Kartläggning: Stödet till brottsoffer brister

Ökade otryggheten

publicerad 16 juni 2024
- av Jan Sundstedt
Brott brottsoffer
Brottsoffermyndighetens senaste utredning påvisar stora brister i stödet för brottsutsatta.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


4360 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Stödet till brottsutsatta svenskar är ojämnt fördelat och uppvisar betydande brister över hela landet. Endast drygt hälften av Sveriges kommuner erbjuder riktat stöd till alla brottsoffer.

Det saknas även samordning mellan olika aktörer som arbetar med brottsofferstöd. Detta framkommer i Brottsoffermyndighetens nya utredning, som också föreslår hur samordningsansvaret ska delas upp på tre olika nivåer och aktörer.

Varje år utsätts ungefär var femte svensk för brott, och samtliga drabbade har rätt till stöd, hjälp och skydd. På uppdrag av regeringen har Brottsoffermyndigheten nu kartlagt det stöd som olika offentliga och civila aktörer idag ger till brottsoffer.

Resultaten visar på tydliga skillnader i vilket stöd som erbjuds runtom i Sverige och stora brister i samordningen av aktörernas arbete inom brottsofferområdet.

Stödet till brottsoffer är långt ifrån likvärdigt i hela landet. I några delar saknas vissa aktörer och verksamheter helt, och utmaningarna är särskilt stora i glesbygd. Stödet som brottsoffer får från landets kommuner skiljer sig också mycket, förklarar Brottsoffermyndighetens utredare Sofia Norlund.

Generaldirektör Anders Alenskär på Brottsoffermyndigheten uttrycker också kritik.

Det kan starkt ifrågasättas om brottsofferstödet i praktiken uppfyller lagstiftningens krav, säger Anders Alenskär.

Betydande avvikelser i kommuners stöd

Enligt socialtjänstlagen har kommunerna ett ansvar att ge stöd och hjälp till brottsoffer. Brottsoffermyndighetens enkätundersökning visar att endast drygt hälften av landets kommuner erbjuder riktat stöd till alla brottsoffer.

Även om fler kommuner erbjuder riktat stöd till särskilda målgrupper, såsom brottsutsatta barn och kvinnor utsatta för våld i nära relationer, saknas sådant stöd helt i ungefär var femte kommun.

Merparten av kommunerna har inte heller en anställd med särskilt ansvar för brottsoffer, som samordnare eller lots. Endast ett fåtal kommuner har en sådan funktion som når alla brottsoffer. Dessutom har inte alla kommuner samverkansavtal med ett så kallat barnahus, som hjälper utsatta barn.

Resultaten visar också att mindre kommuner tenderar att erbjuda färre riktade stödinsatser och mindre specialiserat stöd än större kommuner.

Överfall och misshandel hör till de brott där stödet till brottsoffren kraftigt varierar. Foto: faksimil/X

Samordnande aktörer ett förslag

Regeringsuppdraget inkluderade även att ge förslag på en samordnande aktör för stöd och insatser gentemot brottsoffer. Brottsoffermyndigheten föreslår en modell där ansvaret delas upp på tre nivåer.

Förslaget innebär att Brottsoffermyndigheten ska ansvara för samordningen av brottsofferarbetet på nationell, strategisk nivå, länsstyrelserna får ett samordningsansvar på regional nivå och kommunerna får ansvaret för den lokala operativa samordningen.

Trots att vi idag ser stora brister i hur stödet till brottsoffer fungerar på lokal nivå, går det inte att komma ifrån att kommunerna har ett tydligt ansvar för att hjälpa de som bor och vistas där. Det gäller även de som drabbas av brott. Vi efterlyser därför ett tydligare uppdrag till kommunerna på området, säger Anders Alenskär.

För Brottsoffermyndighetens del innebär förslaget bland annat att fortsätta arbetet med att kartlägga och följa upp brottsofferarbetet.

Den här utredningen är en bra början, men vi måste bli ännu bättre på att förstå vad brottsoffren har för behov och vilka erfarenheter de har av det befintliga stödet. Därför behövs fler fördjupade studier på området, konkluderar Anders Alenskär.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!