Efter flera drönarincidenter i Natos luftrum säger Ulf Kristersson att Ukraina bör få hjälp att styra sina attacker ”i rätt riktning”. Samtidigt varnar Ryssland Natoländer för att hjälpa Ukraina med angrepp mot ryskt territorium.
Kristersson sade detta vid en gemensam pressträff med Natos generalsekreterare Mark Rutte i Helsingborg den 21 maj, inför Natos utrikesministermöte. En reporter frågade Kristersson om uppgifter i The Guardian, där Polens försvarsminister Wladyslaw Kosiniak-Kamysz uppges ha sagt att Ukraina måste bli mer precist i sin användning av drönare efter en rad incidenter.
Kristersson tonade ned Ukrainas ansvar i sitt svar och pekade i stället ut Ryssland. Enligt Natos officiella utskrift sade han att ukrainarna ”absolut inte vill att deras drönare ska hamna på allierat territorium” och att det ibland handlar om störsändningar eller andra störningar.
Därefter gick statsministern längre och sade att Nato inte bör acceptera det han kallade den ryska versionen.
— Vi bör verkligen inte acceptera den ryska versionen av detta, utan i stället naturligtvis hjälpa ukrainarna så mycket vi kan med att styra, att hjälpa dem att styra sina attacker i rätt riktning, sade Kristersson.
🇸🇪⚔️🇷🇺 Swedish Prime Minister Kristersson has openly stated that Sweden should do everything possible to help Ukraine direct its drones to strike Russian territory. pic.twitter.com/gtDTeKR2am
— DD Geopolitics (@DD_Geopolitics) May 21, 2026
Uttalandet väcker frågor om risken för en eskalering. Om Natoländer hjälper Ukraina att styra angrepp mot ryskt territorium kan Moskva tolka det som direkt västlig inblandning i kriget – och som en provokation från länder som samtidigt säger sig vilja undvika en större konflikt med Ryssland.
Rutte instämde i Kristerssons bedömning och avfärdade ryska påståenden om att Lettland skulle ha hjälpt Ukraina som ”fullständigt orimliga”. Han sade också att ansvaret för drönarincidenterna låg hos Ryssland på grund av det "fullskaliga kriget mot Ukraina" och Ukrainas behov av att försvara sig.
Drönare över Natoländer
Bakgrunden är den växande oron i flera Natoländer över ukrainska långdistansdrönare som hamnat i eller nära allierat luftrum. Enligt uppgifter har ukrainska drönare sedan mitten av mars upprepade gånger kränkt baltiskt och nordiskt luftrum på väg mot mål i nordvästra Ryssland, bland annat oljeanläggningar i regionen runt S:t Petersburg.
Den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SVR, har samtidigt hävdat att Lettland låtit Ukraina använda sitt territorium för drönarattacker mot Ryssland. Underrättelsetjänsten varnade också för att Natomedlemskap inte kommer att skydda länder som hjälper Ukraina att genomföra attacker mot ryskt territorium. Baltiska företrädare har avvisat anklagelsen, men flera länder har samtidigt uppmanat Kiev att skärpa kontrollen av sina drönare.
Kristerssons uttalande visar hur snabbt gränserna förskjuts i kriget i Ukraina – från militärt stöd och politiska försäkringar till direkta besked om stöd vid attacker mot ryskt territorium.
Ska Nato-länder hjälpa Ukraina att styra drönarattacker mot ryskt territorium?
Röstning stängd
57 röster totalt
