Annons:

Kvinnor känner sig otrygga på svenska rastplatser

Ökade otryggheten

Publicerad 31 oktober 2024 – av Jan Sundstedt
Parkering Arendal Göteborg Sverige
Enligt studien upplever alltfler bilister oro och obehag vid till exempel parkeringsplatser kvälls- och nattetid.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 800,00 SEK 82% Mål: 75 000,00 SEK

En ny undersökning från Riksförbundet M Sverige visar att en majoritet av bilisterna, och särskilt kvinnor, upplever otrygghet vid rastplatser kvällstid. Den utbredda otryggheten riskerar att bidra till fler olyckor orsakade av trötthet då förare undviker att ta nödvändiga pauser.

Riksförbundet M Sverige rapporterar en ökande mängd samtal från medlemmar som uttrycker oro för säkerheten vid rastplatser och parkeringsområden.

Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige.

– Vi får allt fler samtal från medlemmar om otrygghet vid parkeringar och rastplatser. Det handlar både om att man observerar kriminell verksamhet på dessa platser, men också om att miljöerna upplevs som otrygga när de är dåligt skötta.

Annons:

– Den stora mängden lastbilar på rastplatserna gör att man inte känner sig välkommen som privatbilist, säger hon.

Heléne Lilja Riksförbundet M
Heléne Lilja, Riksförbundet M. Foto: Riksförbundet M/via.tt.se

Undviker rastplatser

Undersökningen visar att 61,6 procent av bilisterna känner sig otrygga med att stanna på rastplatser kvällstid. Kvinnor upplever en betydligt högre nivå av otrygghet, där hela 77,4 procent uttrycker obehag jämfört med 48,8 procent av männen.

– Undersökningen visar på stora skillnader i upplevd trygghet mellan kvinnor och män. Kvinnors markant högre upplevda känsla av otrygghet blir därmed inte enbart en trafiksäkerhetsfråga, utan även en fråga om jämställdhet. Trafiken och möjligheten till rast och vila måste rimligen erbjuda alla samma förutsättningar och möjligheter, menar Heléne Lilja.

Samma undersökning visar att 59,4 procent av de svarande känner otrygghet inför att stanna och hjälpa en annan bilist i nöd, en känsla som är ännu mer påtaglig bland kvinnor där närmare 80 procent upplever detsamma.

När det gäller besök på bensinstationers toaletter uttrycker nästan en fjärdedel av bilisterna en känsla av otrygghet.

– Otryggheten är ett problem i sig, men den får också indirekta effekter. Otryggheten kan innebära att förare inte tar raster när de egentligen borde göra det. Trötthet ökar risken för misstag och olyckor och därför är möjligheten att ta pauser under långa bilresor livsviktig.

Singelolyckor sticker ut

Under 2023 miste 229 personer livet i trafikolyckor, där 27 procent förolyckades i singelolyckor med motorfordon, den vanligaste typen av dödsolyckor. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) bedömer att trötthet är en bidragande faktor i omkring 10 till 40 procent av alla trafikolyckor.

Otryggheten är också påtaglig när det gäller att parkera bilen i stadskärnor under kvällstid. Undersökningen visar att 58,7 procent av bilisterna upplever ganska eller mycket otrygghet vid parkering i en främmande stadskärna kvällstid.

Skillnaden mellan könen är även här tydlig, då 66,9 procent av kvinnorna känner sig otrygga jämfört med 52,4 procent av männen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Poliser vittnar om råare klimat: ”Hot och våld har normaliserats”

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 14:41 – av Emil Fjellstedt
Uniformerad kvinnlig polis med fläta, sedd bakifrån framför rulltrappor i en stationsmiljö.
Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten uppger att de utsatts för hot eller våld under en tolvmånadersperiod.

Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten har under en tolvmånadersperiod utsatts för hot eller våld. Nästan varannan säger att kollegorna sällan eller aldrig räcker till när det blir farligt.

Siffrorna kommer från en Novusundersökning som Polisförbundet presenterade under måndagen. Poliserna besvarade enkäten i januari och februari 2026 och redogjorde då för de föregående tolv månaderna.

— Det är en helt oacceptabel siffra och någonting som vi inte ska vänja oss vid att normalisera, säger förbundsordföranden Katharina von Sydow i Schibsted-kanalen TV4:s Nyhetsmorgon.

Hela 45 procent av poliserna i ingripandeverksamheten anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många kollegor i yttre tjänst för att hantera potentiellt eller faktiskt våld mot kollegor.

"Gränsen för någon att använda våld har sänkts"

Poliserna själva beskriver ett hårdare samhällsklimat och en grövre brottslighet. "Allt har blivit grövre och potentiellt farligare", skriver en av dem i enkäten.

En annan uppger: "I dag hotar ungdomar 12–17 år poliser till livet och slåss mot polis". En tredje berättar att man "drar av fyrverkeripjäser vid polisstationen/fordon/patruller" och "går efter poliser på väg hem".

