MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 19 januari 2025

söndag 19 januari 2025

Polischef: ”Omöjligt att krossa gängen”

Ökade otryggheten

publicerad 1 juni 2022
– av Jan Sundstedt
Polisen klarar inte av att hantera gängen.

Politiker kräver att de kriminella gängen ska ”krossas”. Polischefen Magnus Sjöberg hävdar dock att det med nuvarande förutsättningar är omöjligt att få bort de organiserade brottsnätverken och att polisen i praktiken måste nöja sig med att försöka ”minska det dödliga gängvåldet”.

– Det går inte, och det är inte det vi är ute efter. Jag vill inte använda ord som krossa, vinna över, eller besegra för det är inte det vi pratar om här. Det går inte att krossa ett socialt nätverk. Kriminalitet och gäng kommer att finnas. Det vi försöker göra är att minska det dödliga gängvåldet, säger Sjöberg som är chef vid Nationella taktiska rådet vid polisen.

Han hävdar att de som tror att man kan få bort gängen inte har förstått situationen och menar att det är omöjligt att krossa de ”sociala nätverken”.

Att polisen ens skulle lyckas med att minska det dödliga gängvåldet under de kommande tio åren finner han också som mycket osannolikt. Själv menar Sjöberg att samhället först måste ”omvärdera” synen på ”heliga kor” som personlig integritet, lagring av information och sekretess för att nå resultat i brottsbekämpningen.

Nyligen gick en annan polischef – Christoffer Boman, chef för utredningssektionen i polisområde Södermanland ut och konstaterade att polisen inte längre har förmågan att stoppa det grova våldet som en följd av samhälleligt misslyckande.

– Sverige har tappat greppet om skjutningarna, det ser vi på decennier av misslyckanden i samhället. Det är inget specifikt för Eskilstuna, vi ser det på många håll i landet.

James O’Keefe tillbaka med ny dokumentär

Organiserade brottsligheten

publicerad 10 januari 2025
– av Jan Sundstedt
Line in the Sand
"Line in the Sand" säger sig "exponera krafterna bakom det mexikansk-amerikanska migrantindustriella kaoset".

Den undersökande journalisten James O’Keefe är tillbaka med en ny dokumentär med titeln Line in the Sand. Den här gången beger sig O’Keefe till det migrantindustriella komplexets frontlinjer, med hjälp av dolda kameror och råa vittnesmål.

I Line in the Sand avslöjar O’Keefe den chockerande verkligheten bakom USA:s gränskris som aldrig förr: mexikanska godståg, kartellernas tunnlar och USA-finansierade interneringsläger för barn. Filmen skildrar ett korrumperat system med ett tydligt budskap om krav på förändring.

James O’Keefe och hans team reser i dokumentären söderut, med syfte att undersöka hur säker den del av gränsmuren som existerar de facto är. Filmen söker också uppmärksamma de aktörer som drar nytta av migrationskaoset vid den mexikansk-amerikanska gränsen.

Man intervjuar bland annat ett flertal migranter som delar sina berättelser och destinationer och belyser de faror de möter på sin resa. Allt från att falla av rörliga tåg, till risken att barn försvinner längs vägen.

Positiva recensioner

Dokumentären visar också hur delar av gränsmuren under Biden-administrationen skurits upp, vilket betonar gränsskyddets otillräcklighet.

James O’Keefe använder dolda kameror för att avslöja de ekonomiska intressen som driver gränskrisen, inklusive hur amerikanska skattepengar finansierar transport och inkvartering av migranter.

Line in the Sand har överlag fått positiva recensioner, men även viss kritik för filmens, enligt kritikerna, fokus på O’Keefe själv. De som hyllar filmen beskriver den i ordalag som exempelvis ”en nödvändig och gripande dokumentär som belyser en pågående kris”.

 

O’Keefe, känd för sin tidigare roll i Project Veritas, kan med Line in the Sand ånyo sägas utmana etablerade medier genom sina avslöjanden, med en berättarteknik som kombinerar undersökande journalistik med kraftfulla visuella berättelser.

