Minst 58 procent av svenskarna vill ha minskad invandring

Enligt en ny opinionsundersökning kräver hela 58 procent av Sveriges medborgare att landets lagar och regler måste ändras så att man tar in färre antal asylinvandrare.

Antalet svenskar som vill att Sverige tar emot färre flyktingar har ökat från minst 54 procent till minst 58 procent det senaste halvåret. Endast 8 procent svenska medborgare vill att Sverige tar in fler flyktingar. 19 procent anser att vi tar in tillräckligt många, och 15 procent som inte har någon uppfattning i frågan.

Opinionsundersökningen av SvD/Sifo har riktat sig till alla svenska medborgare oavsett etnicitet, och invandringsmotståndet kan sannolikt förmodas vara ännu starkare bland etniska svenskar.

Sifo förklarar det ökade motståndet mot massinvandringen att allt fler svenskar kopplar invandringen till kriminalitet. Flera studier genom åren har visat att utomeuropeiska invandrare har varit starkt överrepresenterade inom grov vålds- och sexualbrottslighet åtminstone sedan 1980-talet fram till idag. Där kan nämnas Brottsförebyggande rådets (Brå) rapporter från redan 1996  och 2005 , P. Jonassons studie från 2017 och studien ”Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv” från 2019.

Studien från 2017 kunde exempelvis konstatera att ”95,6 procent av överfallsvåldtäkter begås av män med utländsk härkomst.”

Enligt Brottsförebyggande rådets studie från 1996 kan de utomeuropeiska invandrarnas överrepresentation inom våldsbrottslighet inte förklaras av socioekonomiska faktorer, som så ofta används som förklaringsmodell av anhängarna för det mångetniska samhället.

”Det har tidigare konstaterats att invandrarnas överrepresentation i brottslighet inte beror på ogynnsam fördelning när det gäller kön, ålder eller bostadsort. Till detta kan nu läggas att invandrarnas överrepresentation i brottslighet inte heller kan förklaras med att invandrare är sämre lottade än svenskar när det gäller socioekonomisk status. Den socioekonomiska statusen är dock ett grovt mått på invandrarnas sociala situation. Enligt M artens (1990) borde man, när man beskriver invandrarnas sociala situation, även ta med faktorer som t.ex. ekonomisk situation och bostadssituation. Det konsekventa resultatet i tabell 10 talar dock för att överrepresentationen skulle bibehållas även om man eliminerade effekter av sådana faktorer”, skrev Brå i sin rapport.