåd i Polisregion Nord eller i Bergslagen.
Sammanlagt noterades minst 138 explosioner i ”en kriminell kontext” förra året.
