Under natten mot lördagen blev en kvinna i 30-årsåldern överfallen och våldtagen utomhus i centrala Helsingborg.
Polisen fick larm om händelsen vid halv nio-tiden på lördagsmorgonen, men våldtäkten ska ha ägt rum omkring klockan två-tre på natten.
Kvinnan blev förd med ambulans till sjukhus där hon under morgonen har hörts av polis. Hennes skadeläge är okänt.
Den misstänkta våldtäkten ägde rum intill Olympiaskolan, mellan Filbornavägen och Skånegatan.
Annons:
Ingen är gripen i nuläget och polisen har inte gått ut med något signalement.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Skribenten Mats Nilsson varnar för att Sverige genom sitt Natoåtagande riskerar svenska liv i frontlinjen. Han ifrågasätter alliansens strategi och vill att Sverige väljer en trovärdig neutralitet i stället för militär avskräckning mot Ryssland.
Nilsson går i ett inlägg på X den 17 november till angrepp på den försvarsmodell som Natos högste militäre befälhavare i Europa, general Alexus G. Grynkewich, har lagt fram. Han inleder med en polemisk udd: "Grattis Sverige. Era söner och döttrar får dö för det militärindustriella komplexets vinster i frontlinjen".
Nato tänker sig enligt Nilsson en strategi "där svenskar blir nedbrytbara". Alliansens strategier har, skriver han, hittills "visat vägen mot undergång inte mot seger".
Fast i kalla kriget
Kärnan i hans kritik är att alliansen inte har följt med i tiden. "Nato är nämligen fast i sina doktriner från förra seklet och det kalla kriget då de militära styrkeförhållandena såg annorlunda ut", skriver Nilsson.
Annons:
Med den utgångspunkten, menar han, blir det svenska soldater som får betala priset när strategin ska prövas i verkligheten.
Talet och de svenska besluten
Grynkewich presenterade sin segerteori i ett tal på Warsaw Security Forum. Han beskriver den som en gemensam vision för hur alliansen ska hejda ett angrepp, inte som en plan i militär mening, och talet ger ingen bestämd svensk styrka någon uppgift.
De konkreta åtagandena avgörs i Stockholm. Sverige leder Natos framskjutna närvaro i Finland, och regeringen föreslår att det svenska bidraget där under 2027 vid behov ska kunna uppgå till högst 2 500 personer. Siffran är ett möjligt tak i ett förslag som ligger hos riksdagen, inte antalet utplacerade soldater.
Ryssland har vänt blicken österut
Nilsson menar att väst också läser Ryssland fel. Enligt honom har landet gett upp försöken att närma sig väst, och den ryska vändningen österut gör Västeuropa allt mer sekundärt i Moskvas ögon.
Det ser han som en förlorad möjlighet. "För Europas del skulle Ryssland också kunnat bli vår bro mot framtiden i Östasien", skriver han.
Karl Johan som förebild
Som alternativ lyfter Nilsson fram Karl XIV Johan, "en mycket kunnig diplomat och fältherre". Sverige måste "minnas äldre kunnigare kungar", skriver han.
Karl Johan insåg enligt Nilsson det fåfänga i att ständigt provocera Ryssland. Kungen försökte inte ens med militär avskräckning, utan valde en väg som skulle stärka statens finanser och minska risken för krig. Det är den linjen Nilsson vill att Sverige tar i dag: "en trovärdig neutralitet".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sverige hotar blockera EU:s långtidsbudget om inte alla 27 medlemsländer går med på nya gemensamma Ukrainalån. Det sker trots att det beslutade 90-miljarderslånet redan ger Sverige en garantiandel på 3,1 miljarder euro, enligt regeringens egen beräkning.
Tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna och Österrike ställer Sverige ultimatumet inför förhandlingarna om EU:s budget för 2028–2034. Altinget skriver att nettobetalarna därmed tar unionens framtida budget som gisslan.
Gruppen vill koppla ihop två förhandlingar. I veckan väntas Ursula von der Leyen presentera ett förslag om ett nytt lån, medan António Costa lägger fram sitt förslag till långtidsbudget.