Andelen var ännu högre när Polisförbundet gjorde samma undersökning 2023. Då hade nio av tio ingripandepoliser utsatts för hot eller våld.

Johan Löfling Tärnström har arbetat som polis i tio år och är i dag verksam i Haninge och Nynäshamn. För TV4 berättar han om ett ingripande där tre poliser försökte få med sig en man till polisbilen.

— Trots att vi använde pepparsprej vid det tillfället så fick han tag i mitt hår och slet av en hårtuss från mig, säger han.

Förbundet kräver fler poliser

Polisförbundet vill att poliskåren fortsätter växa, både med nya poliser och med erfarna som återvänder till yrket. Förbundet driver också frågor om skyddsutrustning som sitter rätt, ett starkare integritetsskydd för poliser och deras familjer samt återkommande fortbildning genom hela yrkeslivet.

Ett ansvar lägger förbundet på politiken.

— Politiken har under de senaste 10–15 åren varit ganska ryckig. Man har satsat på polisen och sedan har man glömt av det och satsat igen, säger Katharina von Sydow.

Undersökningen bygger på anonyma svar från 1 314 poliser. Urvalet drogs slumpmässigt ur förbundets medlemspanel, och 47 procent av nettourvalet genomförde hela webbintervjun.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

264 minderåriga i grova gängbrott – nu granskas samhällets insatser

Ökade otryggheten

Publicerad 26 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Socialstyrelsen ska undersöka riskfaktorer, uppväxtvillkor och tidigare myndighetskontakter för de 264 minderåriga i kartläggningen. Genrebild.

Socialstyrelsen har identifierat 264 barn och unga under 18 år som rättsväsendet har lagfört eller prövat för grova våldsbrott kopplade till gängkriminalitet. Myndigheten ska nu granska deras uppväxt och kontakter med samhället.

Kartläggningen gäller åren 2020–2024 och brott som mord och mordbrand där dådet hör ihop med organiserad brottslighet, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ungefär var tionde i gruppen är barn under 15 år, och antalet är även högre än vad myndigheten räknat med.

Bedömningen före kartläggningen låg på 150–200 barn, uppger Ekot.

Kriminalvården har under flera år sett en eskalerande ökning av barn och unga inblandade i grova våldsbrott. Foto: Kriminalvården

Kartläggningen omfattar perioden 2020–2024 men mäter däremot ingen utveckling över tid.

Siffrorna betyder inte heller att domstolar har dömt samtliga 264.

Nu ska Socialstyrelsen undersöka de 264 barnens bakgrund för att få en bild av varför vissa barn hamnar i organiserad brottslighet.

Granskningen ska omfatta riskfaktorer, bakgrund, uppväxtvillkor och barnens kontakter med olika aktörer.

— Vi ska se vilka riskfaktorer vi kan se, bakgrundsfaktorer, uppväxtvillkor som är viktiga att kartlägga samt vilken kontakt de haft med olika aktörer för att se var samhället har brustit i kontakten med de här barnen, säger Johanna Kumlin, avdelningschef vid Socialstyrelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fyra skolbarn till sjukhus efter godisfynd

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har ingen koppling till händelsen.

Fyra barn i tioårsåldern smakade på vad som såg ut som godis i samband med en fritidsutflykt i Älvsjö, i södra Stockholm. Barnen fördes till sjukhus för kontroll och polisen utreder nu händelsen.

Polis och ambulans ryckte under onsdagen ut till en skola i Älvsjö, uppger polisen.

I samband med en fritidsutflykt hade barn hittat vad som såg ut att vara godis, och några av barnen hann smaka innan personalen satte stopp.

Samtliga barn är cirka tio år, och fyra av dem fördes till sjukhus för kontroll.

Personalen larmade polisen som var snabbt på plats och tog fyndet i beslag.

Skulle kunna vara narkotika

TV4 rapporterar att skolan ringde polisen strax efter klockan tre och att barnen hittade godiset i skogen intill skolan.

– Det var strax efter klockan tre som vi fick samtal från en skola med anledning av att barn har hittat någonting som uppfattades vara godis i skogen intill skolan. Det skulle kunna vara narkotiska preparat i godiset. Det vi känner till är att fyra barn smakat på godiset, säger Per Fahlström, presstalesman vid Stockholmspolisen.

Skolans biträdande rektor formulerar sig mer bestämt i ett utskick till vårdnadshavarna. Enligt utskicket hittade barnen under fritidsutflykten "en gömma med narkotika".

Polisen kan för närvarande varken bekräfta eller dementera att det barnen åt är narkotika.

En anonym förälder beskriver sitt barns reaktion för TV4: — Mitt barn var väldigt uppskrämt, ledset och upprivet, säger föräldern.

Polisen har upprättat en anmälan om vållande till kroppsskada och narkotikabrott och utreder vad barnen fick i sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.