Annons:

Kokainskandal i riksdagen – SD vill drogtesta politiker

Uppdaterad 22 januari 2024, Publicerad 18 januari 2024 – av Jan Sundstedt
Det tycks missbrukas kokain i flera av riksdagspartiernas lokaler.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

Häromdagen avslöjade Schibsted- och LO-ägda Aftonbladets journalister att man funnit spår av kokain inne på ett flertal riksdagspartiers partilokaler samt på kanslitoaletter inne i riksdagen.

Skandalen har blivit ett hett diskussionsämne och lett till krav på att riksdagsledamöterna och annan personal drogtestas.

Aftonbladet gjorde enligt utsago testerna på partiernas riksdagskanslier (med undantag för Moderaterna där testet gjordes i partilokalen), i samband med olika intervjutillfällen.

För testerna använde man så kallade kokainservetter. Servetterna färgas blåa om de fångar upp drogen vid till exempel torkning av ytor. Tidningen lät sedan testa de servetter som gett utslag i ett laboratorium.

Annons:

– I alla prover som vi fick har vi hittat kokain, säger Anders Helander, sjukhuskemist och forskare vid Karolinska institutet och den som utfört testerna.

Det är i dagsläget hart när omöjligt att konstatera hur länge spåren funnits där eller vem/vilka som ligger bakom. För att komma in i lokalerna krävs ett passerkort eller att man är inbjuden av någon med passerkort.

En tjänsteman från ett av de berörda partierna ställer sig frågande till hur det kan finnas knark på kansliet då festande inte är tillåtet där och konstaterar att "många har tillgång till partilokalerna och att det i värsta fall kan vara politiker som nyttjat drogen".

– Det kan lika gärna vara en förtroendevald och det är inte bra.

Fyra partier på kokainlistan

De partier vars prover visade på spår av kokain är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

I samband med avslöjandet har företrädare för de utpekade partierna kommenterat det hela i termer som att man "ser allvarligt på det hela" och att man är "överraskad", men påpekar samtidigt att toaletterna ifråga kan ha använts av exempelvis besökare.

Liberalerna meddelar att partiet ska utföra egna tester. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna uppger att man ska kontakta riksdagsförvaltningen och Vänsterpartiet avser att ta kontakt med huvudskyddsombudet i riksdagen.

– Det är en toalett som många människor kan använda, men man ska inte knarka, är det enkla budskapet, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till TT.

Kokain
Drogbaronen Tony Montana har i populärkulturen länge varit kokainets symbol. Foto: faksimil/Universal Studios

Åkesson vill se drogtest

SD-ledaren Jimmie Åkesson öppnar för drogtest i riksdagen.

– Jag vet inte vad lagen säger om möjligheten att göra det, men jag tycker att det skulle vara fullt rimligt att göra det på den här arbetsplatsen precis som alla andra, menar SD-ledaren.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, vars parti än så länge inte figurerar i sammanhanget, är bestört och menar att riksdagen är en arbetsplats som ska vara drogfri.

– Det har ett väldigt starkt symbolvärde om drogfriheten inte upprätthålls på en plats som också rör Sveriges högsta beslutande församling.

Allmänheten reagerar

Allmänheten har reagerat starkt på uppgifterna och på sociala medier har folk i sedvanlig ordning lagt upp mängder med ironiska och satirfyllda klipp samt inlägg av starkt kritisk karaktär. På X reagerar profilen @anilsasikter på vad han menar är oklädsamt uppträdande av Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.

Gemensamt för kritiken är, vad som kan utläsas och tolkas som, politikerförakt. Något som i tider av inte minst kärva ekonomiska förhållanden för många hushåll, våra folkvalda nog gärna vill se mindre av.

Polisen inkopplad

I och med uppgifternas allvarliga karaktär är riksdagsförvaltningen inkopplad och man samverkar med polisen i ärendet. Enligt Niklas Åström, säkerhetschef på riksdagsförvaltningen, är en polisanmälan upprättad.

– Vi har såklart reagerat – det är förstås inte acceptabelt med det som kan antas vara brottslig verksamhet i riksdagens lokaler, säger han i en kommentar till TT.

– Vi behöver fortsätta vårt arbete med att arbeta för en stark säkerhetskultur i riksdagen, både för de som har sin arbetsplats här och alla de som besöker riksdagen tillfälligt. Vi har en samverkan med partierna och partikanslierna. Där finns säkerhetsansvariga personer och det arbetet handlar om att identifiera förebyggande åtgärder för att sådana här händelser inte ska upprepas, uppger Niklas Åström.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dubbelt så vanligt med påtryckningar om partival i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Igår 11:38 – av Emil Fjellstedt
Gula, vita och blå valsedlar i ett ställ bredvid en kvinna med huvudduk sedd bakifrån vid ett tåg.
Nio procent i utsatta områden uppger påtryckningar om partivalet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Arkivbilder; kvinnan har ingen belagd koppling till undersökningen.