Statsminister Ulf Kristersson (M) kallade stödet till Ukraina "närmast existentiellt för hela Europa" vid ett förmöte i Dublin i fredags, och drog gränsen vid länderna som inte vill vara med och betala:
Annons:
— Därför är det helt oacceptabelt att göra en budget som innehåller stora ökningar av allt möjligt stöd till samma EU-länder som vill slippa betala till Ukraina. Det kommer vi inte att acceptera, sa han.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), som sitter kvar i en övergångsregering i väntan på en ny statsminister, säger till skattefinansierade statskanalen SVT att hon är bekymrad över att flera länder har dragit ner sitt eget stöd. Samtidigt går länderna isär i frågan.
YouTube
Garantin som redan finns
Det nuvarande lånet på 90 miljarder euro bygger på ett beslut av EU:s ledare i december. Av de 45 miljarder euro som är avsatta för i år återstår enligt kommissionen 19,2 miljarder att betala ut.
Två tredjedelar går till militärt stöd. Ukraina ska i princip bara återbetala om Ryssland betalar krigsskadestånd, och EU-budgeten står som garanti för upplåningen.
Ungern, Slovakien och Tjeckien står utanför lånet, och deras andel av garantin fördelas på de övriga 24 länderna. Regeringens faktapromemoria räknar med att Sveriges andel av garantin är 3,48 procent, motsvarande 3,1 miljarder euro.
Lånekostnaderna väntas uppgå till omkring 1 miljard euro 2027. Hamnar de på det nya specialinstrumentet blir den svenska andelen cirka 35 miljoner euro, vilket regeringen räknar om till en höjd EU-avgift på cirka 380 miljoner kronor.
Hålet på 70 miljarder
Redan nu pekar uppgifterna mot att pengarna inte räcker. Ukrainas finansieringsgap för 2027 uppskattas till 70 miljarder euro, drygt 780 miljarder kronor.
Enligt Financial Times väntas kommissionen på onsdagen föreslå ett nytt lån på omkring 45 miljarder euro, garanterat av EU-budgeten. Det är en prognos, inget beslut.
Fyra länder, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien, har sagt att de inte vill betala för nästa lån. Slovakiens premiärminister Robert Fico är tydligast.
— Slovakien kommer inte att delta i ännu ett lån till Ukraina på 70 miljarder euro. Punkt. Vi har gjort nog, sa han.
Fico och Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš har kallat kravet på att alla ska betala för utpressning. Ungerns nya premiärminister Péter Magyar vägrar låta landet ta på sig lån eller garantier, medan Bulgarien säger att det inte tänker blockera.
Malmer Stenergard uppmanar i ett pressmeddelande kommissionen att återkomma med förslag om hur de frysta ryska tillgångarna kan användas. EU-ledarna ska diskutera både Ukrainas finansiering och långtidsbudgeten vid toppmötet i Bryssel den 26–27 november, och om hon då fortfarande är utrikesminister är oklart.
Frågan är också om det befintliga lånet någonsin betalas tillbaka. EU-förordningen om lånet anger att Ukraina i normalfallet ska återbetala först när landet får krigsskadestånd eller annan ekonomisk uppgörelse från Ryssland, pengar som ingen kan räkna med.
Kommissionen måste däremot betala tillbaka sina egna lån på finansmarknaden oavsett. Eftersom EU-budgeten garanterar lånet kan notan i slutändan hamna hos de deltagande länderna, däribland Sverige.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Lunds grundskoleelever ska inte längre själva använda AI i skolan från årsskiftet, av oro för både deras lärande och hälsa. Lärarnas AI-baserade diagnosverktyg i matematik, som hjälper dem att hitta elever som behöver stöd, blir däremot kvar.
Efter årsskiftet blir det stopp för elevernas AI i Lunds grundskolor. Från vårterminens start ska de varken använda generativ AI i skolarbetet eller ha verktygen på sina datorer och andra digitala enheter, enligt förvaltningens förslag. Skälet är oron för vad verktygen gör med elevernas lärande, kunskaper och hälsa.
Mattias Olsson (S), ordförande i barn- och skolnämnden, jämför med sjukvården, där nya behandlingar inte införs förrän man vet att de inte skadar patienterna.
— Vi känner en stor oro för att sätta så här kraftfulla verktyg i händerna på eleverna utan att det är utrett vad det innebär för dem, säger han till skattefinansierade statskanalen SVT.