För mer information och för att se dokumentären, besök Tucker Carlsons officiella hemsida.

Nya rekord i kokainbeslag

Ökade otryggheten

publicerad 7 januari 2025
– av Jan Sundstedt
kokain
Kokain - en farsot och samhällsplåga

Sverige går mot ett nytt rekordår i beslag av kokain, med nästan 1,5 ton beslagtagna under 2024. Den dramatiska ökningen, som sträcker sig över ett decennium, speglar en global uppgång i kokainproduktionen och Sveriges roll som transitland för narkotikahandel.

Trots omfattande tullinsatser fortsätter smugglingen att utgöra ett stort problem.

Tullverket har under 2024 beslagtagit rekordmängder kokain. Mellan 2014 och 2023 ökade beslagen av kokain med över 4 000 procent, uppger Martin Norell, sakkunnig på Tullverket, i en intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter.

Den oroväckande ökningen är en del av en långvarig trend. Från 810 kilo 2022, till dryga ett ton 2023, och under 2024 knappt 1,5 ton.

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt centrum, förklarar att utvecklingen inte enbart beror på inhemsk konsumtion.

Ökningen speglar dels en växande europeisk marknad och dels Sveriges funktion som transitland, där kokain smugglas vidare till andra länder, skriver han i ett inlägg på X.

Global produktion på rekordnivå

Den globala kokainproduktionen når idag rekordnivåer, vilket ökar både tillgången och smugglingen till Europa.

Sverige har blivit en viktig transitpunkt för narkotikan, vilket sätter press på Tullverket och andra myndigheter att hantera inflödet. Smugglingsnätverken använder alltmer sofistikerade metoder för att undvika upptäckt.

Helsingborgs hamn har identifierats som en av de viktigaste ingångarna för kokainsmuggling till Sverige och fungerar som central knutpunkt i narkotikahandelns logistik, med stora volymer som göms i containrar och sedan distribueras vidare inom landet och Europa.

Även om Helsingborg i lägre grad blivit en attraktiv hamn för smugglarna, så fungerar Sverige fortfarande bra som transitland, enligt Martin Norell.

När vi täpper igen så flyttar smugglingen på sig. Det är som en levande organism, den hittar hela tiden nya svagheter.

kokain
Sverige – ett transitland för kokainsmugglare. Foto: MART PRODUCTION/Pexels

Fler beslag – men problemen kvarstår

Trots de rekordhöga beslagen återstår stora problem för Tullverket. Smugglingsnätverken utnyttjar Sveriges strategiska läge och arbetar med avancerad teknik och välorganiserade logistiknätverk. Faktorer som försvårar tullens möjligheter att sätta stopp för narkotikan.

Enligt Tullverket är samverkan mellan svenska och internationella myndigheter avgörande för att kunna möta hotet. Samtidigt betonar myndigheten att större resurser krävs för att effektivt hantera den ökande smugglingen.

Det pågående rekordåret visar en tydlig strömning av ökande kokainsmuggling till och genom Sverige. Med en växande internationell narkotikamarknad och Sveriges strategiska roll som transitland förblir problemet allvarligt.

Regeringen har ännu inte kommenterat hur de avser att förstärka resurserna för att möta smugglingens ökande omfattning.

”Svenska” gängkriminella tar över Norge

Organiserade brottsligheten

publicerad 28 december 2024
– av Jan Sundstedt
Gängkriminella från Sverige vållar stora bekymmer i grannlandet i Väst.

De senaste två åren har flera kriminella invandrargäng med bas i Sverige etablerat sig över i stort sett hela Norge.

Samtidigt anlitas personer med svenska medborgarskap allt oftare för att mot betalning begå mord och andra grova brott i grannlandet.

”Kurdiska Rävens” massmedialt omskrivna Foxtrotnätverk beskrivs idag som det dominerande brottssyndikatet i Norge, men även andra kriminella grupperingar som Dalennätverket, Lejonen och Satudarah Assassins återfinns idag i flera norska städer.