Nio procent av de boende i utsatta områden uppger att de själva utsattes för påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet 2026. I övriga Sverige gäller det fyra procent.

Siffrorna kommer från en eftervalsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, som publicerar resultaten i en delrapport. Datainsamlingen pågick 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta och 1 871 i övriga Sverige.

Med påtryckningar menades försök att påverka någons partival så att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument och rekommendationer räknades inte.

Att rösta annorlunda än familjen

Undersökningen mäter också synen på normerna i bostadsområdet. I utsatta områden svarar 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat där de bor att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är siffran 15 procent.

Frågan gäller hur de svarande ser på området, inte om de själva har utsatts. Samtidigt anser 53 procent i utsatta områden att det är helt eller delvis accepterat att rösta annorlunda, mot 65 procent i övriga Sverige.

Sju procent i utsatta områden uppger dessutom att de under valrörelsen märkte av påtryckningar mot människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige gäller det två procent.

Åtta procent av de svarande med svensk bakgrund i utsatta områden uppger att de märkt sådana påtryckningar mot människor i bostadsområdet, jämfört med sju procent av dem med utländsk bakgrund.

Bland unga mellan 18 och 29 år är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i båda grupperna: nio procent i utsatta områden och tio procent i övriga Sverige.

— Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Släppte igenom Karps stora skogsköp – nu JO-anmäls myndigheten

Globalismens framfart

Publicerad 22 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med svensk tallskog till vänster och Alex Karp till höger.
ISP JO-anmäls efter att ha lämnat anmälan om Alex Karps skogsförvärv utan åtgärd. Skogen på bilden är en svensk genrebild och visar inte hans mark.

En privatperson har JO-anmält Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för att myndigheten lät Palantir-chefen Alex Karps köp av 15 000 hektar skog i Härjedalen passera. Hon anser att beslutet strider mot lagen om utländska direktinvesteringar.

Myndigheten har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, uppger skattefinansierade statskanalen SVT. Anmälaren menar att ISP brustit i riskanalysen och att beslutet innebär säkerhetsmässiga risker.

Hon pekar på köparens bakgrund:

"En utländsk aktör, djupt förankrad i utländsk försvars- och underrättelseindustri, får kontroll över omfattande, sammanhängande landområden och naturresurser i strategiskt känsliga delar av landet", skriver hon.

Anmälan gäller ISP:s beslut enligt direktinvesteringslagen. I slutet av september blev det känt att Karp köpt marken i Storsjö av skogsbolaget SCA via det nybildade bolaget Cladonia Skog AB.

Anmälan om utländsk direktinvestering lämnades till ISP den 10 augusti, och myndigheten fattade sitt beslut den 27 augusti. ISP lämnade anmälan utan åtgärd, eftersom det "inte finns anledning att anta" att köpet är en sådan direktinvestering som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet.

Beslutet omgavs först av fullständig sekretess. ISP kunde inte ens bekräfta att ärendet fanns hos myndigheten, och först efter att SVT Jämtland överklagat lämnades beslutet ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre tillslag i utredningen om valfusk

Valet 2026

Uppdaterad 22 oktober 2026, Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Polisavspärrningsband till vänster och vita och gula valsedlar i ställ till höger.
Noa genomförde husrannsakningar på tre adresser i Borlänge inom valfuskutredningen. Arkivbilderna visar inte tillslagen.

Noa, polisens nationella operativa avdelning, genomförde på tisdagen husrannsakningar i utredningen om misstänkt valfusk i Borlänge. Åklagarmyndigheten bekräftar insatsen samt att polisen gjort beslag.

Polisen slog till mot tre lägenheter i Tjärna Ängar och Jakobsgårdarna under tisdagsmorgonen, skriver Expressen.

Enligt uppgifter gick civilklädda poliser in i lägenheterna och lämnade platserna i civila bilar från Noa.

Åklagarmyndigheten bekräftar

Myndigheten skriver att Noa genomförde husrannsakningarna med stöd av polis från region Bergslagen och att polisen gjorde olika beslag.

Pressmeddelandet nämner inga adresser och åklagaren vid Riksenheten mot korruption, Oskar Edvardsson, uppger att beslagen kan vara intressanta för utredningen om valfusk i Borlänge. Nästa steg är analys av beslagen.

Oskar Edvardsson säger att förundersökningssekretessen hindrar honom från att kommentera vad beslagen består av.

Åklagarmyndigheten uppger att man återkommer i ärendet när det finns mer att lämna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.