Annons:
Huvudregeln ska gälla tills kommunen har beslutat om egna riktlinjer för AI i skolan. Närmare anvisningar ska enligt förslaget fastställas av skoldirektören inför årsskiftet.
Stoppet kommer ungefär ett år efter att Lunds kommun gick med i ett pilotprojekt som skulle ge mer AI i elevernas matematikundervisning. Pilotprojektets diagnosverktyg får vara kvar. Det används av lärarna för att upptäcka elever som har det svårare och behöver stöd.
Redan under våren 2026 började kommunen begränsa vilka AI-tjänster eleverna kunde nå på skoldatorerna. Externa tjänster som ChatGPT, Claude, Copilot och Grok blockerades, och inbyggda AI-funktioner i webbläsare och söktjänster stängdes av.
Under hösten skärptes anvisningarna för verktyg som tar över tankearbete som eleverna själva behöver göra. Samtidigt hade sju högstadieskolor genom rektorsbeslut öppnat för AI-tjänsten Gemini, något som den föreslagna huvudregeln sätter stopp för.
På Järnåkraskolan i Lund har eleverna redan en tid varit avstängda från AI. Niondeklassaren Ida Wall tycker att skolan hellre borde lära eleverna att använda verktygen rätt än att bara förbjuda dem.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Halva priset på månadskortet tar snart slut, och sista chansen ser olika ut beroende på var man bor. I Stockholm är 2 december sista dag för både köp och aktivering. En rabattbiljett i SL-appen måste aktiveras i tid för att kunna användas.
Regeringen beslutade om de tillfälliga reglerna den 26 juni, och från 1 juli kunde regionerna halvera priset på månadsbiljetter. Enkelresor ingår inte.
Stödet täcker bara biljetter som börjar gälla senast 2 december eller går ut senast vid årsskiftet. Därför har trafikbolagen satt egna slutdatum, vilka skiljer sig åt.
Hos SL kostar en vanlig 30-dagarsbiljett för vuxna 530 kronor till och med 2 december. Därefter gäller ordinarie pris.
Annons:
SL:s presskommunikatör Sophie Gunnarsson har sagt till nyhetsbyrån TT att biljetterna aktiveras automatiskt 2 december, oavsett om de ligger på SL-kort eller i appen. SL:s egna villkor säger emellertid något annat.
Bara biljetten på SL-kortet startar av sig själv och gäller då 2–31 december. En appbiljett som inte har aktiverats i tid förfaller, och SL försöker i stället betala tillbaka pengarna till samma betalsätt som användes vid köpet.
Biljetten på kortet aktiveras även om det redan har en giltig biljett, så perioderna kan överlappa.
SL påpekar också att en sista rabattbiljett inte alltid är billigast. Går den nuvarande biljetten ut 16 december kan en ordinarie biljett för 17 december–15 januari löna sig bättre.
Den som prenumererar betalar halva priset en sista gång 26 november, i praktiken för decemberbiljetten.
SL pendeltåg vid Ösmo station, söder om Stockholm. Foto: Jan Sundstedt.
Olika slutdatum hos Västtrafik, Skåne och Norrbotten
Västtrafik säljer rabatterade 30-dagarsbiljetter till och med 2 december och ger köparen upp till 30 dagar att aktivera dem.
En vuxenbiljett för en zon kostar 445 kronor i stället för 890.
— Vi har de köpvillkor vi har sedan tidigare, att man kan aktivera en biljett inom 30 dagar. Kostnaden för de biljetter som inte täcks av statligt stöd har regionen beslutat att ta, säger Patrik Chi, presskommunikatör på Västtrafik, till TT.
Göteborgs Stads egen subvention för folkbokförda som köper periodbiljett för vuxen för zon A i appen Västtrafik To Go är en separat rabatt och fortsätter efter 2 december.
I Skåne tog försäljningen slut redan 2 november. Biljetterna ska aktiveras inom 30 dagar från köpet, vilket för den som handlade sista dagen betyder senast 2 december.
Länstrafiken i Norrbotten säljer fram till den 1 december klockan 23.59 och ger 30 dagars aktiveringstid. Ändå slutar alla rabatterade biljetter att gälla 31 december, oavsett när de aktiveras.
Den som vill ha alla 30 dagar måste aktivera senast 2 december – förlorade dagar betalas inte tillbaka.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.