Enligt en granskning, som genomförts av Svenska Dagbladet och Aftonposten, beskrivs narkotikamarknaden i Norge som relativt ”oexploaterad” och gatupriset på narkotika är betydligt högre än Sverige.

I Stockholm kostar exempelvis ett gram kokain 800 kronor – jämfört med 1200 i Oslo – samtidigt uppges många grovt kriminella aktörer söka sig till grannlandet i Väst eftersom de är trötta på de återkommande gängkrigen i Sverige.

Polisen bedömer vidare att de kriminella grupperingarna från Sverige är bättre organiserade och har högre våldskapital än sina norska motsvarigheter, och att de därför med relativ enkelhet kunnat tränga undan dessa och ”ta över” marknaden.

– Det är inte som i Danmark, eller i viss utsträckning Finland, där man stött på motstånd. Det ser ut som att man bara kunnat ta för sig. Svenskarna kommer med ett jäkla rykte som hänsynslösa, säger en anonym svensk polis.

Infiltrerade gruppchatt

Vidare kan man ser hur grovt kriminella individer med svenska medborgarskap i allt högre utsträckning anlitas för att begå mord och andra grova våldsbrott mot betalning i Norge.

– Erfarenheten från Sverige är att det nästan pågår budrundor för att begå grova våldsbrott. Det är ett fenomen vi nu till viss del ser även i Norge, menar Olav Røisli på norska polismyndigheten Kripos.

Svensk och norsk polis rapporteras ha förhindrat flera grova våldsdåd efter att man lyckats infiltrera en krypterad gruppchatt och kunde därefter också gripa fem personer som trodde att de chattade med en kontraktsmördare från Sverige.

När männen anlänt till den avtalade mötesplatsen med 10 000 norska kronor i ett kuvert greps de istället av polis och kunde därefter åtalas för förberedelse till mord.

De allra flesta kända medlemmar i de utpekade brottssyndikaten har invandrarbakgrund, från framförallt Mellanöstern och Afrika, men trots detta väljer etablissemangsmedierna att konsekvent beskriva dem som ”svenska gäng”.

Polisman sköts ihjäl i Norge

Ökade otryggheten

publicerad 28 december 2024
– av Redaktionen
Senast en polis dödades i tjänsten i Norge var 2010 och innan det 2004.

En polisman i 20-årsåldern sköts ihjäl i natt i samband med ett ingripande utanför Stavanger i södra Norge. Den misstänkte gärningsmannen i 40-årsåldern dödades också och ytterligare en polis skadades.

Det var vid 01-tiden natten mot lördagen som ett larm inkom om en hotfull situation i området och man skickade därför dit flera patruller. En halvtimme senare stoppades också en bil med två personer, som började beskjuta polisen.

– En skottväxling uppstod sedan mellan den misstänkte och polisen. Gärningsmannen och två poliser träffades av skottlossning, uppger polisens operative chef Victor Fenne-Jensen till VG.

Både skytten och en av poliserna skadades svårt och fördes snabbt till sjukhus i Stavanger – men båda avled under natten av sina skador.

– Det var en hotfull situation, och det var därför polisen var så nära och beväpnade. Jag kan inte säga något om mannen som är död, sa polismästare Hans Vik vid en presskonferens under lördagen.

Bär sällan vapen

Under lördagsförmiddagen genomfördes också större insatser i området där skjutningen ägde rum, där bland annat bombgrupper, ambulans och räddningstjänst var involverade och en bostad söktes igenom, rapporterar TT.

– Polisen får hjälp av bombgruppen för att undersöka om det finns sprängmedel i bostaden. Vi kan inte kommentera ytterligare förrän utredningarna är klara, kommenterar Helen Rygg Ims, operativ chef på polisstation Sydväst.

Det var 14 år sedan en norsk polis dödades i tjänsten senast och statsminister Jonas Gahr Støre betonar att han ”ser mycket allvarligt på det inträffade”.

Det kan också noteras att norska poliser bara bär vapen i tjänsten när beredskapen är förhöjd – i detta fall från den 20 december till den 2 januari i samband med jul och nyår.